Nio av tio hundar i Sverige är födda här. Det visar en Novusundersökning som genomförts på uppdrag av Svenska Kennelklubben (SKK) och Agria. Andelen svenskfödda hundar har ökat från 87 procent 2024 till 91 procent i den senaste mätningen.

Samtidigt har andelen hundar som enligt ägarna är födda utomlands minskat från 12 till 8 procent. Siffran omfattar både lagliga importer och hundar som förts in från andra länder på annat sätt.

– Vår marknadsandel ökade förra året trots den generella nedgången i det totala antalet valpar. Det gjorde oss försiktigt hoppfulla att det informationsarbete vi och andra parter gjort kring hundsmuggling och ansvarsfull uppfödning kunde vara skälet. Det är naturligtvis väldigt glädjande att flera undersökningar indikerar samma sak, säger Janina Pfalzer, presstalesperson på SKK.

Färre hundar stoppade i tullen

Utvecklingen syns även i Tullverkets statistik. Förra året stoppades 280 hundar i gränskontroller, jämfört med 552 hundar under toppåret 2022 då hundsmugglingen ökade kraftigt i spåren av pandemin.

Under senare år har flera åtgärder införts för att motverka illegal handel med hundar. Nyligen presenterades ett förslag om att veterinärer och annan djursjukvårdspersonal ska bli skyldiga att anmäla misstankar om olaglig införsel av sällskapsdjur. Även EU arbetar med nya regler för att stärka hundars och katters välfärd och spårbarhet.

Nästan fyra av tio unga vuxna föredrar husdjur framför barn, enligt en Novus-undersökning som genomförts på uppdrag av Arken Zoo. Undersökningen visar också att många unga söker närhet och sällskap genom sina djur. Samtidigt uppger tre av tio hund- och kattägare i åldern 18–34 år att de själva känner sig ensamma.

Men tiden tillsammans med djuren verkar inte alltid räcka till. Hela 41 procent av de unga vuxna svarar att deras husdjur lämnas ensamma mer än fem timmar om dagen. Det är nästan dubbelt så många som genomsnittet bland svenska hund- och kattägare.

– Det är återigen alarmerande siffror. Liksom i förra årets undersökning är det unga vuxna som har minst tid att tillgodose sina husdjurs behov. Att katter eller för den delen hundar klarar sig själva är en myt. De är i stort behov av rutiner, stimulans och social kontakt för att må bra, säger Per Bransell, legitimerad veterinär på Arken Zoos veterinärkliniker.

Lever under stress 

Undersökningen visar också att 44 procent av de unga husdjursägarna upplever att de lever under stress. Trots det tror sju av tio inte att den egna stressen påverkar husdjuret. Samtidigt uppger nästan hälften att deras djur haft någon form av hälsoproblem under det senaste året.

En annan trend är att husdjuren i allt högre grad exponeras för skärmar. Nästan en tredjedel av de unga djurägarna uppger att deras husdjur tillbringar flera timmar framför en skärm varje vecka. Var tredje ung djurägare tror också att detta kan ha en negativ påverkan.

– Det är viktigt att fundera på hur ett husdjur passar in i ens vardag innan man skaffar ett, och hur man kan skapa tillräckligt med tid och aktivering i det dagliga livet, säger Per Bransell.

Små saker gör stor skillnad

Enligt honom behöver lösningarna inte vara komplicerade. Regelbundna rutiner, fysisk aktivitet, mental stimulans och tid tillsammans kan göra stor skillnad för djurens välmående.

– Det handlar inte om att förändra hela livet, utan om att göra små saker – regelbundet. Hälsokontroller, rådgivning och kurser kan bidra till att öka förståelsen för husdjurets behov och signaler, säger han.

Undersökningen bekräftar i stort resultaten från förra året. Stressnivåerna bland unga husdjursägare är fortsatt höga, samtidigt som flera av de beteenden som kan påverka djurens välfärd tycks bli allt vanligare.