Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Inspiration

Domaren har ordet – rapport från IGP SM 2024

1073658
Redaktionen 10 september, 2024 Uppdaterades 6 oktober, 2025 8 minuters läsning
Domaren har ordet

Foto: Domaren har ordet

Skyddsdomaren Pierre Wahlström, internationellt meriterad domare med flera stora mästerskap på sin CV, fick beröm för kunniga och välformulerade omdömen om ekipagen. Här kan du läsa hela hans domarrapport och intryck från avdelning C vid SBK IGP SM 2024.

Det var med stor förväntan jag anlände till Ronneby och det svenska mästerskapet i IGP. Känslan var lite märklig, förra året tävlade jag och nu skulle jag döma. Det är naturligtvis inte samma sak att tävla eller döma. Mina förberedelser veckorna före ett större domaruppdrag är nästan lika omfattande som inför tävling.

Dagarna innan dömer jag en del hundar på video. Varje morgon innan tävlingen startar kör jag igenom 5 – 6 hundar på datorn. Det kanske kan låta lite väl ”präktigt”. Men jag tycker det är viktigt att varje ekipage från första till sista hund får en så rättvis bedömning som möjligt.

Som tävlande vet jag att det kan vara en mardröm att vara första hund ut på morgonen dag ett. Det finns även en känsla inom hundtävlingar att domarna är fräscha på morgonen, men blir lite slitna mot slutet av dagen och därmed inte ser allt.

Detta vill jag såklart undvika och därav förbereder jag mig maximalt inför alla större domaruppdrag. Bland annat genom att värma upp inför varje bedömning istället för att sitta på läktaren och vara social. Det handlar om att spara energi och mental skärpa.

Att döma ett mästerskap är alltid spännande. Man vet att det är duktiga ekipage som förberett sig länge, man kan nästan ta på stämningen och känna förarnas puls.
Som domare vid ett mästerskap har man egentligen bara en uppgift. Det handlar om att kategorisera hundarna och rangordna prestationerna från den bästa till den ”svagaste”.

Jag vet, det låter kanske hemskt. Men poängen vid ett mästerskap är inte superviktig så länge domaren håller en jämn linje. Det viktiga är att man som domare inte blandar och ger, det vill säga inte har koll på kriterierna för betygen V, Sg, G, B och M.

Det är när hundförare och publik inte förstår domarens linje som det uppstår diskussioner och oro, därav har domarna ett mycket stort ansvar för hur stämningen och upplevelsen av tävlingen kommer att vara. Detta ska inte en arrangör underskatta när de tillsätter domare.

Hundsport är en bedömningssport

Hundsport är en bedömningssport och det kommer alltid att finnas utrymme för tolkning och kritik mot domare och figuranter. Jag brukar säga att den som ger sig in i leken skall leken tåla. Om jag som domare inte klarar att bli kritiserad skall jag inte heller utsätta mig för att vara domare.

Som en följd härav måste också de som kritiserar vara beredda på att få svar. Det är helt omöjligt att göra alla till lags och det kommer alltid att finnas de som är missnöjda med sin bedömning. Men som domare bör jag försöka att vara så tydlig som möjligt. Med det menar jag att jag måste kunna motivera min bedömning och inte bara tilldela en siffra och sen är det bra.

Man kan diskutera hur feedbacken till de tävlande skall göras. Jag är av meningen att jag måste ”sätta färg” på ekipagets utförande – att med adjektiv beskriva prestationen. Alla kan själva se om hunden exempelvis inte släpper eller inte sitter, så det behöver jag inte lägga tid på.

Men publik och förare kanske inte såg att hunden satte ett genetiskt perfekt grepp och bet med sina molarer hårt som tusan. Att den verkligen försökte stoppa figuranten. Eller att hunden under belastningsfasen inte skiftade grepp en enda gång utan snarare självsäkert och utmanade tittade figuranten rakt i ögonen.

Det finns alltså flera aspekter på varför vi domare inte ska ägna tiden åt att rabbla en massa saker som de tävlande och publik redan klart och tydligt har sett. Jag hoppas att ni förstår vad jag menar.

Figgen ska inte synas

Under årets SM hade jag duktiga skyddsfiguranter till hjälp. De var uttagna av UG IGP Tommy Andersson och väl förberedda, vilket gjorde arbetet enkelt för mig. En figurant skall agera enkelt och korrekt för alla hundar. Figgen skall inte synas, brukar jag säga. Jag har svårt för figuranter som showar och vill stå i centrum. Det är ekipagen som är i centrum, inte figuranter eller domare.

