Till huvudinnehållet

Gör din röst hörd! Skicka in en debattartikel till redaktionen

Aktuellt & Nyheter

Effektiv läcksökning med fyrbent hjälp

1073658
Redaktionen 27 januari, 2025 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 4 minuters läsning
Effektiv läcksökning med fyrbent hjälp
Effektiv läcksökning med fyrbent hjälp

Jakt-cockerspanieln Bruno och hans hundförare Susanne Kihl har etablerat sig som Sveriges främsta pionjärer inom läcksökning med hund. Det var bara för några år sedan de tog sig an sitt första uppdrag, och i dag åker de land och rike runt för att hjälpa kommuner att lokalisera vattenläckor.

Tidigare i vintras besökte ekipaget för andra gången Askersunds kommun, där de sökte av flera områden, bland annat bostadsområdet Närlunda. På Tärngatan går Bruno med nosen ivrigt sniffande längs marken, kopplad till Susanne. Plötsligt stannar han och markerar med tydlighet. Susanne, som är van vid hans signaler, förklarar situationen:

– Det kan vara en vattenläcka här, men det kan också vara vatten som rinner längs ledningen under marken. Vatten kan färdas långa sträckor, så vi vet aldrig säkert förrän vi gräver. Bruno är fantastisk på att identifiera om det luktar dricksvatten eller inte, men alla markeringar betyder inte automatiskt att vi har hittat en aktiv läcka.

Hon tillägger att en misstänkt läcka alltid förblir just misstänkt tills den verifieras genom grävning. Men Brunos arbete är ovärderligt för att avgränsa sökområden och effektivisera insatserna.

Doftbilden – Brunos främsta verktyg

Bruno tränas specifikt på doften av det dricksvatten som finns i ledningarna i varje kommun de besöker. Susanne berättar att det är en central del av hans arbete. När Bruno markerar får han en liten godisbit som belöning – en förstärkning av att han gjort rätt.

– Det är viktigt att belöna honom direkt. För Bruno är det här ett jobb, men han tycker att det är roligt, och det är viktigt att hålla motivationen uppe, säger Susanne och stryker honom lätt över ryggen.

Med på sökningen i Askersund är Tobias Söderholtz, enhetschef inom ledningsnät vid Askersunds kommun. Det var han som tog initiativet att bjuda in Susanne och Bruno efter att ha läst om deras arbete i en branschtidning för några år sedan.

– Jag var skeptisk först, men samtidigt kände jag att det var värt att testa. Läckor är ett stort problem för oss, och att leta efter dem kräver mycket resurser. Vi har cirka 24 mil dricksvattenledningar bara här i kommunen, så att få hjälp av en hund som Bruno är väldigt värdefullt, berättar Tobias.

Deras första besök i kommunen, förra sommaren, gav goda resultat och ökade förtroendet för metoden.

– Man ska vara tydlig med att hunden inte ersätter våra andra metoder, men det är ett utmärkt komplement. När vi använder instrument för att mäta måste vi ha olika utrustning beroende på vilket material ledningarna är gjorda av. Bruno däremot söker bara efter vatten – materialet spelar ingen roll för honom, fortsätter Tobias.

Från markering till åtgärd

Medan Susanne och Bruno går längs gatorna följer anläggningsarbetaren Daniel Karlsson efter på ett visst avstånd. Han är utrustad med mätinstrument och kontrollerar de platser där Bruno markerat. Daniel markerar med ett blått kryss på marken för vidare åtgärder.

– Brunos markeringar behöver alltid följas upp. Allt är inte läckor, men hans hjälp gör att vi kan avgränsa våra egna sökningar och lägga resurserna där de verkligen behövs. Det betyder också att vi kan åtgärda mindre läckor innan de blir akuta problem, vilket sparar både tid och pengar, förklarar Tobias Söderholtz.

Susanne Kihl är i dagsläget ensam i Sverige om att använda hundar för läcksökning. Från sin bas i Kungälv utanför Göteborg har hon byggt upp sitt företag och arbetar nu i hela landet, från Skåne i söder till Haparanda i norr.

