Forskning

Dementa hundar sover sämre

Redaktionen 3 maj, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Sömnstörningar är vanliga bland personer som lider av Alzheimers sjukdom. Nu visar det sig att det även kan gälla äldre hundar enligt en ny studie.

Det är vanligt att personer med Alzheimers kämpar för att hålla sig vakna dagtid och är vakna mycket på nätterna. Nu visar en ny studie att detsamma kan vara fallet för äldre hundar. De kan också utveckla ett tillstånd som liknar demens när de blir gamla.

Bland hundar äldre än tio år ökar risken med mer än 50 procent för varje år som går. Hundar som får lite motion löper mer än sex gånger större risk att utveckla demens än de som är mycket aktiva.

I studien har forskarna undersökt 28 hundar mellan 10 och 16 år, både blandrashundar och renrasiga hundar. Ägarna fick fylla i ett frågeformulär där de skulle bedöma hundens beteende.

Därefter utförde forskarna en serie tester för att till exempel mäta hundens uppmärksamhet och arbetsminne. Runt 20 av hundarna ansågs ha kognitiv funktionsnedsättning, vilket innebär att de var glömska och förvirrade. Åtta av dem hade svåra symtom.

Dementa hundar sover sämre

Sista steget var att låta hundarna besöka en ”sömnklinik”. Under en middagslur mättes deras hjärnvågor med hjälp av elektroder som också mätte aktiviteten i muskler, hjärna och ögon.

Resultaten visade att det tog längre tid att somna för de hundar som gjort ifrån sig sämre på de tidigare testerna och att de sov kortare tid. De visade liknande förändringar i sömnrytmen som personer med Alzheimers.

Enligt forskarna själva är det första gången någon har sett ett samband mellan kognitiv funktionsnedsättning och sömn hos äldre hundar med hjälp av samma teknik som används i sömnstudier på människor.

Huvudforskaren bakom studien, Natasha Olby, professor i veterinärmedicin vid North Carolina State University, säger till tidningen The Guardian att hon tycker att det är en fascinerande upptäckt. Hon uppmanar alla hundägare att prata med veterinären om man märker förändringar hos sin äldre hund, inklusive ett annat sömnmönster.

Forskning

Veterinärfel lämnar starka känslomässiga spår

Fel och misstag inom djursjukvården påverkar inte bara djurens hälsa – de kan också få långvariga känslomässiga konsekvenser för djurägare.

Redaktion 12 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Det visar en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Veterinary Record, där forskare har undersökt hur hund- och kattägare upplever veterinärfel och hur dessa situationer hanteras.

Studien bygger på en enkät med 509 hund- och kattägare som uppgav att de någon gång varit med om ett fel i samband med veterinärvård. Det kunde handla om allt från felaktiga diagnoser och behandlingsbeslut till bristande kommunikation eller organisatoriska misstag. Många av deltagarna beskrev starka känslomässiga reaktioner, där besvikelse, ilska, sorg och frustration var vanligt förekommande.

Forskarna konstaterar att upplevelsen av ett veterinärfel ofta påverkar förtroendet för både den enskilda veterinären och djursjukvården i stort. Samtidigt visar resultaten att hur felet hanteras spelar stor roll för hur djurägaren upplever situationen i efterhand. Ägarna efterfrågade i hög grad öppenhet, tydliga förklaringar och att veterinären tar ansvar när något gått fel.

Kommunikation avgör förtroendet

En återkommande synpunkt i studien är vikten av personlig och respektfull kommunikation. Många djurägare menade att ett samtal ansikte mot ansikte, där veterinären visar empati och erkänner misstag, kan minska den känslomässiga belastningen – även när konsekvenserna för djuret varit allvarliga. Brist på information eller upplevd undvikande kommunikation riskerar däremot att förvärra situationen.

Forskarna pekar också på att veterinärfel inte alltid handlar om medicinska misstag i snäv bemärkelse. Även brister i informationsgivning, tidsbrist och otydliga rutiner kan uppfattas som fel av djurägaren och skapa oro och misstro. Studien lyfter därför behovet av bättre organisatoriskt stöd och kommunikation inom djursjukvården.

Sammantaget visar forskningen att transparens, ansvarstagande och tydlig kommunikation är avgörande för att bevara relationen mellan djurägare och veterinär när något går fel.

Källa: Expectations of dog and cat owners when dealing with veterinary errors and the emotional impact of such errors. Veterinary Record (British Veterinary Association).

Hälsa

Så länge lever hundar

Hur länge en hund lever beror på många faktorer som till exempel storlek, ras, genetik och livsstil. En ny forskningsartikel om hundars livslängd pekar på att den genomsnittliga förväntade livslängden för alla hundar ligger någonstans runt 10–13 år, men spridningen är stor.

Redaktion 10 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Små hundraser har ofta betydligt längre liv än större. Till exempel kan vissa små hundar, såsom chihuahuor, nå 15 år eller mer, medan större raser som grand danois ofta har en kortare total livslängd.

En rad studier bekräftar att storleken är en av de främsta faktorerna bakom skillnader i livslängd. Stora och jättestora hundar åldras snabbare och har ofta kortare förväntad livslängd än små hundar.

Dessutom visar data från vetenskapliga undersökningar att andra egenskaper, till exempel andelen hundar inom en ras som drabbas av sjukdomar som cancer eller hjärtproblem, också påverkar hur länge de lever.

Anpassa behoven efter ålder

Utöver kroppsstorlek påverkar faktorer som nutrition, motion, veterinärvård och miljö hur länge en hund kan förväntas leva. God kosthållning, regelbunden motion och rutinkontroller hos veterinär kan bidra till att förlänga både livslängd och livskvalitet.

Att förstå dessa skillnader är viktigt för hundägare – inte bara för att veta hur länge hunden sannolikt lever, utan också för att kunna anpassa vård, foder och träning efter hundens specifika behov genom livet.

Källa: How Long Do Dogs Live? Kinship (översikt av hundars livslängd baserat på forskning och veterinärinformation).

Fakta: Hur länge lever hundar?

Genomsnittlig livslängd	Cirka 10–13 år, men variationen mellan raser och individer är stor.
Små hundraser	Lever ofta längst. Många små raser kan bli 14–16 år eller äldre.
Stora hundraser	Har generellt kortare livslängd. Mycket stora raser lever ofta 6–10 år.
Viktiga faktorer	Storlek, genetik, ras, kost, motion, miljö och tillgång till veterinärvård.
Åldrande	Stora hundar åldras snabbare än små, vilket påverkar både livslängd och hälsa.
Vad kan ägaren göra?	Ge bra kost, regelbunden motion, förebyggande veterinärvård och anpassad omsorg genom livet.