Inspiration

Egen hundgård på jobbet

Redaktion 4 januari, 2021 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Att det skälls en hel del på Gnosjö Automatsvarvning är inget konstigt. En vanlig arbetsdag kan det vara upp till tio hundar på plats hos industriföretaget. Nu har hundarna fått en helt egen plats att vara på – en hundgård vid sidan av företagets anläggning, anpassad efter både djurens och människornas behov.

– Många av våra anställda försökte hitta lösningar för sina hundar och flera av dem pendlar till jobbet. Att ha hund ska inte vara ett hinder för att jobba hos oss, förklarar Linda Fransson, vd och själv hundägare.

Hon är initiativtagaren bakom satsningen, som startade som en idé 2018 och sedan utvecklades tillsammans med input från företagets anställda till en rejäl hundgård. I dagsläget har den plats för ett tiotal hundar, med stort utrymme både inom- och utomhus.
– För mig handlade det mycket om att visa respekt för andra hundägare i personalen som inte har samma förmån som jag i rollen som ägare. Därför ville jag erbjuda en lösning som är hållbar för medarbetare och arbetsmiljö, säger Linda.

Alla som har hundar i hundgården delar också på arbetet och ansvaret kring den. Tillsammans kommer de överens om skötsel, renhållning och matning. På så sätt har gården också blivit en social mötesplats.
– Alla tycker den är fantastisk och tydligen har den också en positiv effekt på hundarna. En medarbetare har nämligen berättat för mig att hens hund har blivit mer social sedan hundgården kommit på plats, avslutar Linda.

hundträning

Beteendetester ger ledtrådar om framtidens sökhundar

En bra nos räcker inte för att bli en framgångsrik detektionshund. Även motivation, rädsla och förmågan att hantera olika situationer spelar roll. En ny studie undersöker hur beteendetester kan hjälpa till att identifiera hundar med rätt förutsättningar för arbetet.

Redaktion 13 november, 2026 • 2 minuters läsning

Att föda upp och utbilda hundar för att upptäcka exempelvis sprängämnen kräver stora resurser. Därför finns ett intresse av att tidigt kunna bedöma vilka individer som har förutsättningar att klara uppgiften.

I en ny studie undersökte forskare en standardiserad beteendebedömning av 241 hundar från ett avels- och träningsprogram för detektionshundar. Bedömningens användbarhet prövades också på en fristående grupp med ytterligare 67 hundar.

Motivation och rädsla hade betydelse

Flera beteenden hade samband med hundarnas senare resultat. Bland annat gav rädsla och motivation information om utfallet. Även aktivitets- och upphetsningsnivån spelade roll, men sambanden varierade med hundarnas ålder och var inte enkelt linjära.

Forskarna fann också att ett mindre urval av beteendemått kunde behålla en användbar förmåga att förutsäga resultaten. Det skulle kunna göra bedömningarna mer tidseffektiva.

Urvalet är en del av ett längre arbete

Vid Auburn University, där studiens forskare är verksamma, arbetar programmet Canine Performance Sciences med både avel, valputveckling och utbildning av detektionshundar.

Universitetet beskriver hur avelsdjuren genomgår beteendemässiga, fysiska och medicinska bedömningar. Under uppväxten får hundarna socialisering och träning där de lär sig att undersöka sin omgivning och söka efter belöningar.

Intresse för belöningar, vilja att fortsätta söka och förmåga att lära sig nya uppgifter är några av de egenskaper som programmet eftersträvar. Hundarna utvärderas vid flera tillfällen för att utbildningen ska kunna anpassas inför framtida arbete.

Måttlig träffsäkerhet

Den nya studien visar samtidigt begränsningarna med att förutsäga framtida lämplighet. När bedömningen användes på den fristående hundgruppen blev träffsäkerheten mer måttlig.

Resultaten ger stöd för beteendebedömning som ett verktyg vid urval, men visar också att en metod kan fungera olika väl i olika hundpopulationer.

Källor:

• Predictive accuracy and generalizability of a detection dog behavioral evaluation, Applied Animal Behaviour Science, publicerad online 20 oktober 2026.

• Canine Performance Sciences vid Auburn University.

Klubb/Medlem

”Distriktet finns till för klubbarna”

Vilken hjälp kan klubben få av distriktet? Gävleborgsdistriktets årliga klubbkonferens är tänkt att ge svar på den frågan. Genom kunskap och personliga möten vill man göra det lättare för klubbarna att be om stöd och hitta lösningar tillsammans.

Karin Wandrell 12 november, 2026 • 4 minuters läsning

Hur ska valberedningen arbeta? Vad gör man när hela styrelsen har hoppat av? Och var hittar klubben funktionärer när de egna resurserna inte räcker till? På Gävleborgsdistriktets klubbkonferens får klubbstyrelserna möjlighet att ställa frågor, dela erfarenheter och lära sig mer om vilket stöd som finns.

– Syftet är att stärka samarbetet mellan klubbarna och visa att vi finns där för deras skull. Klubbarna arbetar ofta mycket på egen hand, och det är inte alltid tydligt för dem vad vi kan hjälpa till med, säger Satu Saarisilta, ordförande i Gävleborgs distrikt.

Stöd i styrelsearbetet

Konfere...