Sömnstörningar är vanliga bland personer som lider av Alzheimers sjukdom. Nu visar det sig att det även kan gälla äldre hundar enligt en ny studie.
Det är vanligt att personer med Alzheimers kämpar för att hålla sig vakna dagtid och är vakna mycket på nätterna. Nu visar en ny studie att detsamma kan vara fallet för äldre hundar. De kan också utveckla ett tillstånd som liknar demens när de blir gamla.
Bland hundar äldre än tio år ökar risken med mer än 50 procent för varje år som går. Hundar som får lite motion löper mer än sex gånger större risk att utveckla demens än de som är mycket aktiva.
I studien har forskarna undersökt 28 hundar mellan 10 och 16 år, både blandrashundar och renrasiga hundar. Ägarna fick fylla i ett frågeformulär där de skulle bedöma hundens beteende.
Därefter utförde forskarna en serie tester för att till exempel mäta hundens uppmärksamhet och arbetsminne. Runt 20 av hundarna ansågs ha kognitiv funktionsnedsättning, vilket innebär att de var glömska och förvirrade. Åtta av dem hade svåra symtom.
Dementa hundar sover sämre
Sista steget var att låta hundarna besöka en ”sömnklinik”. Under en middagslur mättes deras hjärnvågor med hjälp av elektroder som också mätte aktiviteten i muskler, hjärna och ögon.
Resultaten visade att det tog längre tid att somna för de hundar som gjort ifrån sig sämre på de tidigare testerna och att de sov kortare tid. De visade liknande förändringar i sömnrytmen som personer med Alzheimers.
Enligt forskarna själva är det första gången någon har sett ett samband mellan kognitiv funktionsnedsättning och sömn hos äldre hundar med hjälp av samma teknik som används i sömnstudier på människor.
Huvudforskaren bakom studien, Natasha Olby, professor i veterinärmedicin vid North Carolina State University, säger till tidningen The Guardian att hon tycker att det är en fascinerande upptäckt. Hon uppmanar alla hundägare att prata med veterinären om man märker förändringar hos sin äldre hund, inklusive ett annat sömnmönster.
Kostnaderna för veterinärvård i Sverige har stigit kraftigt, vilket har lett till oroliga djurägare och offentlig debatt. Nu har den kraftiga ökningen av veterinärpriser för första gången studerats vetenskapligt.
I en studie, ledd av SLU-professorn Agneta Egenvall, analyserades 37 vanliga behandlingar på hund, katt och häst på 771 kliniker, varav 502 är fristående. Analysen genomfördes med hjälp av data från vetpris.se och gäller kliniker i Sverige och Norge.
Resultatet visar på kraftiga prisökningar under 2023, mestadels hos de stora kedjorna. Betydligt mer än fristående kliniker. I snitt steg priserna med cirka 6 procent hos fristående kliniker, medan Evidensia höjde med 15 procent och Anicura med 8 procent.
Något som stack ut var norska Dyrenes venn med hela 53 procents prisökning.
– Jag blev förvånad, men när vi insåg att kliniken blivit uppköpt av Evidensia blev det logiskt. Det är intressant att få med ett så konkret exempel på en markant prisökning efter ägarbyte, säger forskaren Agneta Egenvall.
Tydliga skillnader
Ett tydligt exempel på prisökningarna är vid avlivning av hund. I slutet av 2023 låg Evidensias medelpris på 217 euro och Anicuras på 151 euro, vilket innebär ökningar på 20 respektive 25 procent. De fristående klinikerna ökade med sex procent och låg på 145 euro.
– Det är slående att skillnaderna är så tydliga trots att vi bara tittat på enstaka år, säger Agneta Egenvall.
Under det senaste decenniet har allt fler veterinärkliniker i både Norge och Sverige köpts upp av större bolag. De stora kedjorna framhåller ofta sin avancerade utrustning och specialistvård för att motivera de höjda priserna. Men studien visar att dessa faktorer bara delvis förklarar de högre priserna.
