Till huvudinnehållet

Gör din röst hörd! Skicka in en debattartikel till redaktionen

Dementa hundar sover sämre

1073658
Redaktionen 3 maj, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning
Dementa hundar sover sämre
Dementa hundar sover sämre

Sömnstörningar är vanliga bland personer som lider av Alzheimers sjukdom. Nu visar det sig att det även kan gälla äldre hundar enligt en ny studie.

Det är vanligt att personer med Alzheimers kämpar för att hålla sig vakna dagtid och är vakna mycket på nätterna. Nu visar en ny studie att detsamma kan vara fallet för äldre hundar. De kan också utveckla ett tillstånd som liknar demens när de blir gamla.

Bland hundar äldre än tio år ökar risken med mer än 50 procent för varje år som går. Hundar som får lite motion löper mer än sex gånger större risk att utveckla demens än de som är mycket aktiva.

I studien har forskarna undersökt 28 hundar mellan 10 och 16 år, både blandrashundar och renrasiga hundar. Ägarna fick fylla i ett frågeformulär där de skulle bedöma hundens beteende.

Därefter utförde forskarna en serie tester för att till exempel mäta hundens uppmärksamhet och arbetsminne. Runt 20 av hundarna ansågs ha kognitiv funktionsnedsättning, vilket innebär att de var glömska och förvirrade. Åtta av dem hade svåra symtom.

Dementa hundar sover sämre

Sista steget var att låta hundarna besöka en ”sömnklinik”. Under en middagslur mättes deras hjärnvågor med hjälp av elektroder som också mätte aktiviteten i muskler, hjärna och ögon.

Resultaten visade att det tog längre tid att somna för de hundar som gjort ifrån sig sämre på de tidigare testerna och att de sov kortare tid. De visade liknande förändringar i sömnrytmen som personer med Alzheimers.

Enligt forskarna själva är det första gången någon har sett ett samband mellan kognitiv funktionsnedsättning och sömn hos äldre hundar med hjälp av samma teknik som används i sömnstudier på människor.

Huvudforskaren bakom studien, Natasha Olby, professor i veterinärmedicin vid North Carolina State University, säger till tidningen The Guardian att hon tycker att det är en fascinerande upptäckt. Hon uppmanar alla hundägare att prata med veterinären om man märker förändringar hos sin äldre hund, inklusive ett annat sömnmönster.


Dela artikeln

Boxer-VM i stormvindar

Det blev ett krävande världsmästerskap i IGP och IFH när Svenska boxerklubben stod som värd för ATIBOX-VM i slutet av oktober, med schäferhundklubben Sk Vårgårda som teknisk arrangör.

Webbild liggande
Anna Persson 5 november, 2026 • 7 minuters läsning
1
IGP-världsmästaren Jolien Deneweth tillsammans med sin figurant Jesse Thomas. Anna Persson

Dela artikeln

Djurägare tvekar inför AI som hälsorådgivare

AI kan snabbt ge svar på frågor om hundens hälsa, men svenska djurägare är fortfarande försiktiga. Nästan åtta av tio hund- och kattägare använder inte AI för att söka information eller få hälsoråd om sitt djur. Risken för felaktiga svar är den främsta orsaken.

Redaktion
Redaktion 3 november, 2026 • 3 minuters läsning
Webbild liggande (7)
Adobe.stock

I en Novusundersökning, genomförd på uppdrag av Agria, uppger bara 6 procent av hund- och kattägarna att de regelbundet använder AI för att skaffa sig kunskap om djurets hälsa. Bland dem som avstår är oron för felbedömningar störst. 77 procent anger det som en anledning, medan 55 procent menar att AI inte kan uppfatta djurets känslomässiga signaler.

– AI kan vara en bra kanal men det gäller att ställa rätt frågor och använda sitt eget sunda förnuft, säger Monica Tuvelid, Sverigechef på Agria.

AI kan enligt Agria framför allt fungera som ett komplement när det gäller mer allmänna och förebyggande frågor, exempelvis om hundens hull och motion, kloklippning eller enklare frågor om foder. Däremot kan ett svar bli missvisande om viktig information saknas, till exempel om tidigare sjukdomar, medicinering eller allergier.

Forskning visar både möjligheter och brister 

Även veterinärmedicinsk forskning pekar på att dagens AI-modeller kan vara användbara, men att resultaten varierar beroende på vilken uppgift de får.

I en studie från 2026 fick flera stora språkmodeller svara på vanliga frågor från djurägare om tandhälsa hos hund och katt. Svaren låg i flera fall nära veterinärernas, men forskarna hittade också kliniskt betydelsefulla felaktigheter. Slutsatsen var att AI kan fungera som stöd för information till djurägare, men att veterinärmedicinsk expertis fortfarande behövs för att kontrollera innehållet.

Liknande resultat har setts när AI har fått bedöma bilder av hundars munhålor. I en annan studie från 2026 var veterinärer bättre än samtliga testade AI-modeller på att identifiera olika kliniska tecken. Forskarna bedömde därför att modellerna ännu inte är tillräckligt tillförlitliga för att användas självständigt vid diagnostik.

Webbild liggande (8)
Snart kanske AI sköter diagnostiken självständigt.Adobe.stock

Samtidigt finns områden där tekniken visar potential. I en studie av akuta fall hos hund kunde ChatGPT identifiera 80–90 procent av de allvarligaste fallen. Problemet var det motsatta för lindrigare besvär: omkring 60 procent av de icke akuta fallen bedömdes som mer brådskande än de egentligen var. När AI kombinerades med bedömningar från djursjukvårdspersonal ökade däremot förmågan att hitta de mest akuta fallen.

Ska stödja – inte ersätta veterinären 

Den brittiska veterinärorganisationen British Veterinary Association, BVA, tog i början av 2026 fram särskilda principer för användningen av AI inom veterinärmedicin. Organisationens utgångspunkt är att tekniken ska användas för att stödja veterinärens arbete, inte ersätta den. BVA betonar också att AI-verktyg behöver granskas och valideras för de situationer där de ska användas.

De svenska djurägarna tycks göra ungefär samma skillnad. Trots tveksamheten inför att själva fråga AI om djurets hälsa är inställningen mer positiv till att tekniken används inom djursjukvården. Nästan var tredje hund- och kattägare i Agrias undersökning tycker att det är en bra idé, medan ungefär lika många är tveksamma.

Vid tydliga symtom på sjukdom eller skada rekommenderar Agria fortfarande kontakt med djursjukvården.

– Om djuret visar allvarliga tecken på sjukdom eller skada skulle jag självklart hellre vilja prata direkt med professionell djursjukvårdspersonal. Men för skadeförebyggande åtgärder och löpande kunskapsbyggande kan AI vara en enkel och lättillgänglig kanal, säger Monica Tuvelid.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.