Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

En hjälpande tass i förhörsrummet

Att förhöra barn som utsatts för våld eller övergrepp kräver tid, tålamod och förtroende. I Region Väst får polisens barnförhörsledare hjälp av två fyrbenta kollegor – labradorerna Doffe och Mulle.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 28 februari, 2026 Uppdaterades 2 mars, 2026 5 minuters läsning
Webbild liggande (1)

Foto: Tomas Seger

Bildtext: Robert och Mulle är ett bra team.

Att förhöra ett barn som varit med om sexuella övergrepp, våld eller nätbrott, är en av polisens svåraste uppgifter. I Region Väst ställer polisens förhörshundar, labradorerna Doffe, 9 år, och Mulle, 3 år, gärna upp med en hjälpande tass.

– Det var en hundförare, Karl Persson i Halland, som kom på idén med förhörshundar. Vi tyckte det var ett väldigt bra initiativ och ville utveckla det vidare, säger Robert Lindström, hundförare, instruktör och besiktningsman vid Polismyndigheten Region Väst.

Mulle bor hos Robert och Doffe hos Karl i Halland. Båda hundarna ägs av Polismyndigheten och arbetar tillsammans med flera barnförhörsledare. Målgruppen är främst barn, men hundarna används också vid förhör med vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som räknas som särskilt utsatta brottsoffer.

Webbild liggande
Foto: Tomas Seger

Bildtext: Karl och Robert tillsammans med Doffe och Mulle.

När det är dags för förhör får barnet själv välja om det vill ha med en hund. Blir svaret ja inleder barnförhörsledaren med att berätta vad hunden heter, hur gammal den är och låter barnet ställa frågor. Det blir en isbrytare och gör stämningen mer avslappnad. Hunden ligger sedan i soffan bredvid barnet under hela förhöret, nära nog för att när som helst kunna sträcka ut en hand och klappa.

Från skepsis till samarbete

Vissa inom organisationen var till en början lite skeptiska till om förhörshundar verkligen tillförde något. Det har förändrats med tiden och i dag fungerar samarbetet bra. I flera förhör där förväntningarna från början varit låga har hundens närvaro haft stor betydelse, och i vissa fall varit avgörande för att barnet faktiskt valt att berätta.

– Ibland går det att se hur kontakten med hunden blir mer intensiv när samtalet närmar sig känsliga eller svåra delar. Barnet söker mer fysisk kontakt eller talar direkt till hunden när de mest jobbiga detaljerna ska berättas, säger Robert.

Det händer också att barnen tillfälligt glömmer bort kameran när det är paus och börjar prata spontant med hunden, till exempel berömma den för att den är duktig som orkar sitta kvar och lyssna. I några fall har barn även uttryckt en önskan om att få ha med samma hund vid eventuella uppföljande förhör.

Maria och Mulle fo¨rho¨rsrum
Foto: Robert Lindström

Bildtext: Barnförhörsledaren Maria visar hur barnet sitter nära Mulle i förhörsrummet.

Robert följer förhöret i realtid i ett angränsande rum tillsammans med andra berörda. Hans uppgift är att observera hunden och gripa in vid behov.

– Det som berört mig mest har inte varit själva berättelserna, utan att se hur barnen, trots att de varit med om något mycket svårt, ändå kan lämna med ett leende. Att se dem skratta, säga hej då till hunden och ibland komma tillbaka en sista gång för att klappa Mulle känns som ett fint och meningsfullt avslut - och ett tecken på att insatsen faktiskt gjort skillnad.

Noggrant urval och träning

Roberts roll är främst att ringa in vilken typ av hund som passar för uppdraget. Det kräver en trygg och stabil hund med ett genuint intresse för människor. Den ska trivas nära barnet, vara lugn och aldrig ta över eller störa förhöret.

Träningen har fokuserat på att hunden ska kunna ligga lugnt en längre tid i en informell platsliggning. Det finns alltid en filt och vatten i förhörsrummet, så att hunden kan dra sig undan vid behov.

Webbild liggande (1) (kopia)
Foto: Tomas Seger

Bildtext: Doffe och Mulle tar sin uppgift på största allvar.

