Aktuellt & Nyheter

Djuridiskt avtal minskar konflikter

Redaktionen 2 december, 2024 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 3 minuters läsning

I dag finns det över en miljon hundar och ännu fler katter i svenska hem. Vid en skilsmässa eller separation uppstår ofta konflikter om var djuret ska bo. Ett nytt Djuridiskt avtal gör att fler kan stå som ägare och fördelar tydligt ansvar om bland annat tid och utgifter.

En ny Sifo-undersökning från Familjens Jurist visar att många svenskar har dålig koll på vad som gäller kring hunden eller katten när man går skilda vägar. Hela 42 procent tror att man kan ha delad vårdnad om ett husdjur, vilket inte stämmer.

I själva verket är husdjur likställda med en möbel eller bil i lagens mening. Det innebär att man vid en bodelning ser på det som andra tillgångar i hemmet snarare än som en familjemedlem.

– I dag ser de allra flesta sina husdjur som en del av familjen. Det är naturligt att man tänker att de därför ses som det även juridiskt. När man lever i en relation är det vanligtvis inte ett jättestort problem vem som står som ägare. Men vi märker att allt fler konflikter vid bodelning handlar om vem som ska få med sig husdjuret. Framförallt om man inte pratat om det tidigare. Man kan såklart komma överens om ett upplägg där man kör exempelvis varannan vecka, men då behöver det vara ett ömsesidigt beslut. Och det är oftast där skon klämmer när man är mitt uppe i en separation, säger Per Näsman, jurist på Familjens Jurist.

För att göra fler djurägare uppmärksammade på vad som gäller, och undvika eventuella konflikter i framtiden, har Familjens Jurist tagit fram ett Djuridiskt avtal. Där kan djurägare bestämma vad som gäller redan när man lever i en relation för att undvika eventuell konflikt i framtiden.

Johnny Kroneld jobbar på Hundstallet och har själv erfarenhet av att äga hund tillsammans med en partner vid skilsmässa:

– På Hundstallet möter vi tyvärr ofta hundar som hamnar i kläm när ägarna inte kommer överens. Speciellt om den som är registrerad ägare tar beslut som den andra inte kan påverka. Jag vet också av egen erfarenhet att det kan vara svårt. Man älskar ju sina hundar som familj oavsett vem som står som ägare, säger Johnny Kroneld.

När han och hans exman skiljde sig hade de två hundar tillsammans, Elsa och Nancy. De var överens om att fortsätta dela på ägandet även om det inte fanns papper på det. Tyvärr ställde avståndet till det. Johnny bodde kvar i Stockholm och exmaken flyttade till annan ort.

– Tack och lov var vi eniga om att det bästa för hundarna var att de bodde större delen av tiden hos mig. Nu i efterhand vet jag att vi hade tur som hela tiden var överens och att vi definitivt borde haft ett avtal på plats innan. I dag äger jag även hundar med min nya kille. Vi har avtalat att vi äger Jessie och Baxter tillsammans oavsett vad som händer, säger Johnny Kroneld.

Om Djuridiskt avtal

Avtalet vänder sig primärt till de som har hund eller katt tillsammans med en partner och hjälper till att agera förebyggande vid en eventuell separation eller skilsmässa. Det gör att mer än en person kan stå som ägare och fördelar tydligt ansvar om bland annat tid och utgifter.

Vid en bodelning används avtalet som utgångspunkt. Hund- och kattägare kan fylla i avtalet kostnadsfritt på Familjens Jurists hemsida. Vid särskilda krav i avtalet kan man kontakta en jurist för vidare rådgivning eller om man vill skriva avtal för andra djur.

Klubb/Medlem

Så lockade Karlskoga Brukshundklubb fler unga

Karlskoga Brukshundklubb har vuxit snabbt det senaste året och lockat flest unga medlemmar i Svenska Brukshundklubbens medlemstävling. Bakom ökningen ligger ett medvetet arbete med att sänka trösklarna och erbjuda fler öppna aktiviteter för alla.

Karin Wandrell 7 mars, 2026 • 4 minuters läsning

Karlskoga Brukshundklubb toppar listan i Svenska Brukshundklubbens medlemstävling när det gäller att få fler unga att bli medlemmar. Under förra året ökade medlemsantalet totalt med över 16 procent och med sina runt 265 medlemmar är klubben i dag näst störst i Värmlands-Dals distrikt.

– Vi har egentligen inte gjort någon särskild ungdomssatsning. I stället har vi sänkt trösklarna generellt och erbjudit fler aktiviteter utan krav på medlemskap för att göra det enkelt att testa och känna in stämningen, berättar ordförande Anna Hultkrantz.

Många nya ansikten på tisdagsträningen

Klubben har...

Aktuellt & Nyheter

Konkurrensverket vill se tydligare regler för djursjukvården

Svenska Kennelklubben (SKK) ser positivt på Konkurrensverkets förslag för att stärka konkurrensen och öka pristransparensen inom djursjukvården. Samtidigt riktar organisationen kritik mot att myndigheten inte vill införa referenspriser – något som SKK menar är avgörande för att djurägare faktiskt ska kunna jämföra kostnader.

