Avel & Hälsa

Dyrare djursjukvård hos de stora kedjorna

Veterinärvård kostar mer hos de stora kedjorna än hos fristående kliniker – och prishöjningarna sker snabbare. Resultaten väcker frågor om tillgång till djursjukvård och hur höga kostnader påverkar djurägare och djurvälfärd.

Redaktion 2 augusti, 2025 • Uppdaterades 4 juli, 2025 • 2 minuters läsning

Veterinärvården har blivit märkbart dyrare hos de stora kedjorna jämfört med fristående kliniker. Det visar en färsk studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), där forskare kartlagt priserna på 37 olika behandlingar för hund, katt och häst under 2023 i både Sverige och Norge. Studien är den första i sitt slag och omfattar 771 kliniker, varav 502 är fristående.

Bakom studien står professor Agneta Egenvall, som tillsammans med kollegor från Norge och Kanada analyserat prisuppgifter från webbsidor och kundkvitton via prisjämförelsesajten vetpris.se. Resultaten visar att kedjekliniker som Anicura och Evidensia generellt hade högre priser än sina fristående motsvarigheter – och att de också höjde priserna mest under året.

Ökade mer än bland fristående kliniker

Exempelvis ökade priset för avlivning av hund med 20 % hos Anicura till ett genomsnitt på 151 euro, och med 25 % hos Evidensia till 217 euro. Motsvarande ökning hos de fristående klinikerna var endast 6 %, med ett genomsnittspris på 145 euro.

Studien visar också att faktorer som jourtjänst, djursjukhusstatus och längre öppettider bara delvis kan förklara prisskillnaderna. Kedjeklinikerna marknadsför sig ofta som högteknologiska och välinvesterade – men det verkar inte vara hela förklaringen till de högre kostnaderna.

En anmärkningsvärd observation i studien var den kraftiga prisökningen – hela 53 procent – hos den norska kedjan Dyrenes venn, som under året förvärvades av Evidensia. Detta stärker bilden av att bolagisering och ägarförändringar påverkar prisutvecklingen inom veterinärvården.

Påverkar djurvården negativt

Agneta Egenvall betonar att utvecklingen väcker oro för hur höga kostnader kan påverka djurvälfärden, särskilt för djurägare med begränsad ekonomi.

– Prisnivåerna har stigit snabbt. En viktig fråga är hur djurvälfärden påverkas om vissa djurägare inte längre har råd med vården, säger hon.

Forskargruppen planerar nu att utvidga sin kartläggning till fler europeiska länder, bland annat Storbritannien och Frankrike. Därefter kommer de undersöka hur prisnivåerna förändrats över de senaste 20 åren, i syfte att bättre förstå utvecklingen över tid.

Avel & Hälsa

Domarkonferenser lyfter viktiga frågor om mentaltest

Under årets domarkonferenser fick landets mentaltestdomare chansen att granska och lära av varandras bedömningar i detalj. Resultatet visade en glädjande samsyn i hur hundar bedöms, oavsett var i landet det sker.

Karin Wandrell 31 juli, 2025 • Uppdaterades 4 juli, 2025 • 5 minuters läsning

Under hösten och våren har ett trettiotal mentaltestdomare från olika delar av landet samlats i mindre grupper för att tillsammans diskutera bedömningar, syna testmoment och jämföra protokoll. För att fler ska kunna delta har konferenserna de senaste åren hållits regionalt, istället för vid en enda gemensam träff.

– Konferenserna är ett sätt att förstå hur domarna tänker, hur nära de ligger varandra i sina bedömningar och vilka fallgropar som finns, säger Bibbi Larsen, en av referensdomarna.

Varje träff inleddes med ett mentaltest (MT) där domarna tillsammans fick döma två hundar och diskutera...

Aktuellt & Nyheter

Svenskarna positiva till att adoptera - väljer ändå valp

Hundstallets rapport Hundlivet i Sverige visar att hela 84 procent kan tänka sig att adoptera en hund - men när det är dags att bli hundägare är det ändå få som väljer en omplaceringshund. Samtidigt ser Hundstallet en kraftig ökning av antal hundar som behöver omplaceras.