– Jag har arbetat med hundar på olika sätt i 40 år. När jag fick höra om de stora problemen med vattenläckor i kommunerna runt där jag bor, bestämde jag mig för att se om en hund kunde vara en lösning. Bruno var tidigare lushund, men jag började träna honom på att hitta vatten istället. Det ledde till att vi fick en chans att testa metoden i en kommun på Västkusten. Det fungerade, och sedan dess har vi inte sett tillbaka.

Boll räcker som belöning

Bruno, som nu är 6,5 år, har blivit en expert på sitt arbete. För honom är belöningen efter en söksträcka att få leka med sin älskade boll.

– När han söker är han totalt fokuserad på uppgiften, men han måste också få vara hund. Det är balansen mellan arbete och lek som gör honom så bra på det här, avslutar Susanne med ett leende.

Tillsammans utgör Susanne och Bruno ett unikt team som hjälper Sveriges kommuner att hantera en av de stora utmaningarna inom vattenförsörjning. Genom att kombinera teknik, traditionella metoder och en hunds oslagbara luktsinne har de visat att innovation ibland kan vara så enkelt som att följa nosen.


Dela artikeln

Forskning

Att ta hand om hunden kan vara bra för barn

Att hjälpa till att mata, sköta och ta hand om familjens hund kan hänga ihop med viktiga förmågor hos barn. En ny studie visar att barn som är mer delaktiga i hundens skötsel också har bättre arbetsminne och lättare att styra sin uppmärksamhet och sina impulser.

Redaktion
Redaktion 8 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
AdobeStock_469808757
Barn som hjälper till att sköta hunden har lättare att styra sitt beteende. Adobe.stock

Föräldrar och vårdnadshavare till 293 barn mellan fyra och tolv år deltog i studien. Av barnen levde 151 med hund och 142 med katt. Föräldrarna fick svara på frågor om barnets relation till djuret, hur mycket barnet deltog i skötseln och om barnets arbetsminne och förmåga att kontrollera uppmärksamhet, beteende och känslor.

Resultaten visade att barn som var mer engagerade i skötseln av familjens hund också skattades högre när det gällde både arbetsminne och förmågan att hejda impulser och styra sitt beteende. Barn som hade färre svårigheter i relationen till hunden hade också starkare förmågor inom dessa områden. Samma mönster syntes bland barn som levde med katt.

Däremot spelade det känslomässiga bandet till djuret ingen tydlig roll. Forskarna såg inget samband mellan hur starkt känslomässigt barnet var fäst vid hunden eller katten och de undersökta förmågorna. Det kan alltså vara den aktiva kontakten och ansvaret för djuret, snarare än enbart närheten till det, som har betydelse.

Små uppgifter kan göra skillnad

En möjlig förklaring är att djurskötsel ställer små krav på barnet i vardagen. Det gäller till exempel att komma ihåg när hunden ska få mat eller behöver annan omvårdnad, men också att uppmärksamma djurets behov och anpassa sitt eget beteende efter dem. Sådana uppgifter skulle enligt forskarna kunna bidra till att träna de exekutiva funktionerna.

Studien visar dock bara ett samband och kan inte säga vad som är orsak och verkan. Det kan lika gärna vara så att barn som redan har bättre arbetsminne och impulskontroll tar större ansvar för familjens djur. För att kunna avgöra om själva djurskötseln bidrar till utvecklingen behövs därför studier som följer barn över längre tid.


Dela artikeln

Tävling

Dubbla VM guld i Rallylydnad till Sverige

Sverige tog hem både lagguldet och det individuella guldet vid VM i rallylydnad i Danmark. Fem svenska ekipage gick vidare till final, där Solveig Nyvold och Silas tog plats högst upp på prispallen. En helg fylld av fina rundor och svensk segerglädje.

Maria Larsson 6 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande
Det var ett glatt svenskt lag som firade dubbla segrar! Louise Karlsson


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.