Aktuellt & Nyheter

Deppig vardag ger beteendeproblem

Redaktionen 13 september, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Separationsångest och beteendeproblem. Det är några av de problem som människans bästa vän, familjens hund, lider av i vardagen.

Det är åtminstone vad forskare från Köpenhamns universitet kommer fram till i en ny studie, publicerad i tidskriften Applied Animal Behavior Science. Här jämför de den moderna familjehundens välbefinnande med den så kallade byhunden, som är en typ av gatuhund som strövar fritt bland invånarna i en by utan att tillhöra en viss familj.

Enligt forskarna upplever familjehunden – jämfört med byhunden – hög välfärd när det gäller säkerhet, tillgång till näringsrik mat och veterinärvård. Men i förhållande till hundens psykiska välbefinnande är situationen en annan.

– Det finns många som tror att moderna familjehundar är bortskämda och har det alldeles för bra. Men de lider ofta av ensamhet och orealistiska sociala förväntningar från sina ägare, vilket i slutändan kan leda till ångest, depression eller aggressivt beteende. Problem som byhundar vanligtvis inte har, säger veterinären och biträdande professor Iben Meyer vid Köpenhamns universitet, som är specialiserad på hundbeteende.

Det moderna arbetslivet innebär för många familjer att alla är borta från hemmet en stor del av dagen, och att hunden därför lämnas åt sig själv.

– Hundar som är mycket ensamma hemma, eller som inte gradvis har vant sig vid att vara ensamma, kan drabbas av separationsångest eller andra separationsrelaterade problem som tristess och frustration, säger Iben Meyer.

Det kan få hunden att börja gnaga på möbler, kissa på golvet eller på annat sätt förstöra hemmet.

– Det är problem som kan få vissa ägare att avliva hunden eller omplacera den. Majoriteten av hundarna lider på ett mindre destruktivt sätt, men det minskar inte nödvändigtvis deras problem, säger Iben Meyer.

I skarp kontrast till den ensamma tillvaron stora delar av dygnet har hundägare ofta höga förväntningar på vad hunden ska klara av socialt. Hunden ska helst kunna umgås med alla andra hundar, bli klappad av främlingar på gatan och i allmänhet vara på för att tillfredsställa sina ägare. Något som inte alltid är realistiskt.

Karen Thodberg, senior forskare vid Institutionen för husdjursvetenskap vid Aarhus Universitet, tycker att det är en riktigt spännande studie.

– Det ger oss hundägare något att tänka på. Som forskarna skriver ska hunden vara trevlig mot andra hundar, lättsam, lugn och balanserad. Men det är inget som händer av sig självt. Man måste sätta ramar och lära sig hur man ger hunden rätt förutsättningar, både i vardagen och när den växer upp. Som hundägare måste man också se sig själv i ögonen och ta reda på vad man kan erbjuda en hund och vad som krävs av dig som hundägare, så att man gör rätt val innan man skaffar hund.

(Källa: Videnskab.dk)

Klubb/Medlem

Så lockade Karlskoga Brukshundklubb fler unga

Karlskoga Brukshundklubb har vuxit snabbt det senaste året och lockat flest unga medlemmar i Svenska Brukshundklubbens medlemstävling. Bakom ökningen ligger ett medvetet arbete med att sänka trösklarna och erbjuda fler öppna aktiviteter för alla.

Karin Wandrell 7 mars, 2026 • 4 minuters läsning

Karlskoga Brukshundklubb toppar listan i Svenska Brukshundklubbens medlemstävling när det gäller att få fler unga att bli medlemmar. Under förra året ökade medlemsantalet totalt med över 16 procent och med sina runt 265 medlemmar är klubben i dag näst störst i Värmlands-Dals distrikt.

– Vi har egentligen inte gjort någon särskild ungdomssatsning. I stället har vi sänkt trösklarna generellt och erbjudit fler aktiviteter utan krav på medlemskap för att göra det enkelt att testa och känna in stämningen, berättar ordförande Anna Hultkrantz.

Många nya ansikten på tisdagsträningen

Klubben har...

Aktuellt & Nyheter

Konkurrensverket vill se tydligare regler för djursjukvården

Svenska Kennelklubben (SKK) ser positivt på Konkurrensverkets förslag för att stärka konkurrensen och öka pristransparensen inom djursjukvården. Samtidigt riktar organisationen kritik mot att myndigheten inte vill införa referenspriser – något som SKK menar är avgörande för att djurägare faktiskt ska kunna jämföra kostnader.

Redaktion 5 mars, 2026 • 4 minuters läsning

I mars förra året gav regeringen Konkurrensverket i uppdrag att granska pristransparensen inom djursjukvården och analysera hur den påverkar prisnivåer och kostnadsutveckling. Uppdraget kom mot bakgrund av återkommande larm om snabbt stigande veterinärkostnader och svårigheter för djurägare att överblicka priser.