Redaktion 5 mars, 2026 • 4 minuters läsning

I mars förra året gav regeringen Konkurrensverket i uppdrag att granska pristransparensen inom djursjukvården och analysera hur den påverkar prisnivåer och kostnadsutveckling. Uppdraget kom mot bakgrund av återkommande larm om snabbt stigande veterinärkostnader och svårigheter för djurägare att överblicka priser.

– Det är med viss lättnad vi tar emot utredningen. Vi har blivit lyssnade på och Konkurrensverket har tagit till sig den bild som vi och andra har beskrivit, säger Janina Pfalzer, pressansvarig på Svenska Kennelklubben. Däremot ser vi det som en brist att Konkurrensverket inte vill se referenspriser.

Föreslår nationella behandlingsrekommendationer

I sin rapport föreslår Konkurrensverket att regeringen ska tillsätta en kommission med veterinärexpertis för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården – alternativt ge en särskild utredare i uppdrag att göra det.

Myndigheten vill också att Konsumentverket eller annan lämplig myndighet ska få i uppdrag att teckna en branschöverenskommelse om publicering av prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och tjänster.

Ett tredje förslag är att utreda om konsumenttjänstlagen bör utvidgas till att omfatta behandling av levande djur. Det skulle bland annat kunna innebära tydligare regler kring:

• hur tjänster ska utföras

• skyldighet att avråda från olämpliga åtgärder

• hantering av tilläggsarbete

• avtalat och skäligt pris

• hur ungefärliga prisuppgifter och pristillägg ska bedömas

Dessutom bör det, enligt Konkurrensverket, undersökas om särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av djur ska införas.

SKK ser positivt på flera av förslagen.

– Vi välkomnar en nationell överenskommelse om publicering av prisinformation. Men för att kunden verkligen ska kunna jämföra förutsätter det en indikation om vad det är som kostar i en behandling. Referenspriser, till exempel kopplade till de nationella behandlingsrekommendationerna, hade varit en bra benchmark när djurägaren ska fatta beslut, säger Janina Pfalzer.

Bristande information till djurägare

Konkurrensverket konstaterar i rapporten att djurägare ofta har begränsad information inför valet av klinik. Dessutom saknas tillräcklig prisinformation vid de tillfällen då beslut om behandling måste fattas – ofta i pressade situationer. Det är också vanligt att nya åtgärder tillkommer under vårdförloppet, vilket gör att den slutliga kostnaden kan bli betydligt högre än den ursprungliga uppskattningen.

I dag är möjligheterna att jämföra priser begränsade. Mycket bygger på den privata webbplatsen vetpris.se eller den prislista som Distriktsveterinärerna publicerar på sin hemsida.

Vid mötet med utredarna betonade Svenska Kennelklubben att marknaden inte kan anses fungera tillfredsställande när bristande pristransparens gör det omöjligt för kunder att jämföra alternativ eller fatta välgrundade beslut. Enligt SKK riskerar det att försvaga konkurrensen och lämna djurägare i en utsatt position, särskilt vid akuta situationer.

Begränsad priskonkurrens och jourmonopol

Konkurrensverket drar också slutsatsen att djurägare endast i begränsad omfattning kan konkurrensutsätta vårdgivare. Konsumentskyddet är dessutom svagare än vid köp av många andra tjänster.

Detta bidrar, enligt rapporten, till att kliniker och djursjukhus i liten utsträckning konkurrerar med pris inom den icke-profylaktiska vården. I flera delar av landet saknas dessutom alternativa vårdgivare, vilket ytterligare begränsar valmöjligheterna.

När det gäller tillgänglighet kvällar och helger pekar Konkurrensverket på att det förekommer regionala och lokala jourmonopol.

Försäkringsbolagen får också kritik i rapporten för att ha varit passiva i utvecklingen av marknaden.

Tydligare ägarstruktur och journalrättigheter

Konkurrensverket föreslår även att kliniker och djursjukhus tydligare ska redovisa kedjetillhörighet, så att konsumenter vet om två kliniker tillhör samma företagsgrupp.

Dessutom bör branschen informera djurägare om att det är en reglerad rättighet att ta med sitt djurs journal till en annan vårdgivare – och säkerställa att det i praktiken är möjligt.

FAKTA: Konkurrensverkets förslag

Nationella behandlingsrekommendationer	Regeringen bör tillsätta en kommission med veterinärexpertis – eller en särskild utredare – för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården.
Publicering av prisinformation	Konsumentverket eller annan lämplig myndighet bör teckna en branschöverenskommelse med vårdgivare om att publicera prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och tjänster.
Utvidgad konsumenttjänstlag	En särskild utredare bör överväga att låta konsumenttjänstlagen omfatta behandling av levande djur, inklusive regler om utförande, material, skyldighet att avråda, tilläggsarbete, avtalat och skäligt pris samt pristillägg.
Fel och skadestånd	Det bör utredas om särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av levande djur ska införas i konsumenttjänstlagen eller i kompletterande lagstiftning.