En hund som haltar eller en katt som skriker är tydliga tecken på smärta. Men i de flesta fall är symtomen mycket mer subtila. Djurägarens observationer hemma är därför avgörande för att upptäcka dolda besvär innan de blir kroniska och allvarliga. Camilla Bentsen, veterinär på Boehringer Ingelheim, har mött många oroliga djurägare och frustrerade djur

– Djur har en överlevnadsinstinkt som gör att de döljer svaghet och smärta. Som ägare måste man därför lära sig att se små förändringar i beteendet, eftersom det ofta är det första, och ibland enda tecknet på att något är fel, säger Camilla Bentsen.

Med rätt behandling och enkla anpassningar hemma, som en ramp upp till bilen, kan livskvaliten förbättras avsevärt.

– Vi skulle aldrig acceptera att en äldre människa lever med smärta varje dag utan hjälp, och samma sak gäller djur. Det är vanligt att djur som får behandling blir «unga igen». En årlig hälsokontroll hos veterinären är den bästa investeringen du kan göra för ditt djurs livskvalitet – oavsett ålder, säger Camilla Bentsen.

Fyra myter att slå hål på

”Jag vet när mitt husdjur har ont”

Smärta hos en hund kan visa sig som mindre lust att gå på promenad, svårigheter att hoppa in i bilen, eller att den blir mer irriterad. Det är en vanlig missuppfattning att djur som inte piper inte har ont. Ser du små förändringar hos ditt djur, skriv ner dem eller filma djuret i vardagssituationer. Det ger veterinären ovärderlig information.

”Det spelar ingen roll hur eller när jag ger smärtstillande”

Rätt dos, rätt intervall och korrekt administrering är avgörande för både effekt och säkerhet. Det är viktigt att noggrant följa veterinärens instruktioner.

Överdosering och felaktig användning, till exempel att ge medicinen oftare än ordinerat eller att öka dosen för att djuret verkar ha extra ont en dag, kan öka risken för biverkningar. För tidigt avslutad behandling och överhoppade doser gör också att effekten försämras. För vissa smärtstillande mediciner kan det också spela roll om medicinen ges med eller utan mat, eftersom det kan påverka både upptag och verkan.

”Man kan ge mänsklig medicin till djur”

Var försiktig med att ge mänsklig medicin till djur. Paracetamol, ibuprofen och andra humanpreparat kan vara livshotande, särskilt för katter. Kontakta alltid veterinär innan du ger någon form av mänsklig medicin.

”Smärta är en naturlig del av åldrandet”

Att åldras i sig gör inte ont, men åldersrelaterade sjukdomar som artros, även känt som ledgångsreumatism, gör det. Artros är faktiskt en av de vanligaste orsakerna till kronisk smärta hos äldre hundar och katter. Stela leder och minskad rörlighet är tecken på en sjukdom som kan, och bör, behandlas.

Bakgrunden är en återkommande debatt om allvarliga hundattacker och ett regelverk som av många bedömts som för svagt. Myndigheter har i flera fall saknat möjligheter att ingripa i tid, innan en situation blivit akut.

Med den nya lagen får framför allt länsstyrelserna en starkare roll. Utökade befogenheter att kontrollera hundhållning, även i bostäder, gör att det går att fatta beslut snabbare än tidigare. Det innebär att tillsynen kan bli mer aktiv och mindre beroende av att något redan har hänt.

Lättare omhänderta hundar 

En central förändring är att det blir lättare att omhänderta hundar som bedöms utgöra en risk. Det gäller till exempel om en hund visat aggressivt beteende eller om ägaren inte har kontroll över den. Besluten ska kunna tas tidigare i förloppet, innan en allvarlig incident inträffar.

Samtidigt skärps möjligheten att förbjuda personer att ha hund. Den som allvarligt brustit i sitt ansvar, använt hund som hot eller upprepade gånger misskött sin hundhållning kan få ett sådant förbud. Det kan vara tidsbegränsat eller gälla tills vidare.

Även Polismyndigheten får en tydligare roll. I vissa fall kan polisen besluta om att en omhändertagen hund ska avlivas, om den bedöms vara farlig och andra lösningar inte är möjliga.

Arbeta mer förebyggande 

Ett viktigt syfte med lagändringen är att arbeta mer förebyggande. I dag sker många ingripanden först efter att en allvarlig händelse redan inträffat. Med de nya reglerna ska myndigheter kunna agera redan vid tidiga varningssignaler.

Samtidigt innebär lagen ett tydligt ställningstagande i en fråga som länge varit omdiskuterad. Något rasförbud införs inte. I stället läggs ansvaret på hur hunden hålls, tränas och hanteras.

För hundägare innebär det i praktiken skärpta krav på kontroll och ansvar. För myndigheter innebär det större möjligheter, men också ett större ansvar, att bedöma risker och fatta beslut som kan få långtgående konsekvenser.