För första gången i Polismyndighetens historia har också utseendet spelat roll vid val av hundras. Idealet var en medelstor hund – tålig men inte så stor att den känns skrämmande.

– Den samlade bilden var att labradoren passar väl för uppdraget, både till temperament och utseende, säger Robert. Mötet är ofta kort och eftersom barnet själv väljer om hunden ska vara med måste den direkt upplevas som snäll och trygg.

Fler förhörshundar på väg

Ett centralt mål är att skapa en nationell standard, där samma kontroller och bedömningar gäller oavsett var i landet hunden används.

– Innan en hund tas i tjänst ska den godkännas av särskilt utsedda besiktningsmän och genomgå fördjupade prov med fokus på hantering, tillgänglighet och förmåga att slappna av under längre förhör, säger Robert. Vi vill skapa ett likvärdigt och kvalitetssäkrat system liknande det för patrullhundar.

Ambitionen nu är att steg för steg bygga ut verksamheten och införa arbetssättet med förhörshundar i fler regioner. Många privatpersoner har också visat intresse för att utbilda hundar, både av ideella skäl och av vinstintresse.

Brukshundenbla°
Foto: Tomas Seger/TV4 Nyhetsmorgon

Bildtext: Robert och Mulle har bland annat varit med i TV4 Nyhetsmorgon för att berätta om sitt uppdrag.

– Men eftersom förhör är en del av pågående förundersökning får bara behörig personal vara med. Det går därför inte att ha utomstående personer i medhörningsrummet eller låta externa aktörer delta i verksamheten, säger Robert.

Även om effekterna fortfarande utvärderas vetenskapligt går det redan nu att se tydliga mönster. Med hunden i rummet orkar fler barn berätta. Samtidigt avlastas förhörsledarna – hunden kan ge ordlös tröst utan att deras professionella roll rubbas.

Fakta: Polisiär tjänstehund vid barnförhör

Projektet Polisiär tjänstehund vid barnförhör är en del av den större studien En hjälpande tass? Tjänstehundens roll i barnförhör med särskilt utsatta brottsoffer vid Göteborgs universitet. Forskningen finansieras av Brottsofferfonden och sker i samarbete med Polismyndigheten, Region Väst.

Syftet med projektet är att från olika perspektiv utvärdera om tjänstehundar kan användas som stöd i barnförhör med särskilt utsatta brottsoffer. Dit räknas personer drabbade av våld i nära relationer, sexualbrott, våldtäkter och brott mot barn, där utsattheten ofta är kopplad till beroendeställning, ålder eller tidigare trauma.


Dela artikeln

Klubb/Medlem

Så lockade Karlskoga Brukshundklubb fler unga

Karlskoga Brukshundklubb har vuxit snabbt det senaste året och lockat flest unga medlemmar i Svenska Brukshundklubbens medlemstävling. Bakom ökningen ligger ett medvetet arbete med att sänka trösklarna och erbjuda fler öppna aktiviteter för alla.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 7 mars, 2026 4 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe


Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

Konkurrensverket vill se tydligare regler för djursjukvården

Svenska Kennelklubben (SKK) ser positivt på Konkurrensverkets förslag för att stärka konkurrensen och öka pristransparensen inom djursjukvården. Samtidigt riktar organisationen kritik mot att myndigheten inte vill införa referenspriser – något som SKK menar är avgörande för att djurägare faktiskt ska kunna jämföra kostnader.

Redaktion
Redaktion 5 mars, 2026 4 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

I mars förra året gav regeringen Konkurrensverket i uppdrag att granska pristransparensen inom djursjukvården och analysera hur den påverkar prisnivåer och kostnadsutveckling. Uppdraget kom mot bakgrund av återkommande larm om snabbt stigande veterinärkostnader och svårigheter för djurägare att överblicka priser.

– Det är med viss lättnad vi tar emot utredningen. Vi har blivit lyssnade på och Konkurrensverket har tagit till sig den bild som vi och andra har beskrivit, säger Janina Pfalzer, pressansvarig på Svenska Kennelklubben. Däremot ser vi det som en brist att Konkurrensverket inte vill se referenspriser.

Föreslår nationella behandlingsrekommendationer

I sin rapport föreslår Konkurrensverket att regeringen ska tillsätta en kommission med veterinärexpertis för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården – alternativt ge en särskild utredare i uppdrag att göra det.

