Inspiration

Egen hundgård på jobbet

Redaktion 4 januari, 2021 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Att det skälls en hel del på Gnosjö Automatsvarvning är inget konstigt. En vanlig arbetsdag kan det vara upp till tio hundar på plats hos industriföretaget. Nu har hundarna fått en helt egen plats att vara på – en hundgård vid sidan av företagets anläggning, anpassad efter både djurens och människornas behov.

– Många av våra anställda försökte hitta lösningar för sina hundar och flera av dem pendlar till jobbet. Att ha hund ska inte vara ett hinder för att jobba hos oss, förklarar Linda Fransson, vd och själv hundägare.

Hon är initiativtagaren bakom satsningen, som startade som en idé 2018 och sedan utvecklades tillsammans med input från företagets anställda till en rejäl hundgård. I dagsläget har den plats för ett tiotal hundar, med stort utrymme både inom- och utomhus.
– För mig handlade det mycket om att visa respekt för andra hundägare i personalen som inte har samma förmån som jag i rollen som ägare. Därför ville jag erbjuda en lösning som är hållbar för medarbetare och arbetsmiljö, säger Linda.

Alla som har hundar i hundgården delar också på arbetet och ansvaret kring den. Tillsammans kommer de överens om skötsel, renhållning och matning. På så sätt har gården också blivit en social mötesplats.
– Alla tycker den är fantastisk och tydligen har den också en positiv effekt på hundarna. En medarbetare har nämligen berättat för mig att hens hund har blivit mer social sedan hundgården kommit på plats, avslutar Linda.

Aktuellt & Nyheter

Frivilliga krafter i fokus på Folk och Försvar

Hur snabbt kan Sverige ställa om när säkerhetsläget förändras? Den frågan stod i centrum på Folk och Försvars Rikskonferens 2026. Budskapet var tydligt - utan frivilliga organisationer saknas ett komplett totalförsvar.

Karin Wandrell 29 januari, 2026 • Uppdaterades 29 januari, 2026 • 3 minuters läsning

Bildtext: Statsminister Ulf Kristersson inledde konferensen med fokus på att bygga trygghet och handlingskraft.

Folk och Försvars Rikskonferens 2026 samlade beslutsfattare, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle och budskapet var tydligt. Sveriges motståndskraft vilar inte enbart på statliga strukturer, utan i hög grad på frivillighet och civila resurser. Under temat Handlingskraft och leverans – kan Sverige och Europa leverera den försvars- och säkerhetsförmåga som det nya säkerhetsläget kräver? återkom gång på gång behovet av ett fungerande totalförsvar i praktiken.

Konferensen, som samlade över 400 deltagare, fler än 80 talare och representanter från omkring 130 organisationer, betonade civilsamhällets avgörande roll i ett läge där både krisberedskap och försvarsförmåga måste byggas snabbt och uthålligt. Regeringen aviserade också en förstärkning på 60 miljoner kronor till de frivilliga försvarsorganisationerna – ett tydligt tecken på att frivilligsektorn ses som en central del av Sveriges säkerhet.

Bildtext: Det fanns mycket att diskutera under konferensen.

Satsningen ligger i linje med Förordning om frivillig försvarsverksamhet (1994:524), där de frivilliga försvarsorganisationernas uppdrag definieras. Uppgiften är bland annat att sprida totalförsvarsinformation, rekrytera och utbilda avtalspersonal, utbilda specialister med särskild kompetens (exempelvis inom hundtjänst, radiosamband och sjukvård) samt stärka både civila myndigheter och Försvarsmakten vid kriser och höjd beredskap. I dag finns 18 frivilliga försvarsorganisationer, varav Svenska Brukshundklubben (SBK) är en.

SBK:s roll inom totalförsvaret

Även om SBK:s verksamhet inte nämndes uttryckligen under konferensen har man ett formellt uppdrag att rekrytera och utbilda hundar och hundförare åt Försvarsmakten, utbilda hundekipage, till exempel räddningshundar, åt Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) samt bidra med frivillig personal i totalförsvaret och vid civila kriser. Här ingår också att sprida totalförsvarsinformation och stärka försvarsviljan i samhället.

– Den kompetens som Svenska Brukshundklubben bidrar med går inte att bygga upp snabbt. Att utbilda hundar och hundförare för totalförsvarets behov kräver långsiktighet, erfarenhet och fungerande utbildningsstrukturer, säger Fredrik Bruno, generalsekreterare, Svenska Brukshundklubben.

Bildtext: Räddningshundar visar upp sig på mässan Elmia hund.

Exempel på specialistbefattningar som ofta lyfts fram som frivilligorganisationernas bidrag till totalförsvaret är till exempel patrullhundar för bevakning och områdesövervakning, räddningshundar för eftersök i rasmassor och försvarsmaktshundar som kan kallas in vid höjd beredskap. Här ingår också specialistkompetens inom hundbeteende, utbildning och uthållig träning – resurser som kräver tid, kontinuitet och lokal förankring.

Försvarsvilja och folkförankring

Flera av Rikskonferensens huvudfrågor knyter direkt an till denna typ av verksamhet. Frågan om Sverige faktiskt levererar den förmåga som tiden kräver, handlar inte enbart om materiel och struktur, utan om färdigutbildade resurser som kan användas i vardag, kris och krig. Här är SBK en av de aktörer som kontinuerligt levererar både civilt och militärt användbara förmågor, även om omfattningen inte alltid motsvarar efterfrågan.

Även diskussionerna om civilt försvar och robusthet ger de frivilliga organisationerna en tydligare roll. Längre kriser, svår terräng och ökade krav på uthållighet lyfter fram behovet av exempelvis räddningshundar och patrullhundar vid eftersök, bevakning och insatser där tekniska system inte räcker till.

Bildtext: Kungen och kronprinsessan Victoria, som är utbildad officer, fanns också på plats.

– Totalförsvarets faktiska förmåga handlar inte bara om system och struktur, utan om människor som är utbildade och redo. Här har organisationer med etablerade utbildningskedjor en nyckelroll, säger Fredrik Bruno.

Slutligen betonades vikten av försvarsvilja och folkförankring. Här har SBK, som en av landets största ideella organisationer med omkring 60 000 medlemmar och lokal närvaro i nästan hela landet, en särställning.

När regeringen samtidigt tydliggör behovet av en större och mer organiserad frivilligstyrka blir en organisation som SBK med befintliga utbildningssystem, instruktörer och lokal förankring särskilt viktig – inte minst i ambitionen att snabbt kunna skala upp totalförsvaret.

Ledare

En stabil grund ger möjlighet till utveckling

Just nu pågår arbetet med bokslutet för 2025 för fullt. Även om det alltid finns osäkerheter pekar de preliminära siffrorna mot ett positivt resultat. Det är förstås glädjande, men ger också anledning att stanna upp och reflektera kring ekonomi och stabilitet i ideella organisationer.

Fredrik Bruno 28 januari, 2026 • Uppdaterades 28 januari, 2026 • 2 minuters läsning

Bildtext: Att lägga en stabil grund är viktigt både i hundträning och föreningsarbete.

Ett ekonomiskt överskott är inte ett mål i sig för oss. I en ideell förening mäts framgång i den verksamhet vi kan skapa för våra medlemmar – inte i hur stora ekonomiska resultat vi redovisar.

Samtidigt behöver vi säkerställa att vi kan bedriva verksamhet över tid och fortsätta utveckla vår organisation. Det handlar inte bara om att kunna hantera förändrade förutsättningar eller oförutsedda händelser, utan också om att ha den trygghet som krävs för att våga testa nytt.

Att Svenska Brukshundklubben har en...