Avel & Hälsa

Digital rådgivning ger färre veterinärbesök

Digital veterinärvård förändrar snabbt hur svenska djurägare söker hjälp för sina fyrbenta vänner. En ny rapport från Agria visar att vart tredje ärende som hanteras digitalt inte kräver fysisk vård. Samtidigt minskar antalet besök på landets veterinärkliniker kraftigt.

Redaktion 13 augusti, 2025 • Uppdaterades 14 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Svenska djurägare vänder sig i allt större utsträckning till digital rådgivning i stället för att boka tid på kliniken. Enligt försäkringsbolaget Agria kan upp till en tredjedel av de hund- och kattägare som använder digital sjukvårdsrådgivning få hjälp utan att besöka en veterinär fysiskt. Det leder till färre klinikbesök – något som bekräftas av branschorganisationen Svensk Djursjukvård, som rapporterar en minskning med närmare 200 000 patientbesök på ett år.

– Vi ser en omställning av hela branschen. Digitala rådgivningstjänster blir allt vanligare och bidrar till mer hållbar ekonomi för djurägarna, säger Patrik Olsson, Sverigechef på Agria.

Att slippa ett fysiskt besök innebär i snitt 2 500 kronor i besparing för djurägare, då självrisken undviks. Det påverkar även försäkringspremierna positivt – något som kan gynna hela kollektivet. Agrias statistik visar att ersättningen för djursjukvård ökade med 41 procent mellan 2019 och 2024, medan försäkringspremierna steg något mindre, med 39 procent.

Samtidigt ökar osäkerheten bland djurägare när det gäller kostnaderna för fysisk vård. Många tvekar inför dyrare behandlingar och mer avancerade utredningar, visar rapporten från Svensk Djursjukvård.

– Digital rådgivning ett viktigt verktyg för att hålla djursjukvården tillgänglig och ekonomiskt hållbar, säger Patrik Olsson. Samtidigt ska alla skadade eller sjuka djur givetvis få den vård de behöver, men sättet att ge rätt vård kan variera.

Allvarligt skadade djur bör omedelbart tas till veterinärklinik för akutvård, medan mindre akuta fall kan vänta till nästa vardag. Djur med lindrigare besvär kan få egenvård i hemmet efter digital rådgivning av veterinär eller legitimerad djursjukskötare.

Vårdvägar för djurägare som söker digital rådgivning:

33 % får råd om egenvård i hemmet av djursjukskötare.
24 % kopplas vidare till ett digitalt möte med veterinär
63 % får hemgångsråd för egenvård.
21 % rekommenderas att boka tid hos veterinär.
43 % rekommenderas att snarast åka till klinik för akutvård.

Boktips

Imre - polishunden som aldrig gav upp

De arbetade sida vid sida i många år och delade både fara och vardag. I boken ”Jag och Imre polishunden” berättar Adrian Wallin om livet med sin fyrbenta kollega, om dramatik, tillit och kärleken som växte fram mellan dem.

Karin Wandrell 27 december, 2025 • Uppdaterades 22 december, 2025 • 5 minuters läsning

Det var svärfars spännande berättelser om hur han som hundförare inom polisen spårade upp personer och grep tjuvar som med tiden inspirerade Adrian Wallin till att själv bli hundförare.

– Jag tyckte det lät jättespännande. När jag väl började jobba som polis växte intresset. Vi hade hundförare kopplade till våra turlag, och när det dök upp ärenden där vi inte riktigt räckte till, hjälpte de till. Det var otroligt häftigt.

Han minns fortfarande första mötet med Imre, schäfern som skulle bli en trogen följeslagare och arbetskamrat i många år. En snäll, trygg och stabil hund på tre år, ovan vid...

Aktuellt & Nyheter

6 av 10 hundar är rädda för fyrverkerier

Debatten om fyrverkerier och djur blossar upp varje år i samband med nyår. Men hur vanligt är det egentligen att hundar och katter mår dåligt av smällar och ljusblixtar? En ny undersökning från Agria visar att problemet är utbrett – och för många djur handlar det om mer än tillfälligt obehag.