- Det kan såklart påverka men frågan är hur mycket. Vi ser till exempel att kliniker med jour dygnet runt har en tendens att ta högre betalt för vissa kirurgiska ingrepp, säger Agneta Egenvall.
Stock.adobe
Bildtext: De kraftiga prisökningarna verkar inte sakta ner.
Riksdagens utredning: “Ockerpriser i onödan”
En färsk rapport framtagen av riksdagens utredningstjänst, på uppdrag av Socialdemokraterna, visar att veterinärpriserna i Sverige har stigit med närmare 70 procent på bara tio år och att nivåerna nu ligger betydligt högre än i länder som Danmark, Frankrike och Tyskland.
På bara ett år, mellan 2022 och 2023 steg priserna i Sverige med 25 procent. Ett tydligt exempel är kejsarsnitt på hund. I Tyskland kostar ingreppet mellan 2 100- 6 300 svenska kronor, medan det i Sverige kostar i genomsnitt 18 000 svenska kronor.
Skillnaderna beror enligt rapporten till stor del på hur mycket länderna reglerar prissättning och ägande och hur konkurrensen fungerar. Sverige har varken prisreglering eller reglerat ägande, till skillnad från exempelvis Tyskland, där det finns fasta reglerade prislistor. Rapporten visar att graden av reglering och marknadskoncentration har haft stor betydelse för prisutvecklingen i länderna.
Konkurrensverket kan granska marknaden
Riksdagsledamot Åsa Westlund (S) meddelade nyligen på en pressträff gällande rapporten att Socialdemokraterna nu vill ge Konkurrensverket ett större uppdrag att granska marknaden och hitta verktyg för att pressa priserna. Hon säger att de vill stärka konkurrensen och sänka priserna för att alla ska ha råd att gå till veterinären.
– Det är orimligt att djurägare i Sverige ska behöva betala ockerpriser i onödan, säger riksdagsledamot Åsa Westlund (S).
Hon menar också att en central förklaring är att två stora riskkapitalägda kedjor under det senaste decenniet köpt upp en stor del av landets veterinärkliniker, vilket skapat en marknad som liknar ett oligopol.
Foto: Konkurrensverket
Bildtext: Socialdemokraterna vill se en granskning av marknaden.
Försäkringsbolagen: “Slår direkt mot kunderna”
Både Svedea och Agria ser utvecklingen som oroande. De menar att kedjornas dominans och höga priser tvingar försäkringsbolagen att höja premierna.
– Vi ser inga tecken på att prisökningarna bromsas in och tyvärr leder det till att vi tvingats höja premierna. Det slår direkt mot kunderna och det vill vi såklart undvika, säger Odd Einar Bruem, chef för djurförsäkringar på Svedea.
Han menar att de stigande priserna i veterinärvården beror på flera faktorer, som inflation och höjda krav på hygien. Men mest på ett starkt vinstintresse hos de stora kedjorna.
De stora kedjorna drivs enbart av vinstintresse.
Patrik Olsson, Sverigechef för Agria
– Vissa bolag vill helt enkelt tjäna pengar på våra sjuka djur. Det är viktigt att hela branschen tillsammans tar ansvar för att förbättra situationen.
Patrik Olsson, Sverigechef för Agria, ser konsolideringen som ett stort problem och menar att Agria jobbar hårt för att stabilisera premieökningarna.
– De senaste tio åren har två stora kedjor, Evidensia och Anicura, köpt upp många mindre kliniker och därmed minskat konkurrensen. På många håll finns inga alternativ, särskilt inte på jourtid. De stora kedjorna drivs enbart av vinstintresse, säger Patrik Olsson.
Djurklinikernas svar: “Vård i världsklass”
Marlene Areskog, chefsveterinär på Evidensia Sverige lyfter istället fram att prisökningarna bland annat beror på högre krav på hygien, kompetens och behandlingsmöjligheter.
