Felaktig bild av skaderisk
Skador på skelett, leder och muskulatur har ofta kopplats till raser som schäfer, labrador retriever och rottweiler. Men när skadorna kopplas till den registrerade hundpopulationen blir bilden inte lika entydig, visar en ny studie.
Olika typer av ortopedisk sjukdom, alltså sjukdom kopplat till skelett, leder och muskulatur, är vanligt hos hundar och ses ofta som hälta eller annan smärta. Populära raser riskerar att felaktigt anses ha en ökad risk för denna typ av sjukdomar eftersom många studier inom området baserats på djursjukhusdata utan att beskriva sjukdomsförekomst i relation till rasens storlek.
I ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Norges miljö- och biovetenskapliga universitet har forskare undersökt förekomsten av ortopediska sjukdomar hos olika hundraser vid de två universitetsdjursjukhusen. För att ta reda på vilka raser som har en ökad risk att drabbas har dessa data relaterats till hela den registrerade hundpopulationen i Sverige och Norge.
Det är sedan tidigare beskrivet att hundar av raserna schäfer, labrador retriever och rottweiler har ökad risk för armbågsledsdysplasi, men i den aktuella studien visades även en tydligt ökad risk hos staffordshire bullterrier. För rottweiler sågs en ökad risk att drabbas av korsbandsskada, men labrador retriever som brukar beskrivas som en ras med ökad risk för korsbandsskada hade inte någon ökad risk jämfört med andra raser.
Den enda rasen med tydligt ökad risk för patellaluxation var chihuahua. Små hundraser visades ha ökad risk för frakturer på frambenen (radius/ulna).
Studien visar vikten av att relatera fynd till hela hundpopulationen för att man ska kunna avgöra om en hundras har en ökad risk att drabbas av en specifik sjukdom.
Läs hela studien här.