– Det är med viss lättnad vi tar emot utredningen. Vi har blivit lyssnade på och Konkurrensverket har tagit till sig den bild som vi och andra har beskrivit, säger Janina Pfalzer, pressansvarig på Svenska Kennelklubben. Däremot ser vi det som en brist att Konkurrensverket inte vill se referenspriser.

Föreslår nationella behandlingsrekommendationer

I sin rapport föreslår Konkurrensverket att regeringen ska tillsätta en kommission med veterinärexpertis för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården – alternativt ge en särskild utredare i uppdrag att göra det.

Myndigheten vill också att Konsumentverket eller annan lämplig myndighet ska få i uppdrag att teckna en branschöverenskommelse om publicering av prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och tjänster.

Ett tredje förslag är att utreda om konsumenttjänstlagen bör utvidgas till att omfatta behandling av levande djur. Det skulle bland annat kunna innebära tydligare regler kring:

• hur tjänster ska utföras

• skyldighet att avråda från olämpliga åtgärder

• hantering av tilläggsarbete

• avtalat och skäligt pris

• hur ungefärliga prisuppgifter och pristillägg ska bedömas

Dessutom bör det, enligt Konkurrensverket, undersökas om särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av djur ska införas.

SKK ser positivt på flera av förslagen.

– Vi välkomnar en nationell överenskommelse om publicering av prisinformation. Men för att kunden verkligen ska kunna jämföra förutsätter det en indikation om vad det är som kostar i en behandling. Referenspriser, till exempel kopplade till de nationella behandlingsrekommendationerna, hade varit en bra benchmark när djurägaren ska fatta beslut, säger Janina Pfalzer.

Bristande information till djurägare

Konkurrensverket konstaterar i rapporten att djurägare ofta har begränsad information inför valet av klinik. Dessutom saknas tillräcklig prisinformation vid de tillfällen då beslut om behandling måste fattas – ofta i pressade situationer. Det är också vanligt att nya åtgärder tillkommer under vårdförloppet, vilket gör att den slutliga kostnaden kan bli betydligt högre än den ursprungliga uppskattningen.

I dag är möjligheterna att jämföra priser begränsade. Mycket bygger på den privata webbplatsen vetpris.se eller den prislista som Distriktsveterinärerna publicerar på sin hemsida.

Vid mötet med utredarna betonade Svenska Kennelklubben att marknaden inte kan anses fungera tillfredsställande när bristande pristransparens gör det omöjligt för kunder att jämföra alternativ eller fatta välgrundade beslut. Enligt SKK riskerar det att försvaga konkurrensen och lämna djurägare i en utsatt position, särskilt vid akuta situationer.

Begränsad priskonkurrens och jourmonopol

Konkurrensverket drar också slutsatsen att djurägare endast i begränsad omfattning kan konkurrensutsätta vårdgivare. Konsumentskyddet är dessutom svagare än vid köp av många andra tjänster.

Detta bidrar, enligt rapporten, till att kliniker och djursjukhus i liten utsträckning konkurrerar med pris inom den icke-profylaktiska vården. I flera delar av landet saknas dessutom alternativa vårdgivare, vilket ytterligare begränsar valmöjligheterna.

När det gäller tillgänglighet kvällar och helger pekar Konkurrensverket på att det förekommer regionala och lokala jourmonopol.

Försäkringsbolagen får också kritik i rapporten för att ha varit passiva i utvecklingen av marknaden.

Tydligare ägarstruktur och journalrättigheter

Konkurrensverket föreslår även att kliniker och djursjukhus tydligare ska redovisa kedjetillhörighet, så att konsumenter vet om två kliniker tillhör samma företagsgrupp.

Dessutom bör branschen informera djurägare om att det är en reglerad rättighet att ta med sitt djurs journal till en annan vårdgivare – och säkerställa att det i praktiken är möjligt.

FAKTA: Konkurrensverkets förslag

Nationella behandlingsrekommendationer	Regeringen bör tillsätta en kommission med veterinärexpertis – eller en särskild utredare – för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården.
Publicering av prisinformation	Konsumentverket eller annan lämplig myndighet bör teckna en branschöverenskommelse med vårdgivare om att publicera prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och tjänster.
Utvidgad konsumenttjänstlag	En särskild utredare bör överväga att låta konsumenttjänstlagen omfatta behandling av levande djur, inklusive regler om utförande, material, skyldighet att avråda, tilläggsarbete, avtalat och skäligt pris samt pristillägg.
Fel och skadestånd	Det bör utredas om särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av levande djur ska införas i konsumenttjänstlagen eller i kompletterande lagstiftning.