Avel & Hälsa

Digital rådgivning ger färre veterinärbesök

Digital veterinärvård förändrar snabbt hur svenska djurägare söker hjälp för sina fyrbenta vänner. En ny rapport från Agria visar att vart tredje ärende som hanteras digitalt inte kräver fysisk vård. Samtidigt minskar antalet besök på landets veterinärkliniker kraftigt.

Redaktion 13 augusti, 2025 • Uppdaterades 14 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Svenska djurägare vänder sig i allt större utsträckning till digital rådgivning i stället för att boka tid på kliniken. Enligt försäkringsbolaget Agria kan upp till en tredjedel av de hund- och kattägare som använder digital sjukvårdsrådgivning få hjälp utan att besöka en veterinär fysiskt. Det leder till färre klinikbesök – något som bekräftas av branschorganisationen Svensk Djursjukvård, som rapporterar en minskning med närmare 200 000 patientbesök på ett år.

– Vi ser en omställning av hela branschen. Digitala rådgivningstjänster blir allt vanligare och bidrar till mer hållbar ekonomi för djurägarna, säger Patrik Olsson, Sverigechef på Agria.

Att slippa ett fysiskt besök innebär i snitt 2 500 kronor i besparing för djurägare, då självrisken undviks. Det påverkar även försäkringspremierna positivt – något som kan gynna hela kollektivet. Agrias statistik visar att ersättningen för djursjukvård ökade med 41 procent mellan 2019 och 2024, medan försäkringspremierna steg något mindre, med 39 procent.

Samtidigt ökar osäkerheten bland djurägare när det gäller kostnaderna för fysisk vård. Många tvekar inför dyrare behandlingar och mer avancerade utredningar, visar rapporten från Svensk Djursjukvård.

– Digital rådgivning ett viktigt verktyg för att hålla djursjukvården tillgänglig och ekonomiskt hållbar, säger Patrik Olsson. Samtidigt ska alla skadade eller sjuka djur givetvis få den vård de behöver, men sättet att ge rätt vård kan variera.

Allvarligt skadade djur bör omedelbart tas till veterinärklinik för akutvård, medan mindre akuta fall kan vänta till nästa vardag. Djur med lindrigare besvär kan få egenvård i hemmet efter digital rådgivning av veterinär eller legitimerad djursjukskötare.

Vårdvägar för djurägare som söker digital rådgivning:

33 % får råd om egenvård i hemmet av djursjukskötare.
24 % kopplas vidare till ett digitalt möte med veterinär
63 % får hemgångsråd för egenvård.
21 % rekommenderas att boka tid hos veterinär.
43 % rekommenderas att snarast åka till klinik för akutvård.

Klubb/Medlem

Höör BK - från idé till verklighet

En parkourbana gjord delvis av lastpallar. Mörkersök i ett gammalt plåtskjul. Ett nosområde byggt av återvunnet material. Höör Brukshundklubb visar hur man kan utveckla en klubb med kreativitet och engagemang.

Karin Wandrell 8 augusti, 2026 • 4 minuters läsning

Det händer mycket på Höör Brukshundklubb just nu. På bara fem år har medlemsantalet nästan fördubblats och samtidigt växer klubben på flera andra sätt. Nu håller man dessutom på att bygga ett nytt stort aktivitetsområde. Här kommer det finnas allt från en stor parkourbana till ett nosområde med miljöhinder och sökvägg.

– Vi har finansierat allt själva. Förra året drog vi in mer än 400 000 kronor genom kursverksamheten. De pengarna använder vi för att utveckla klubben, säger ordförande Christel Persson Pinon.

Tanken med parkourbanan är att hundarna ska kunna ha roligt på ett säkert sätt...

Forskning

AI kan hjälpa framtidens polishundar

AI skulle i framtiden kunna bli ett nytt verktyg i utbildningen av svenska polishundar. Det visar ett examensarbete där forskaren undersökt om AI kan lära sig att känna igen när en hund markerar ett fynd under en sökinsats.

Redaktion 6 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Polishundar spelar en viktig roll i polisens arbete. De används bland annat för bevakning, spårning och sök efter personer, narkotika och vapen. Men att utbilda en tjänstehund är en lång process som kräver både erfarenhet och noggrann uppföljning. Nu undersöks om artificiell intelligens kan bidra till att utveckla träningen ytterligare.

I examensarbetet analyserades videofilmer från sökövningar med hundar. Genom att först identifiera hundens kroppsrörelser och sedan låta en AI-modell bearbeta informationen testade forskaren om systemet kunde avgöra när hunden markerade att den hittat det den sökte.

Tanken är att tekniken på sikt ska kunna användas för att analysera hundars beteenden och ge instruktörer och hundförare bättre underlag för träning och utvärdering.

Fungerar i teorin

Resultaten visar att metoden fungerar i teorin, men att vägen till ett färdigt verktyg fortfarande är lång. Den största utmaningen var bristen på data. För att träna en AI-modell krävs stora mängder videomaterial där hundarnas beteenden har märkts upp i detalj, något som är både tidskrävande och resurskrävande.

Studien visade också att tekniken hade svårt att tolka hundens rörelser när hunden delvis hamnade utanför bild eller skymdes av föremål eller människor. Det som för en människa kan vara en tydlig markering visade sig vara betydligt svårare för AI-systemet att uppfatta.

Tränar på videomaterial

Trots begränsningarna ser forskaren möjligheter. I stället för att analysera enskilda kroppspunkter kan framtida modeller sannolikt tränas direkt på videomaterial, vilket kan ge mer träffsäkra resultat. Tidigare forskning visar också att AI redan har använts framgångsrikt för att analysera hundars beteenden i andra sammanhang.

Även om tekniken ännu befinner sig på forskningsstadiet pekar arbetet mot en framtid där artificiell intelligens kan bli ett komplement till människans erfarenhet. För polishundar och andra arbetande hundar skulle det kunna innebära nya möjligheter att följa utvecklingen, upptäcka detaljer i träningen och ytterligare stärka samspelet mellan hund och förare.

Läs hela studien här.