Årets SM-figuranter var Jimmy Nilsson och Patrik Sturk (reserv Jakob Salven Halttunen). Både Jimmy och Patrik gjorde ett stabilt arbete utan tillbud på några hundar, vilket är skönt på ett så här stort mästerskap. De är smidiga, starka och har en god känsla för djurhantering vilket är A och O inom vår sport. Stort tack till er båda för ett mycket korrekt och gediget skyddsfigurantarbete vid årets IGP SM.

Figuranterna och jag fick äran att utvärdera totalt 38 ekipage. Kvaliteten på ekipagen var varierande och poängen blev således därefter.

Fem faser att bedöma

I skyddsdelen avdelning C är det min uppgift att döma ekipagens arbete utifrån fem faser.

  • Öppningsfas: där hunden svarar figuranten, det vill säga fångar in figuranten.
  • Belastningsfasen: där hunden skall bevisa sin styrka att orka med figurantens försök att testa hundens nerver, arbetslust och förmåga att förhindra figurantens försök att flytta på sig.
  • Övergångsfasen: där hunden före släppandet skall visa ett tryggt och stabilt grepp i ärmen, samt i god balans utmana figuranten innan den på förarens kommando släpper.
  • Släppandefasen: där hunden på ett tydligt sätt öppnar sin mun och utan att tugga sig ur bettet släpper ärmen och gör sig beredd för nästa fas.
  • Bevakningsfasen: där hunden skall ställa figuranten, här skall hunden för optimalt betyg med attityd och kraft förmedla till figuranten att stå stilla. Detta kan göras genom att vara tyst (ej i skärmen) eller anskällning. Båda ageranden måste ske med dominans och stabilitet för att uppnå maximalt predikat.

Till de fem faserna skall domaren även bedöma hundens förighet och kontroll under hela programmet. Som avslutning i bedömningen tilldelas DSB som är en sammanfattning av hundens driftanlag, självsäkerhet och belastbarhet.

Domaren kan tilldela tre nivåer: Utpräglad, Tillräckliga och Icke tillräckliga. För att uppnå den högsta nivån av de tre som benämns med ett ”A” (för tyskans ausgeprächt som betyder utpräglad på svenska) skall hunden uppträda harmoniskt, lugnt, självständigt och behärskat med hög arbetslust och god förighet utan inslag av oro.

Slarv med övergångsfasen

Mina intryck från årets SM är att huvuddelen av hundarna genomförde ett bra C-arbete. Det fanns enstaka individer som visade inskränkningar i mod, självständighet, kraft och dominans.

Överlag kunde jag skönja en trend bland ekipagen. Hundarna var ofta i god hand på sina förare. I bevakningsfasen saknade flera hundar det sista trycket och dominansen. Flertalet hundar öppnar och fångar in figuranten på ett effektivt sätt. Det första bettet som flertalet hundar sätter är djupt och hårt, men under belastningsfasen skiftar hundarna grepp, tuggar och jag kan skönja en viss oro.

Huvuddelen av ekipagen slarvade med övergångsfasen. Flera förare valde att ge loss-kommandot för tidigt och därmed kan jag inte utvärdera övergångsfasen. En del hundar hade inskränkningar i sina släppanden, vilket kom till uttryck framför allt i momentet flykt där överraskande många hundar satt fast och ville inte släppa eller släppte mycket sent.

Ser man på årets SM så kvalade många ekipage in på väldigt höga poäng i samtliga tre delar. Dessa poäng är flera inte i närheten av på SM. Jag tror det är viktigt att vi domare ger ekipagen en så god bedömning som möjligt även vid våra lokalprov. Det är vid lokalproven som ekipagen får information om hur de ligger till i de olika momenten.

Jag tror inte att domare vid lokalproven medvetet tilldelar gratispoäng, men något är skevt och vi kan se trenden under flera år. Jag gör bedömningen att om vi domare redan vid lokalproven ger en mer korrekt bedömning till de tävlande så kommer dessa att vara mer förberedda till mästerskapen.

Sverige borde ligga i topp

Sverige har väldigt duktiga hundtränare och förare. Vi har även bra material i våra hundar. Men jag får inte ihop ekvationen av duktiga hundförare och bra hundar då Sverige (undantaget enstaka ekipage) är att betrakta som ett u-land i resultatlistorna på de större mästerskapen. Sverige skall inte hamna på plats 10 – 30 i lag på FCI VM.

Förutom 2023 där det svenska laget blev fyra så har höga lagplaceringar lyst med sin frånvaro. Med Sveriges fina dressyrkultur och förhållningssätt till hundar så bör vi varje år ligga i världstoppen. Här tror jag att de som dömer prov i Sverige kan vara en avgörande kraft till en positiv utveckling i framtiden.

