Till huvudinnehållet

Gör din röst hörd! Skicka in en debattartikel till redaktionen

Djuridiskt avtal minskar konflikter

1073658
Redaktionen 2 december, 2024 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 3 minuters läsning
Djuridiskt avtal minskar konflikter
Djuridiskt avtal minskar konflikter

I dag finns det över en miljon hundar och ännu fler katter i svenska hem. Vid en skilsmässa eller separation uppstår ofta konflikter om var djuret ska bo. Ett nytt Djuridiskt avtal gör att fler kan stå som ägare och fördelar tydligt ansvar om bland annat tid och utgifter.

En ny Sifo-undersökning från Familjens Jurist visar att många svenskar har dålig koll på vad som gäller kring hunden eller katten när man går skilda vägar. Hela 42 procent tror att man kan ha delad vårdnad om ett husdjur, vilket inte stämmer.

I själva verket är husdjur likställda med en möbel eller bil i lagens mening. Det innebär att man vid en bodelning ser på det som andra tillgångar i hemmet snarare än som en familjemedlem.

– I dag ser de allra flesta sina husdjur som en del av familjen. Det är naturligt att man tänker att de därför ses som det även juridiskt. När man lever i en relation är det vanligtvis inte ett jättestort problem vem som står som ägare. Men vi märker att allt fler konflikter vid bodelning handlar om vem som ska få med sig husdjuret. Framförallt om man inte pratat om det tidigare. Man kan såklart komma överens om ett upplägg där man kör exempelvis varannan vecka, men då behöver det vara ett ömsesidigt beslut. Och det är oftast där skon klämmer när man är mitt uppe i en separation, säger Per Näsman, jurist på Familjens Jurist.

För att göra fler djurägare uppmärksammade på vad som gäller, och undvika eventuella konflikter i framtiden, har Familjens Jurist tagit fram ett Djuridiskt avtal. Där kan djurägare bestämma vad som gäller redan när man lever i en relation för att undvika eventuell konflikt i framtiden.

Johnny Kroneld jobbar på Hundstallet och har själv erfarenhet av att äga hund tillsammans med en partner vid skilsmässa:

– På Hundstallet möter vi tyvärr ofta hundar som hamnar i kläm när ägarna inte kommer överens. Speciellt om den som är registrerad ägare tar beslut som den andra inte kan påverka. Jag vet också av egen erfarenhet att det kan vara svårt. Man älskar ju sina hundar som familj oavsett vem som står som ägare, säger Johnny Kroneld.

När han och hans exman skiljde sig hade de två hundar tillsammans, Elsa och Nancy. De var överens om att fortsätta dela på ägandet även om det inte fanns papper på det. Tyvärr ställde avståndet till det. Johnny bodde kvar i Stockholm och exmaken flyttade till annan ort.

– Tack och lov var vi eniga om att det bästa för hundarna var att de bodde större delen av tiden hos mig. Nu i efterhand vet jag att vi hade tur som hela tiden var överens och att vi definitivt borde haft ett avtal på plats innan. I dag äger jag även hundar med min nya kille. Vi har avtalat att vi äger Jessie och Baxter tillsammans oavsett vad som händer, säger Johnny Kroneld.

Om Djuridiskt avtal

Avtalet vänder sig primärt till de som har hund eller katt tillsammans med en partner och hjälper till att agera förebyggande vid en eventuell separation eller skilsmässa. Det gör att mer än en person kan stå som ägare och fördelar tydligt ansvar om bland annat tid och utgifter.

Vid en bodelning används avtalet som utgångspunkt. Hund- och kattägare kan fylla i avtalet kostnadsfritt på Familjens Jurists hemsida. Vid särskilda krav i avtalet kan man kontakta en jurist för vidare rådgivning eller om man vill skriva avtal för andra djur.


Dela artikeln

Nu växer Lycksele Brukshundklubb igen

En nedläggning var nära. Två år senare har Lycksele Brukshundklubb gått från drygt 20 till 92 medlemmar. Nu hoppas ordföranden Wilma Jonsson på en egen plats där gemenskapen kan fortsätta växa.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 21 november, 2026 • 3 minuters läsning
Webbild liggande (3)
Lycksele BK

Dela artikeln

Larmade när hundvakten fick en stroke

Utmärkelsen Årets bragdhund 2026 tilldelas Hjördis från Kungälv. När hennes hundvakt fick en stroke i sömnen agerade Hjördis resolut och väckte hundvakten i tid, så att hon själv kunde ringa 112 och tillkalla ambulans

Redaktion
Redaktion 19 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Hjördis, av den franska hundrasen barbet, är Årets bragdhund 2026. Lotta Sultan

Det var hundvakten Christina Olssons andra stroke på kort tid och hon förstod på en gång vad som höll på att hända. Tack vare Hjördis snabba ingripande kunde effekterna av stroken minimeras.

- Hjördis började putta på mig och hon gav sig inte. Sedan hoppade hon upp i sängen och ville absolut att jag skulle upp. När jag reste mig kände jag att den vänstra sidan var borta och jag hade som en stor klump i halsen. Men jag kunde fortfarande prata så jag kunde ringa 112, säger Christina Olsson, vars egna hundar inte reagerade.

Duktig på nosarbete 

Åbyfjordens Dream of Diva, som Hjördis heter i stamtavlan, var en hund som behövde arbeta med huvudet, berättar hennes matte Britten Toresten. Hon gick kurser för att lära sig tricks och tränade specialsök och var också väldigt duktig på att hitta kantareller.

Webbild liggande (2)
Lotta Sultan

Tyvärr gick Hjördis, som hann bli tolv år, bort nyligen. Eftersom hennes bragd från januari i år är så anmärkningsvärd har juryn för första gången beslutat att dela ut utmärkelsen Årets bragdhund postumt.

– Jag blir så rörd och glad för Hjördis förtjänar verkligen att få den här utmärkelsen, säger matte Britten Toresten och har svårt att hålla tårarna tillbaka.

Viktigt med snabb vård 

Stroke är en samlingsterm för en hjärnskada som antingen orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. Resultatet blir syrebrist i hjärnan vilket gör att den som får en stroke plötsligt förlorar olika funktioner, såsom tal, rörelse, syn eller känsel. Det är viktigt att snabbt få sjukhusvård eftersom varje minut som går ökar risken för bestående skador i hjärnan.

– På sjukhuset sa de att det var tur att jag kom dit så snabbt som jag gjorde. De frågade också om hunden var tränad på det här och det är hon ju inte, säger Christina Olsson som i dag mår bra och har sluppit de stora funktionsnedsättningar som kan följa av en stroke.

Webbild liggande
Lotta Sultan

Hjördis matte Britten Toresten berättar att Hjördis även vid ett tidigare tillfälle reagerat på ett liknande sätt. I samband med ett hembesök som så kallad god man, noterade både Britten och Hjördis att något kändes annorlunda. En undersökning visade sedan att personen hade haft en stroke.

Juryns motivering:

”En elvaårig barbet har åter visat den enorma kapacitet som finns i vissa hundar att förstå saker som är osynliga för oss människor. Hon demonstrerar samtidigt den oändliga empati hundar visar oss när vi mest behöver den. Hjördis har tyvärr nyligen lämnat jordelivet men hennes bragd är så enastående att den kräver utmärkelsen Årets bragdhund 2026 postumt”.

Juryn för Årets bragdhund består av Susanne Jidesten, Janina Pfalzer och Annika Klang från Svenska Kennelklubben och Emilie Dahl från Agria.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.