Inspiration

Egen hundgård på jobbet

Redaktion 4 januari, 2021 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Att det skälls en hel del på Gnosjö Automatsvarvning är inget konstigt. En vanlig arbetsdag kan det vara upp till tio hundar på plats hos industriföretaget. Nu har hundarna fått en helt egen plats att vara på – en hundgård vid sidan av företagets anläggning, anpassad efter både djurens och människornas behov.

– Många av våra anställda försökte hitta lösningar för sina hundar och flera av dem pendlar till jobbet. Att ha hund ska inte vara ett hinder för att jobba hos oss, förklarar Linda Fransson, vd och själv hundägare.

Hon är initiativtagaren bakom satsningen, som startade som en idé 2018 och sedan utvecklades tillsammans med input från företagets anställda till en rejäl hundgård. I dagsläget har den plats för ett tiotal hundar, med stort utrymme både inom- och utomhus.
– För mig handlade det mycket om att visa respekt för andra hundägare i personalen som inte har samma förmån som jag i rollen som ägare. Därför ville jag erbjuda en lösning som är hållbar för medarbetare och arbetsmiljö, säger Linda.

Alla som har hundar i hundgården delar också på arbetet och ansvaret kring den. Tillsammans kommer de överens om skötsel, renhållning och matning. På så sätt har gården också blivit en social mötesplats.
– Alla tycker den är fantastisk och tydligen har den också en positiv effekt på hundarna. En medarbetare har nämligen berättat för mig att hens hund har blivit mer social sedan hundgården kommit på plats, avslutar Linda.

Forskning

Hundar var kulturellt viktiga i förhistoriska samhällen

Hundar har haft en betydligt större betydelse i människans historia än att bara vara jakt- eller vaktdjur. Det visar arkeologisk forskning om relationen mellan människor och hundar i förhistoriska samhällen i Oceanien.

Redaktion 19 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Bildtext: Forntida jägare med en hund har avbildats på en grottvägg.

I en ny vetenskaplig studie ställs frågan om hunden till och med kan ses som en kulturell ”artefakt” – ett levande spår av mänskliga relationer, migrationer och sociala strukturer.

Genom arkeologiska fynd av hundskelett, gravar och bosättningar har forskare kunnat följa hur hundar introducerades till öar i Stilla havet tillsammans med de första bosättarna. Hundarna följde med människor på långa sjöresor och etablerades i helt nya miljöer, där de levde nära människorna och anpassade sig efter lokala förutsättningar. Analyser av benmaterial visar att hundarna ofta delade samma livsrum och resurser som människor.

I flera fall har hundar begravts på ett sätt som tyder på att de haft en särskild social eller symbolisk betydelse. Det handlar inte om slaktrester eller avfall, utan om medvetna gravläggningar. Fynden pekar på att hundar i vissa samhällen hade en ställning som gick bortom det rent funktionella och i stället var en del av gemenskapen.

Hundens roll speglar samhället

Samtidigt visar forskningen att hundens roll kunde variera kraftigt mellan olika kulturer. I vissa områden kopplades hundar till status, ledarskap eller andliga föreställningar, medan de i andra sammanhang även kunde användas som föda när resurserna var begränsade. Det gemensamma är att hunden återkommer som en integrerad del av människors vardag och samhällsstruktur.

Forskarna menar att hundar därför är viktiga för att förstå hur förhistoriska samhällen fungerade. Hur hundar behandlades, vad de åt och var de levde speglar människans sätt att organisera sitt liv, sin ekonomi och sina relationer – både till djur och till varandra.

Bildtext: Golvmosaik från omkring 100 f.Kr. i House of the Tragic Poet i Pompeji. En kedjad hund och texten ”CAVE CANEM” – ”akta hunden” – som varnade besökare redan i entrén.

Forskningen ger ett längre tidsperspektiv på relationen mellan människa och hund. Den nära samlevnad som i dag ofta beskrivs i termer av familjemedlem och följeslagare har djupa historiska rötter. Bandet mellan människa och hund formades för tusentals år sedan, långt innan moderna hundraser, organiserad hundträning och dagens syn på hundhållning.

Källa: University of Otago

Klubb/Medlem

Ungdomsläger får fler unga att stanna kvar i SBK

Gemensamma ungdomsläger, öppna träningar och ledarutbildning ska få fler unga att börja, och stanna kvar, inom Svenska Brukshundklubben. I Mellannorrlands distrikt samarbetar flera lokalklubbar för att göra hundträning och hundsport mer tillgänglig trots långa avstånd.

Karin Wandrell 17 februari, 2026 • Uppdaterades 18 februari, 2026 • 5 minuters läsning

Bildtext: Tilda och Nicki övar på patrullhund ljudmarkering.

I norra Sverige är det ofta långt till närmaste hundungdomsklubb, vilket gör det svårt för ungdomar att delta. Det fick lokalklubbarna i Mellannorrlands distrikt (MND) att tillsammans ordna träffar, hundläger och hundträning, så att yngre medlemmar kan mötas och utvecklas tillsammans.

Med hjälp av projektmedel från Svenska Brukshundklubben genomfördes det första ungdomslägret 2022. Sedan dess har MND:s ungdomsläger arrangerats varje år, med varierande upplägg och innehåll. Flera klubbar har även fortsatt samarbetet under resten av...