– Parallellt med detta har regelverk och lagstiftning moderniserats. Vi varken vill eller får backa tillbaka till hur det var förr, säger Marlene Areskog.
Hon menar också att försäkringsbolagen är en del av problemet.
– Trots att de flesta har försäkring får djurägare ofta stå för en stor del av kostnaden själva. Det är det stora problemet med kostnaderna, där bör försäkringsbolagen ta ett större ansvar.
Marlene Areskog framhåller att Evidensia erbjuder vård i världsklass med allt från specialistvård till akutvård, något hon menar att andra aktörer inte alltid erbjuder.
Bild: Stock.adobe
Fri marknad
Emelie Gustafsson, marknads- och kommunikationsansvarig på AniCura, beskriver samma utveckling. En mer avancerad vård, längre öppettider och specialistkompetens driver upp kostnaderna.
– Vårt mål är inte att ligga högre än andra aktörer på marknaden. Vi verkar på en fri marknad där djurägaren alltid har möjlighet och rätt att välja, och vår ambition är att våra priser ska spegla den kvalitet och tillgänglighet vi erbjuder, säger Emelie Gustafsson.
Frågan om hur den svenska veterinärmarknaden ska regleras ligger nu på politikernas bord. Samtidigt fortsätter priserna att stiga – och för djurägare runt om i landet blir valet mellan vård och plånbok allt svårare.
Fakta: Så har veterinärvården förändrats
Faktor
Utveckling 2015–2025
Prisökning i Sverige
+69 % på tio år, varav +55 % de senaste fem åren
Genomsnittligt pris per besök (2024)
4 014 kr (+4,9 % på ett år)
Största aktörer
Evidensia och AniCura dominerar marknaden
Marknadsstruktur
Nära oligopol i vissa regioner – riskkapitalägda kedjor
Försäkringsgrad
Hundar 91 %, katter 61 %
Premieinkomster (2024)
6,3 mdr kr (+107 % på tio år)
Utbetalda ersättningar
+136 % mellan 2015–2025
Orsaker till ökningen
Färre oberoende kliniker, mer avancerad vård, högre betalningsvilja
Pågående åtgärd
Regeringen har gett Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen (klart 2026)
(Källa: Riksdagens utredningstjänst, rapport 2025:1284)
Fakta: Sverige sticker ut i Europa
Land
Prisnivå och reglering
Sverige
Fri prissättning, stark marknadskoncentration. Prisökning +69 % (2015–2025).
Finland
Fri prissättning men lägre prisnivåer. Evidensia dominerar med 40–50 % av marknaden.
Danmark
Fri prissättning, flera mindre kedjor. Priserna stabiliserades efter 2022.
Tyskland
Lagstadgade prislistor (GOT). Engångsökning 2022 men stabilare nivåer därefter.
Frankrike
Reglerat ägande – minst 50 % måste ägas av praktiserande veterinärer. Stabil marknad.
Norge
Fri prissättning, men statliga bidrag till veterinärbemanning i glesbygd.
(Källa: Riksdagens utredningstjänst, rapport 2025:1284)
Nu kliver Cecilia Wetterlund och Emmelie Tilly in som nya teamledare på kansliet. Med fokus på samarbete, struktur och utveckling ska de vara med och forma nästa steg i organisationens arbete.
För att stärka samarbetet och avlasta kansliet har två nya teamledartjänster införts. Emmelie Tilly ansvarar för verksamhetsavdelningen och Cecilia Wetterlund för tjänstehundsavdelningen. Syftet är att skapa tydligare struktur, bättre stöd till handläggarna och ge generalsekreteraren mer utrymme för det strategiska arbetet.
Emmelie är kommunikatör i botten, har lång erfarenhet som projektledare på byrå och har arbetat med flera statliga myndigheter. Hon är aktiv i Botkyrka Brukshundklubb där hon tidigare varit ordförande, är allmänlydnadsinstruktör...
Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.
