Djurägare tvekar inför AI som hälsorådgivare
AI kan snabbt ge svar på frågor om hundens hälsa, men svenska djurägare är fortfarande försiktiga. Nästan åtta av tio hund- och kattägare använder inte AI för att söka information eller få hälsoråd om sitt djur. Risken för felaktiga svar är den främsta orsaken.
I en Novusundersökning, genomförd på uppdrag av Agria, uppger bara 6 procent av hund- och kattägarna att de regelbundet använder AI för att skaffa sig kunskap om djurets hälsa. Bland dem som avstår är oron för felbedömningar störst. 77 procent anger det som en anledning, medan 55 procent menar att AI inte kan uppfatta djurets känslomässiga signaler.
– AI kan vara en bra kanal men det gäller att ställa rätt frågor och använda sitt eget sunda förnuft, säger Monica Tuvelid, Sverigechef på Agria.
AI kan enligt Agria framför allt fungera som ett komplement när det gäller mer allmänna och förebyggande frågor, exempelvis om hundens hull och motion, kloklippning eller enklare frågor om foder. Däremot kan ett svar bli missvisande om viktig information saknas, till exempel om tidigare sjukdomar, medicinering eller allergier.
Forskning visar både möjligheter och brister
Även veterinärmedicinsk forskning pekar på att dagens AI-modeller kan vara användbara, men att resultaten varierar beroende på vilken uppgift de får.
I en studie från 2026 fick flera stora språkmodeller svara på vanliga frågor från djurägare om tandhälsa hos hund och katt. Svaren låg i flera fall nära veterinärernas, men forskarna hittade också kliniskt betydelsefulla felaktigheter. Slutsatsen var att AI kan fungera som stöd för information till djurägare, men att veterinärmedicinsk expertis fortfarande behövs för att kontrollera innehållet.
Liknande resultat har setts när AI har fått bedöma bilder av hundars munhålor. I en annan studie från 2026 var veterinärer bättre än samtliga testade AI-modeller på att identifiera olika kliniska tecken. Forskarna bedömde därför att modellerna ännu inte är tillräckligt tillförlitliga för att användas självständigt vid diagnostik.

Samtidigt finns områden där tekniken visar potential. I en studie av akuta fall hos hund kunde ChatGPT identifiera 80–90 procent av de allvarligaste fallen. Problemet var det motsatta för lindrigare besvär: omkring 60 procent av de icke akuta fallen bedömdes som mer brådskande än de egentligen var. När AI kombinerades med bedömningar från djursjukvårdspersonal ökade däremot förmågan att hitta de mest akuta fallen.
Ska stödja – inte ersätta veterinären
Den brittiska veterinärorganisationen British Veterinary Association, BVA, tog i början av 2026 fram särskilda principer för användningen av AI inom veterinärmedicin. Organisationens utgångspunkt är att tekniken ska användas för att stödja veterinärens arbete, inte ersätta den. BVA betonar också att AI-verktyg behöver granskas och valideras för de situationer där de ska användas.
De svenska djurägarna tycks göra ungefär samma skillnad. Trots tveksamheten inför att själva fråga AI om djurets hälsa är inställningen mer positiv till att tekniken används inom djursjukvården. Nästan var tredje hund- och kattägare i Agrias undersökning tycker att det är en bra idé, medan ungefär lika många är tveksamma.
Vid tydliga symtom på sjukdom eller skada rekommenderar Agria fortfarande kontakt med djursjukvården.
– Om djuret visar allvarliga tecken på sjukdom eller skada skulle jag självklart hellre vilja prata direkt med professionell djursjukvårdspersonal. Men för skadeförebyggande åtgärder och löpande kunskapsbyggande kan AI vara en enkel och lättillgänglig kanal, säger Monica Tuvelid.

