Varghybrider är i dagsläget inte ett stort problem i Sverige. Däremot behöver det nuvarande regelverket som förbjuder hybrider bli tydligare. Det är två av slutsatserna i det regeringsuppdrag som Jordbruksverket redovisar.

I december 2023 fick Jordbruksverket i uppdrag av regeringen att analysera och redogöra för eventuella brister kopplade till förbudet att hålla, förmedla och sälja varghybrider. Enligt svensk lagstiftning är definitionen av en varghybrid ett djur i första till fjärde generationen efter en initial korsning mellan varg och hund.

– Efter dialog med berörda myndigheter och organisationer är vår bild att varghybrider inte utgör något omfattande problem i Sverige, sett till antalet ärenden. Med det sagt är det självklart viktigt att säkra att förbudet mot varghybrider efterlevs. Jordbruksverkets djurskyddregler behöver bli tydligare, så att de inte går att tolka på olika sätt när det gäller vilka djur som är tillåtna att hålla, förmedla och sälja, säger Karin Lundborg, djurskyddshandläggare.

Förbudet mot varghybrider ingår i Jordbruksverkets djurskyddsföreskrifter. Arbetet med att uppdatera föreskrifterna pågår sedan december 2022. Länsstyrelserna, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten vittnar om att det är ovanligt att de hanterar ärenden som rör påstådda varghybrider, och det är oklart hur många av dessa som faktiskt varit varghybrider eller inte.

Samtidigt lyfter berörda myndigheter att de enskilda ärendena i sig blir resurskrävande och att det är komplicerat för myndigheter att fastställa om en individ är en olaglig varghybrid eller inte. Inom regeringsuppdraget har Jordbruksverket även utrett om DNA-tester kan användas för att fastslå om en individ är en olaglig varghybrid.

DNA-test en möjlighet

Att använda DNA-test för att skilja på tillåtna och otillåtna hybrider med mindre varginblandning är svårt och man vet inte hur mycket varginblandning en hybrid måste ha för att testresultaten ska vara tillförlitliga. Det är också oklart vilket lagstöd myndigheter har för att utföra DNA-tester.

– Dessa frågor skulle behöva utredas ytterligare innan DNA-tester kan användas, men med tanke på det begränsade antalet hybrider i Sverige bedömer Jordbruksverket att en sådan utredning inte är motiverad i nuläget, säger Erik Axelsson, GMO-handläggare och expert inom genetik på Jordbruksverket.

Förslaget till ny EU-förordning om hund och katt innehåller registreringskrav för hunduppfödare. Förordningsförslaget processas nu inom EU. Jordbruksverket konstaterar att förslaget om registreringskrav för uppfödare kommer att göra det lättare att spåra från vilken uppfödare en viss individ kommer och därmed också individens härstamning och rasinnehåll.

Jordbruksverket lyfter även att Danmark har en lagstiftning som enbart godkänner hundar av godkända raser eller korsningar av dessa raser. Med godkänd ras menas i Danmark en ras som är godkänd av den internationella kennelorganisationen, FCI.

Myndigheten konstaterar att motsvarande lagstiftning kräver ytterligare utredning om den ska kunna genomföras i Sverige. Även detta kommer att göras inom ramen för den pågående översynen av Jordbruksverkets djurskyddsföreskrifter. Tidplanen är att de nya föreskrifterna ska beslutas under 2025.