Avslutningsvis vill jag tacka Svenska Brukshundklubben för att jag fick äran att döma årets SM. Jag är imponerad av hur UG IGP driver sporten framåt och arbetar för att sporten skall utvecklas. Jag hoppas att de tävlande uppskattar arbetet och ser hur arrangören i år på ett föredömligt sätt genomfört detta SM. I det sammanhanget måste jag nämna maten som serverades under SM, tack till ”köket” ni var helt otroliga.

Sist men inte minst önskar jag alla er tävlande bästa lycka till. Glöm inte att ni är grymma, hoppas vi ses snart.

Pierre Wahlström

Domare avdelning C


Dela artikeln

Boktips

Följ med in i hundens inre värld

Undrar du ibland vad som egentligen rör sig i hundens huvud? I sin senaste bok öppnar etologiprofessor Per Jensen dörren till hur inlärning faktiskt går till. Med hjälp av ny forskning utmanar han våra invanda föreställningar – och visar hur hundar tolkar och förstår världen omkring sig.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 4 december, 2025 Uppdaterades 4 december, 2025 5 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Per Jensen har länge tyckt att det saknas en bok som förklarar vad som faktiskt händer i hundens hjärna när den lär sig – och inte bara hur vi tränar den. Hundars känsloliv liknar vårt, men de har betydligt sämre impulskontroll – de agerar ofta direkt på känslan.

– Ett sätt att förstå hundars beteende är att inse hur svårt det är att faktiskt förklara saker för dem, särskilt i efterhand. Det gäller att alltid ligga steget före. Det är något varje hundägare behöver förstå och anpassa sig till. Samtidigt är hundar mer avancerade än oss i vissa avseenden, till exempel när det gäller att läsa av människor.

Välj det som verkligen spelar roll

Precis som oss människor tolkar hundar sin omgivning, drar slutsatser och lagrar erfarenheter. De lär sig hela tiden – inte bara när vi aktivt tränar dem. Det vi tycker är småsaker kan få stor betydelse för dem.

– Ett vanligt misstag är att tro att inlärning bara sker när vi tar fram godis och klicker. I själva verket är hundens hjärna ständigt i gång och avgör själv vad som fastnar, säger Per.

I själva verket är hundens hjärna ständigt i gång och avgör själv vad som fastnar.

Per Jensen

Vardagsträningen kan därför lätt gå fel. Vi förstärker omedvetet fel beteenden, är inkonsekventa eller tar till bestraffningar som gör mer skada än nytta.

– Om jag fick ge ett enda råd så är det att välja ut några få saker i förväg, säger Per. Vad är absolut oacceptabelt för dig att hunden gör? Och vad vill du att den verkligen ska kunna? Fokusera sedan på just de punkterna. Det gör träningen både enklare och mer effektiv.

En värld fylld av dofter

Till skillnad från oss lever hunden i en doftvärld. Under promenaden möter den en flod av dofter, fulla av information. Där vi hör lite vindsus och en enstaka fågel, hör hunden sorkarna och mössen under lövtäcket.

– Att hunden plötsligt blir rädd är helt enkelt för att den uppfattar så mycket mer än vi gör. Själva ser vi inget märkligt, men hunden reagerar starkt. Och den känslan kan sitta kvar.

Webbild liggande
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Nosen avslöjar allt som döljer sig i naturen.

Hundars minne fungerar i stort sett som vårt. De har ett närminne som lagrar information kortsiktigt, och ett långtidsminne där återkommande eller känslomässigt starka upplevelser lagras. Sömn spelar en viktig roll i lagringsprocessen och sömn efter inlärning leder till starkare och mer bestående minnen.

– Man har också upptäckt att hundar har episodiska minnen – det vill säga minnen av händelser man inte aktivt försöker komma ihåg, men som ändå fastnar. Det har man visat genom att träna in kommandot upprepa. Om hunden kan skälla på kommando, säger man först 'skall', och hunden skäller. Sen väntar man några sekunder och säger 'upprepa' – om hunden då kommer ihåg vad den just gjort, skäller den igen.

Lek förbättrar inlärningen

En trygg relation är grunden till både bättre inlärning och färre problem. Belöningar stärker samarbetet medan bestraffningar riskerar att skada relationen.

– Gör hunden rätt och får något den gillar, ökar viljan att samarbeta. Bestraffningar skapar lätt osäkerhet, och då försvinner glädjen i samspelet. Hunden tappar förtroendet och tycker inte det är kul längre, säger Per.

Ett spännande fynd är att en halvtimmes kravlös lek direkt efter ett träningspass kan förbättra inlärningen.

