Avel & Hälsa

Digital rådgivning ger färre veterinärbesök

Digital veterinärvård förändrar snabbt hur svenska djurägare söker hjälp för sina fyrbenta vänner. En ny rapport från Agria visar att vart tredje ärende som hanteras digitalt inte kräver fysisk vård. Samtidigt minskar antalet besök på landets veterinärkliniker kraftigt.

Redaktion 13 augusti, 2025 • Uppdaterades 14 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Svenska djurägare vänder sig i allt större utsträckning till digital rådgivning i stället för att boka tid på kliniken. Enligt försäkringsbolaget Agria kan upp till en tredjedel av de hund- och kattägare som använder digital sjukvårdsrådgivning få hjälp utan att besöka en veterinär fysiskt. Det leder till färre klinikbesök – något som bekräftas av branschorganisationen Svensk Djursjukvård, som rapporterar en minskning med närmare 200 000 patientbesök på ett år.

– Vi ser en omställning av hela branschen. Digitala rådgivningstjänster blir allt vanligare och bidrar till mer hållbar ekonomi för djurägarna, säger Patrik Olsson, Sverigechef på Agria.

Att slippa ett fysiskt besök innebär i snitt 2 500 kronor i besparing för djurägare, då självrisken undviks. Det påverkar även försäkringspremierna positivt – något som kan gynna hela kollektivet. Agrias statistik visar att ersättningen för djursjukvård ökade med 41 procent mellan 2019 och 2024, medan försäkringspremierna steg något mindre, med 39 procent.

Samtidigt ökar osäkerheten bland djurägare när det gäller kostnaderna för fysisk vård. Många tvekar inför dyrare behandlingar och mer avancerade utredningar, visar rapporten från Svensk Djursjukvård.

– Digital rådgivning ett viktigt verktyg för att hålla djursjukvården tillgänglig och ekonomiskt hållbar, säger Patrik Olsson. Samtidigt ska alla skadade eller sjuka djur givetvis få den vård de behöver, men sättet att ge rätt vård kan variera.

Allvarligt skadade djur bör omedelbart tas till veterinärklinik för akutvård, medan mindre akuta fall kan vänta till nästa vardag. Djur med lindrigare besvär kan få egenvård i hemmet efter digital rådgivning av veterinär eller legitimerad djursjukskötare.

Vårdvägar för djurägare som söker digital rådgivning:

33 % får råd om egenvård i hemmet av djursjukskötare.
24 % kopplas vidare till ett digitalt möte med veterinär
63 % får hemgångsråd för egenvård.
21 % rekommenderas att boka tid hos veterinär.
43 % rekommenderas att snarast åka till klinik för akutvård.

Forskning

AI tolkar hundens känslor

Ser din hund glad, stressad eller osäker ut? Nu har forskare tagit fram ett AI-system som kan tolka hundars ansiktsuttryck med hög träffsäkerhet och ge en mer objektiv bild av hur hunden faktiskt mår.

Redaktion 16 april, 2026 • 2 minuters läsning

Hundar är mästare på att kommunicera, men på sitt eget språk. Öronens position, spänningen i nospartiet och blicken ger viktiga ledtrådar om hur hunden mår, men för människor är signalerna ofta svåra att tolka objektivt. Missförstånd kan i värsta fall leda till felaktig hantering, stress eller försämrad välfärd.

I en ny studie har forskare vid National Taiwan Ocean University utvecklat ett AI-baserat system som ska hjälpa till att tolka just dessa signaler. Med hjälp av djupinlärning kan systemet analysera hundens ansiktsuttryck och koppla dem till olika känslotillstånd – på ett mer konsekvent sätt än vad vi människor ofta klarar av.

Forskarna har arbetat med bilder av Shetland sheepdog, där varje bild sorterats in i fem olika känslolägen. I stället för att titta på hela hunden eller miljön runt omkring fokuserar AI:n på tre viktiga delar: öron, ögon och nos. Varje del analyseras för sig, och sedan vägs informationen samman till en helhetsbedömning av hundens känslotillstånd.

Stöd i vardagen

Just att titta på detaljer i ansiktet, snarare än helhetsbilder, visade sig ge väldigt bra resultat. Systemet lyckades klassificera hundarnas uttryck med omkring 90 procents träffsäkerhet. Enligt forskarna beror det på att ansiktet ofta avslöjar mer än kroppshållning eller omgivning, som lätt kan variera från bild till bild.

Tekniken är fortfarande på forskningsstadiet, men forskarna ser flera möjliga användningsområden framöver. För hundägare skulle liknande system kunna bli ett stöd i vardagen, till exempel för att bättre förstå hur hunden reagerar i nya eller stressande situationer. Inom veterinärvård och rehabilitering skulle tekniken också kunna hjälpa till att upptäcka tecken på obehag eller stress som annars riskerar att missas.

Forskarna betonar samtidigt att studien hittills bara omfattar en ras, och att hundars ansikten kan se väldigt olika ut. För att tekniken ska bli användbar krävs fler studier med fler raser. Men resultaten visar tydligt att AI kan bli ett verktyg som hjälper oss att lyssna bättre på våra hundar – även när de inte säger något med ord.

Källa: Li, D-L., Lee, S-K., & Tsai, Y-C. Deep Learning-Based Dog Expression Recognition. IEEE, 2026.

Avel & Hälsa

Så visar genetiken vägen framåt för brukshundsraserna

På RAS/RUS-konferensen i mars föreläste husdjursagronomen Irene Berglund om genetiska vägval i aveln. Med populationsgenetiken som grund visade hon hur avelsarbetet kan styras för att påverka just brukshundrasernas hälsa och funktion i framtiden.

Karin Wandrell 14 april, 2026 • 6 minuters läsning

Hur vi väljer att avla i dag påverkar inte bara nästa generation utan hela rasens hälsa och funktion. Det är här populationsgenetiken kommer in i bilden.

– Jag brukar likna det vid ett spindelnät. Varje litet val påverkar populationens utveckling över tid, säger Irene Berglund, agronomie licentiat och husdjursagronom.

I dag har utmaningen gått från att skapa raser till att förvalta dem. Samtidigt utvecklas forskningen snabbt. Det är svårt att få en fullständig överblick, men en sak är tydlig: genetisk variation är avgörande för avelsarbetet.

– Trots det bygger aveln ofta på att para “det bästa...