Myndigheten vill också att Konsumentverket eller annan lämplig myndighet ska få i uppdrag att teckna en branschöverenskommelse om publicering av prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och tjänster.

Ett tredje förslag är att utreda om konsumenttjänstlagen bör utvidgas till att omfatta behandling av levande djur. Det skulle bland annat kunna innebära tydligare regler kring:

• hur tjänster ska utföras

• skyldighet att avråda från olämpliga åtgärder

• hantering av tilläggsarbete

• avtalat och skäligt pris

• hur ungefärliga prisuppgifter och pristillägg ska bedömas

Dessutom bör det, enligt Konkurrensverket, undersökas om särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av djur ska införas.

SKK ser positivt på flera av förslagen.

– Vi välkomnar en nationell överenskommelse om publicering av prisinformation. Men för att kunden verkligen ska kunna jämföra förutsätter det en indikation om vad det är som kostar i en behandling. Referenspriser, till exempel kopplade till de nationella behandlingsrekommendationerna, hade varit en bra benchmark när djurägaren ska fatta beslut, säger Janina Pfalzer.

Bristande information till djurägare

Konkurrensverket konstaterar i rapporten att djurägare ofta har begränsad information inför valet av klinik. Dessutom saknas tillräcklig prisinformation vid de tillfällen då beslut om behandling måste fattas – ofta i pressade situationer. Det är också vanligt att nya åtgärder tillkommer under vårdförloppet, vilket gör att den slutliga kostnaden kan bli betydligt högre än den ursprungliga uppskattningen.

I dag är möjligheterna att jämföra priser begränsade. Mycket bygger på den privata webbplatsen vetpris.se eller den prislista som Distriktsveterinärerna publicerar på sin hemsida.

Vid mötet med utredarna betonade Svenska Kennelklubben att marknaden inte kan anses fungera tillfredsställande när bristande pristransparens gör det omöjligt för kunder att jämföra alternativ eller fatta välgrundade beslut. Enligt SKK riskerar det att försvaga konkurrensen och lämna djurägare i en utsatt position, särskilt vid akuta situationer.

Begränsad priskonkurrens och jourmonopol

Konkurrensverket drar också slutsatsen att djurägare endast i begränsad omfattning kan konkurrensutsätta vårdgivare. Konsumentskyddet är dessutom svagare än vid köp av många andra tjänster.

Detta bidrar, enligt rapporten, till att kliniker och djursjukhus i liten utsträckning konkurrerar med pris inom den icke-profylaktiska vården. I flera delar av landet saknas dessutom alternativa vårdgivare, vilket ytterligare begränsar valmöjligheterna.

När det gäller tillgänglighet kvällar och helger pekar Konkurrensverket på att det förekommer regionala och lokala jourmonopol.

Försäkringsbolagen får också kritik i rapporten för att ha varit passiva i utvecklingen av marknaden.

Tydligare ägarstruktur och journalrättigheter

Konkurrensverket föreslår även att kliniker och djursjukhus tydligare ska redovisa kedjetillhörighet, så att konsumenter vet om två kliniker tillhör samma företagsgrupp.

Dessutom bör branschen informera djurägare om att det är en reglerad rättighet att ta med sitt djurs journal till en annan vårdgivare – och säkerställa att det i praktiken är möjligt.

FAKTA: Konkurrensverkets förslag

Nationella behandlingsrekommendationer
Regeringen bör
tillsätta en kommission med veterinärexpertis – eller en särskild utredare –
för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården.
Publicering av prisinformation
Konsumentverket eller
annan lämplig myndighet bör teckna en branschöverenskommelse med vårdgivare
om att publicera prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och
tjänster.
Utvidgad konsumenttjänstlag
En särskild utredare
bör överväga att låta konsumenttjänstlagen omfatta behandling av levande
djur, inklusive regler om utförande, material, skyldighet att avråda,
tilläggsarbete, avtalat och skäligt pris samt pristillägg.
Fel och skadestånd
Det bör utredas om
särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av levande
djur ska införas i konsumenttjänstlagen eller i kompletterande lagstiftning.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.