Webbild liggande (1)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Leken hjälper minnet på traven.

När forskarna några dagar senare mätte hur bra hunden kom ihåg det den tränat, visade det sig att de hundar som fått leka mindes sina nya färdigheter bättre.

Hundar kan också härma oss och är riktigt bra på att imitera beteenden vilket går att använda i träning.

Börja med att lära in ett kommando för imitation – ofta används det engelska 'do it'. Visa först själv, rulla till exempel runt på golvet, vänta en stund och när hunden gör samma sak belöna direkt och säg: ”Do it”.

Pratar med kroppen

Hundar är också experter på att läsa kroppsspråk. I första hand tolkar de hur vi rör oss, ser ut och vilket tonfall vi använder. Det mest effektiva är att kombinera tydliga rörelser med verbala kommandon.

Själva kommunicerar de med hela kroppen. Svansen är ett exempel. När den viftar mer åt höger är det oftast ett tecken på att hunden är positivt inställd, nyfiken eller glad. Går svansen mer åt vänster är den oftast mer försiktig eller avvaktande.

Webbild liggande (2)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Lär dig tyda hundens språk.

– Det hänger ihop med hur hjärnhalvorna styr kroppen. Det gäller även ansiktsuttryck och andra kroppssignaler, men det finns ett undantag – näsborrarna. Hundar använder vänster näsborre när de luktar på något de tycker om, och höger när de luktar på något de upplever som lite skrämmande eller obehagligt.

Hjärnan behöver stimulans livet ut

Precis som vi förändras hundar kognitivt med åren. Inlärningen går långsammare och reaktionerna blir trögare. Det finns flera studier som visar att regelbunden mental träning kan skjuta upp åldrandet och minska risken för demens.

Webbild liggande (3)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Det går att lära gamla hundar sitta.

– Det viktiga är att hålla igång hjärnan med till exempel nosework, enkla trick, problemlösning i vardagen eller att leta efter godis. Så länge man tar hänsyn till hundens fysiska kapacitet finns det egentligen inga begränsningar, säger Per.

Håll utkik!

I december lottar vi ut tre exemplar av ”Hundens inre liv” av Per Jensen. Följ brukshunden på sociala medier.

Facebook Tidningen Brukshunden 
Instagram @tidningenbrukshunden

Webbild sta°ende
Foto: Natur & Kultur

Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

SAS och Finnair – de mest djurvänliga flygbolagen

Att flyga med hund kan kännas osäkert – reglerna varierar och avgifterna skiljer sig kraftigt. En ny europeisk ranking visar dock vilka flygbolag som välkomnar husdjur bäst.

Redaktion
Redaktion 2 december, 2025 Uppdaterades 1 december, 2025 1 minuts läsning
Webbild liggande

Foto: Pressbild

AirAdvisors studie 2025 granskade reglerna hos 15 av Europas största flygbolag. Endast fem uppfyllde alla kriterier för att kallas djurvänliga: att tillåta husdjur i kabinen, som incheckat bagage eller frakt, samt i lounger.

I topp finns Aegean Airlines, KLM, Lufthansa, SAS och Finnair. De nordiska bolagen sticker alltså ut som särskilt välkomnande för fyrbenta passagerare.

Topp 5 djurvänliga flygbolag i Europa 2025

Flygbolag
Detalj
Aegean
Airlines
Avgifter från
ca 385 kr/inrikesflyg
KLM
Frakt
tillåten upp till 75 kg
Lufthansa
Två smådjur
kan resa i samma kabinbur
SAS
Viktgräns
lastutrymme: upp till 150 kg
Finnair
Tillåter även
smådjur som kaniner, igelkottar och sköldpaddor

✈️
Höjdpunkter från rankingen 2025

Tema
Detalj
Nordiska
bolag i topp
SAS och
Finnair tillåter husdjur i kabin, last och lounge
Stora
prisskillnader
385 kr hos
Aegean → nästan 8 000 kr hos SAS
Lågprisbolag
säger nej
Ryanair,
EasyJet, Wizz Air förbjuder husdjur helt (utom assistanshundar)
Strikta
brittiska regler
Inga
brittiska flygbolag tillåter djur i kabin – endast i frakt
Passagerarrättigheter
hotas
Föreslagna
EU-reformer kan försvaga skyddet för resenärer med husdjur

🚫
Topp 3 minst djurvänliga flygbolag 2025

Flygbolag
Regler
Ryanair
Inga husdjur
– endast certifierade assistanshundar
Wizz Air
Inga hundar
eller katter i kabin eller last
EasyJet
Inga husdjur
alls, undantag endast assistanshundar


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.