Aktuellt & Nyheter

Färre kontorshundar än väntat

Redaktionen 2 september, 2024 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Under pandemin planerade nära var femte hundägare att ta med sin hund till jobbet när arbetslivet så småningom skulle övergå till vanliga rutiner. Så blev det inte. Tre år senare visar det sig att endast 6 procent tar med hunden till jobbet.

Inte heller hunddagis och dogwalkers fick uppdraget att ta hand om hunden i samma omfattning som planerat. I stället blev det två andra lösningar som de allra flesta hundägare väljer.

Enligt Jordbruksverket ska hundar rastas utomhus minst var sjätte timme, valpar och äldre hundar oftare än så. Dessutom mår hundar bra av sällskap och bör inte vara ensamma långa dagar.

Hur löser svenska hundägare då den dagliga tillsynen? Agrias färska undersökning har svaret på vilka alternativ som är vanligast.

Att ta med hunden till jobbet var planen bland 18 procent av hundägarna under pandemin, den nya undersökningen visar att det inte blev så. Med facit i hand är det endast 6 procent som tar med vovven till sin arbetsplats.

En orsak kan vara att allt fler spenderar stora delar av arbetstiden hemma och att behovet av att ta med hunden till jobbet därför minskar.

– Det vanligaste svaret på frågan hur man löser hundens tillsyn är att ganska många är hemma om dagarna. Nära fyra av tio hundägare kan därför själva ta hand om sin hund, säger Patrik Olsson, hundexpert på Agria.

Vänner, familj och goda grannar är den räddande skaran som hjälper till med tillsyn och promenader för en fjärdedel av hundarna. Var femte hundägare kommer hem en stund under dagen och rastar hunden.

Kostsammare tillsyn som hunddagis eller dogwalkers hamnar längre ned på listan och den sämre hushållsekonomin kan vara en orsak till det.

Så löser hundägare den dagliga tillsynen:

38 procent är hemma hos hunden – jobbar hemifrån eller är pensionär
25 procent tar hjälp av vänner och familj
21 procent uppger att hunden är hemma och att de går hem och rastar under dagen
6 procent tar med sig hunden till jobbet
4 procent går på hunddagis
3 procent anlitar en dog walker
3 procent av hundarna hålls i hundgård under dagen

Avel & Hälsa

Dyrare djursjukvård hos de stora kedjorna

Veterinärvård kostar mer hos de stora kedjorna än hos fristående kliniker – och prishöjningarna sker snabbare. Resultaten väcker frågor om tillgång till djursjukvård och hur höga kostnader påverkar djurägare och djurvälfärd.

Redaktion 2 augusti, 2025 • Uppdaterades 4 juli, 2025 • 2 minuters läsning

Veterinärvården har blivit märkbart dyrare hos de stora kedjorna jämfört med fristående kliniker. Det visar en färsk studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), där forskare kartlagt priserna på 37 olika behandlingar för hund, katt och häst under 2023 i både Sverige och Norge. Studien är den första i sitt slag och omfattar 771 kliniker, varav 502 är fristående.

Bakom studien står professor Agneta Egenvall, som tillsammans med kollegor från Norge och Kanada analyserat prisuppgifter från webbsidor och kundkvitton via prisjämförelsesajten vetpris.se. Resultaten visar att kedjekliniker som Anicura och Evidensia generellt hade högre priser än sina fristående motsvarigheter – och att de också höjde priserna mest under året.

Ökade mer än bland fristående kliniker

Exempelvis ökade priset för avlivning av hund med 20 % hos Anicura till ett genomsnitt på 151 euro, och med 25 % hos Evidensia till 217 euro. Motsvarande ökning hos de fristående klinikerna var endast 6 %, med ett genomsnittspris på 145 euro.

Studien visar också att faktorer som jourtjänst, djursjukhusstatus och längre öppettider bara delvis kan förklara prisskillnaderna. Kedjeklinikerna marknadsför sig ofta som högteknologiska och välinvesterade – men det verkar inte vara hela förklaringen till de högre kostnaderna.

En anmärkningsvärd observation i studien var den kraftiga prisökningen – hela 53 procent – hos den norska kedjan Dyrenes venn, som under året förvärvades av Evidensia. Detta stärker bilden av att bolagisering och ägarförändringar påverkar prisutvecklingen inom veterinärvården.

Påverkar djurvården negativt

Agneta Egenvall betonar att utvecklingen väcker oro för hur höga kostnader kan påverka djurvälfärden, särskilt för djurägare med begränsad ekonomi.

– Prisnivåerna har stigit snabbt. En viktig fråga är hur djurvälfärden påverkas om vissa djurägare inte längre har råd med vården, säger hon.

Forskargruppen planerar nu att utvidga sin kartläggning till fler europeiska länder, bland annat Storbritannien och Frankrike. Därefter kommer de undersöka hur prisnivåerna förändrats över de senaste 20 åren, i syfte att bättre förstå utvecklingen över tid.

Avel & Hälsa

Domarkonferenser lyfter viktiga frågor om mentaltest

Under årets domarkonferenser fick landets mentaltestdomare chansen att granska och lära av varandras bedömningar i detalj. Resultatet visade en glädjande samsyn i hur hundar bedöms, oavsett var i landet det sker.

Karin Wandrell 31 juli, 2025 • Uppdaterades 4 juli, 2025 • 5 minuters läsning

Under hösten och våren har ett trettiotal mentaltestdomare från olika delar av landet samlats i mindre grupper för att tillsammans diskutera bedömningar, syna testmoment och jämföra protokoll. För att fler ska kunna delta har konferenserna de senaste åren hållits regionalt, istället för vid en enda gemensam träff.

– Konferenserna är ett sätt att förstå hur domarna tänker, hur nära de ligger varandra i sina bedömningar och vilka fallgropar som finns, säger Bibbi Larsen, en av referensdomarna.

Varje träff inleddes med ett mentaltest (MT) där domarna tillsammans fick döma två hundar och diskutera...