Redaktion 25 december, 2025 • Uppdaterades 23 december, 2025 • 3 minuters läsning

Nästan sex av tio hundar blir stressade eller rädda när det smäller, och något färre katter visar tydliga tecken på obehag. Enligt djurägarna blir omkring hälften av de djur som reagerar riktigt rädda och upplever långvarig stress, medan övriga återhämtar sig snabbare. Samtidigt uppger 40 procent av hundägarna och 43 procent av kattägarna att deras djur inte verkar påverkas alls.

– Höga ljud och oförutsägbara ljusblixtar kan upplevas som ett direkt hot. Hundar visar oftare långvarig stress, medan katter ibland återhämtar sig snabbare – men ingen ska behöva lida, säger Lotta Möller Koivisto, chefsveterinär på Agria.

Stress som kan få negativa följder

Rädsla vid fyrverkerier är inte bara ett tillfälligt problem. Långvarig eller återkommande stress kan leda till beteendeförändringar, försvagat immunförsvar och ökad risk för olyckor när djuret försöker fly undan ljuden. Ett tryggare djur skapar dessutom tryggare människor, något som får effekt även utanför hemmet.

– Genom att planera i god tid och minska exponeringen för plötsliga ljud gör vi livet tryggare för både djur och människor, säger Lotta Möller Koivisto.

Webbild liggande (1) — Bild: Stock.adobe

När rädsla blir panik

För vissa hundar är nyårsafton en mardröm. En del får så stark ångest att de skadar sig när de försöker fly. Forskning visar att runt 40 procent av hundarna kan utveckla det som kallas ljud- eller oljudsångest, med reaktioner som liknar panikångest hos människor.

Rädslan behöver inte enbart handla om ljudet. För vissa hundar är det ljusblixtarna eller doften av krut som triggar reaktionen. Många reagerar heller inte lika starkt på åska, troligen eftersom oväder ofta går att förutse via vind, tryckförändringar och lågfrekventa ljud.

Träning och förutsägbarhet

Oförutsägbarhet förvärrar ofta rädslan. Därför rekommenderar många experter gradvis ljudträning i kombination med positiv förstärkning – till exempel att spela upp fyrverkeriljud på låg volym och belöna lugnt beteende, för att successivt höja ljudnivån.

Alla hundar är inte lika ljudkänsliga. Vissa raser och individer är mer benägna att reagera kraftigt.

– Småraser och collieraser är ofta mer nervösa, medan jakthundar tränas för att inte vara rädda för skott, säger Gustaf Svensson, chefsveterinär på Blå Stjärnans djursjukhus i en intervju med SVT.

En norsk studie från 2015, baserad på cirka 5 000 hundägare, visar bland annat att:

• norsk buhund, irish soft coated wheaten terrier och lagotto romagnolo är mest ljudkänsliga

• boxer, chinese crested och grand danois är minst ljudkänsliga

• äldre hundar oftare är mer rädda än yngre

• tikar och kastrerade hundar är något mer ljudrädda

• ljudrädda hundar oftare har separationssvårigheter och problem att varva ner

Webbild liggande (2) — Foto: Stock.adobe

Katter rädda i det tysta

Även katter påverkas. En nyzeeländsk studie visar att 46 procent av både katter och hundar är rädda för fyrverkerier. Skillnaden är att katter oftare visar det mer subtilt.

– Katter springer undan och gömmer sig, och signalerar inte lika tydligt hur de mår, säger Gustaf Svensson.

Fakta | 5 snabba tips inför nyår

Motionera i god tid	Ta en lång promenad innan fyrverkerierna börjar. En trött hund har ofta lättare att slappna av under kvällen.
Skapa en trygg plats	Ordna en lugn, skyddad plats inomhus där hunden kan dra sig undan om ljuden blir för mycket.
Undvik utevistelse på kvällen	Rasta ordentligt innan det börjar smälla och håll hunden inomhus under de mest intensiva timmarna.
Distrahera med mat och aktivering	Tuggben, aktiveringsleksaker eller extra god mat kan hjälpa hunden att fokusera på något annat än ljuden.
Lämna inte hunden ensam	Många hundar behöver närhet och trygghet under nyårsafton – lämna inte hunden själv hemma.