Redaktion 29 juli, 2025 • Uppdaterades 4 juli, 2025 • 4 minuters läsning

Hundstallet släpper nu rapporten Hundlivet i Sverige, som ger en aktuell lägesbild av svenskarnas syn på hundägande, ansvar och vardagen med hund. En av rapportens tydligaste slutsatser är det stora glappet mellan inställning och agerande när det kommer till att välja en omplaceringshund.

Trots att en stark majoritet säger sig vara öppna för adoption är det endast åtta procent av dagens hundägare som har skaffat sin hund via en svensk omplaceringsorganisation.

I stället uppger 52 procent att de gått via en uppfödare och 23 procent genom en privatperson tex. på en annonssida på nätet. Hundstallet ser samtidigt att antalet hundar som behöver omplaceras ökar. Mellan 1 januari och 31 maj 2025 tog Hundstallet emot 547 hundar, en ökning med 31 procent jämfört med samma period året innan.

Många föredrar en valp

Bland dem som inte vill adoptera uppger nästan hälften att anledningen är att de föredrar en valp. Ytterligare 40 procent vill ha en specifik ras och väljer därför bort omplaceringshundar. Samtidigt är osäkerhet ett stort hinder där många inte vet hur adoptionsprocessen går till eller känner oro kring hundens bakgrund.

– Det är såklart jättebra att en stor majoritet svarar att de kan tänka sig en omplaceringshund men samtidigt nedslående att så få faktiskt gör valet när det är dags att bli hundägare. För att fler hundar ska få en ny chans har vi ett viktigt uppdrag i att visa att adoption är ett bra och tryggt alternativ - inte minst nu när vi ser att antalet hundar som behöver omplaceras ökar stort, säger Johnny Kroneld, Kommunikation & Insamlingschef på Hundstallet.

1 av 4 har övervägt att lämna bort sin hund

Rapporten visar också att det inte är helt ovanligt att överväga att göra sig av med sin hund. Nästan var fjärde hundägare, 24 procent, har någon gång funderat på det, varav åtta procent säger att de varit nära att lämna bort sin hund. Skälen bakom är ofta komplexa där 29 procent hänvisar till en förändrad livssituation, såsom separation, barn eller nytt jobb. Tidsbrist (21 procent) och ekonomiska problem (19 procent) är andra vanliga orsaker.

Samtidigt anser sju av tio svenskar att det är ett allvarligt problem att så många hundar i Sverige behöver omplaceras och att det borde uppmärksammas mer.

Andra insikter ur rapporten

• 65 procent av svenskarna kan tänka sig att skaffa hund. Sällskap och familjeliv är de främsta anledningarna till att vilja ha hund, medan tidsbrist och ekonomiska faktorer är vanliga hinder för hundägande.

• Var fjärde person kan tänka sig att vänta mer än ett år på rätt hund men nästan var tredje vill ha en hund inom fyra månader.

• Drygt var tredje person säger att sociala medier påverkat deras val av hund.

• Endast 12 procent känner sig helt säkra på att de kan avgöra om en hund de är intresserade av att köpa är en smuggelhund.

• Hundar ses i hög grad som familjemedlemmar – för hälften av svenskarna på samma nivå som människor. 85 procent uppger också att en hund i deras närhet har hjälpt dem att hantera stress, ångest eller ensamhet.

• Det är inte helt ovanligt att överväga att göra sig av med sin hund. Nästan var fjärde hundägare har någon gång funderat på det, varav åtta procent säger att de varit nära att lämna bort sin hund.

• Majoriteten av svenskarna tycker att hundar bör tillåtas på arbetsplatser där det är möjligt.

Om rapporten

Hundlivet i Sverige är en rapport framtagen av Hundstallet för att ta tempen på svenskarnas relation till hundar. Genom färska insikter om adoption, ekonomi, ansvar och vardagen med hund kartläggs hur hundägandet i Sverige ser ut och vad det säger om oss som samhälle.

Rapporten bygger på en undersökning genomförd av Mantap Survey i april 2025 och har gjorts via webbintervjuer i ett slumpmässigt riksrepresentativt urval av målgruppen. Målgruppen är män och kvinnor i åldern 18-70 år i hela Sverige. 1 011 personer har svarat på undersökningen.