Just nu pågår arbetet med bokslutet för 2025 för fullt. Även om det alltid finns osäkerheter pekar de preliminära siffrorna mot ett positivt resultat. Det är förstås glädjande, men ger också anledning att stanna upp och reflektera kring ekonomi och stabilitet i ideella organisationer.
Fredrik Bruno
28 januari,
2026
•
Uppdaterades 20 maj,
2026
•
2 minuters läsning
Stock.adobe
Bildtext: Att lägga en stabil grund är viktigt både i hundträning och föreningsarbete.
Ett ekonomiskt överskott är inte ett mål i sig för oss. I en ideell förening mäts framgång i den verksamhet vi kan skapa för våra medlemmar – inte i hur stora ekonomiska resultat vi redovisar.
Samtidigt behöver vi säkerställa att vi kan bedriva verksamhet över tid och fortsätta utveckla vår organisation. Det handlar inte bara om att kunna hantera förändrade förutsättningar eller oförutsedda händelser, utan också om att ha den trygghet som krävs för att våga testa nytt.
Många unga vuxna ser sina husdjur som en av sina viktigaste relationer. Samtidigt visar en ny undersökning att djuren ofta lämnas ensamma stora delar av dagen. Veterinären Per Bransell varnar för att brist på tid, stress och skärmtid kan påverka djurens välmående.
Redaktion
28 juli,
2026
•
2 minuters läsning
Många hundar lämnas ensamma större delen av dagen.Stock.adobe
Nästan fyra av tio unga vuxna föredrar husdjur framför barn, enligt en Novus-undersökning som genomförts på uppdrag av Arken Zoo. Undersökningen visar också att många unga söker närhet och sällskap genom sina djur. Samtidigt uppger tre av tio hund- och kattägare i åldern 18–34 år att de själva känner sig ensamma.
Men tiden tillsammans med djuren verkar inte alltid räcka till. Hela 41 procent av de unga vuxna svarar att deras husdjur lämnas ensamma mer än fem timmar om dagen. Det är nästan dubbelt så många som genomsnittet bland svenska hund- och kattägare.
– Det är återigen alarmerande siffror. Liksom i förra årets undersökning är det unga vuxna som har minst tid att tillgodose sina husdjurs behov. Att katter eller för den delen hundar klarar sig själva är en myt. De är i stort behov av rutiner, stimulans och social kontakt för att må bra, säger Per Bransell, legitimerad veterinär på Arken Zoos veterinärkliniker.
Lever under stress
Undersökningen visar också att 44 procent av de unga husdjursägarna upplever att de lever under stress. Trots det tror sju av tio inte att den egna stressen påverkar husdjuret. Samtidigt uppger nästan hälften att deras djur haft någon form av hälsoproblem under det senaste året.
En annan trend är att husdjuren i allt högre grad exponeras för skärmar. Nästan en tredjedel av de unga djurägarna uppger att deras husdjur tillbringar flera timmar framför en skärm varje vecka. Var tredje ung djurägare tror också att detta kan ha en negativ påverkan.
Stock.adobe
– Det är viktigt att fundera på hur ett husdjur passar in i ens vardag innan man skaffar ett, och hur man kan skapa tillräckligt med tid och aktivering i det dagliga livet, säger Per Bransell.
Små saker gör stor skillnad
Enligt honom behöver lösningarna inte vara komplicerade. Regelbundna rutiner, fysisk aktivitet, mental stimulans och tid tillsammans kan göra stor skillnad för djurens välmående.
– Det handlar inte om att förändra hela livet, utan om att göra små saker – regelbundet. Hälsokontroller, rådgivning och kurser kan bidra till att öka förståelsen för husdjurets behov och signaler, säger han.
Undersökningen bekräftar i stort resultaten från förra året. Stressnivåerna bland unga husdjursägare är fortsatt höga, samtidigt som flera av de beteenden som kan påverka djurens välfärd tycks bli allt vanligare.
När Susanna Lönngren utsågs till Årets utbildare lyfte juryn fram hennes tydliga och individanpassade pedagogik. Själv säger hon att drivkraften alltid har varit densamma – att hjälpa hundar och människor att förstå varandra bättre och ha roligt tillsammans.
Karin Wandrell
25 juli,
2026
•
5 minuters läsning
Susanna vill få hundägarna att upptäcka nya sidor hos sin hund.Privat
När Susanna Lönngren, Stockholm Södra BK, nyligen utsågs till Årets utbildare var det just hennes syn på hundträning som juryn lyfte fram. Första gången hon kom i kontakt med Svenska Brukshundklubben var i början av 1990-talet, när bruks fortfarande dominerade verksamheten.
– Jag var ganska aktiv, men sedan kom livet och tre döttrar emellan. När de fyllde tio år fick alla en egen hund och gick självklart valpkurser så jag drogs snabbt in igen.
Runt 2006 började Susanna själv gå fler kurser och det var också då grunden till hennes egen utbildningsfilosofi började läggas.
Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.