Forskning

Dementa hundar sover sämre

Redaktionen 3 maj, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Sömnstörningar är vanliga bland personer som lider av Alzheimers sjukdom. Nu visar det sig att det även kan gälla äldre hundar enligt en ny studie.

Det är vanligt att personer med Alzheimers kämpar för att hålla sig vakna dagtid och är vakna mycket på nätterna. Nu visar en ny studie att detsamma kan vara fallet för äldre hundar. De kan också utveckla ett tillstånd som liknar demens när de blir gamla.

Bland hundar äldre än tio år ökar risken med mer än 50 procent för varje år som går. Hundar som får lite motion löper mer än sex gånger större risk att utveckla demens än de som är mycket aktiva.

I studien har forskarna undersökt 28 hundar mellan 10 och 16 år, både blandrashundar och renrasiga hundar. Ägarna fick fylla i ett frågeformulär där de skulle bedöma hundens beteende.

Därefter utförde forskarna en serie tester för att till exempel mäta hundens uppmärksamhet och arbetsminne. Runt 20 av hundarna ansågs ha kognitiv funktionsnedsättning, vilket innebär att de var glömska och förvirrade. Åtta av dem hade svåra symtom.

Dementa hundar sover sämre

Sista steget var att låta hundarna besöka en ”sömnklinik”. Under en middagslur mättes deras hjärnvågor med hjälp av elektroder som också mätte aktiviteten i muskler, hjärna och ögon.

Resultaten visade att det tog längre tid att somna för de hundar som gjort ifrån sig sämre på de tidigare testerna och att de sov kortare tid. De visade liknande förändringar i sömnrytmen som personer med Alzheimers.

Enligt forskarna själva är det första gången någon har sett ett samband mellan kognitiv funktionsnedsättning och sömn hos äldre hundar med hjälp av samma teknik som används i sömnstudier på människor.

Huvudforskaren bakom studien, Natasha Olby, professor i veterinärmedicin vid North Carolina State University, säger till tidningen The Guardian att hon tycker att det är en fascinerande upptäckt. Hon uppmanar alla hundägare att prata med veterinären om man märker förändringar hos sin äldre hund, inklusive ett annat sömnmönster.

Klubb/Medlem

En njure har aldrig stoppat Wilma

När Wilma var ett år upptäcktes att hon bara hade en fungerande njure. Då trodde veterinären Lena Pelander inte att hon skulle bli 15 år. I dag är Wilma fortfarande nyfiken på livet – och hänger gärna med på både utflykter, båtturer och vattenskoter.

Karin Wandrell 10 september, 2026 • 6 minuters läsning

När Jenny-Lo Markström och Håkan Elissaon fick veta att Wilma, en blandning av vit herdehund, collie och schäfer, bara hade en fungerande njure var hon runt ett år gammal.

– Vi blev helt förstörda. Allt var så ovisst och vi visste inte om hon skulle överleva. Vi trodde att hennes liv var slut där och då, säger matte Jenny-Lo Markström.

Den ena njuren var betydligt mindre än den andra och fungerade knappt. Det går inte att bota så familjen fick rådet att följa utvecklingen med regelbundna kontroller för att upptäcka eventuella komplikationer i tid.

– Det var bara att gilla läget och ta en dag i...

Aktuellt & Nyheter

Hundträning i fängelser kan minska återfall i brott

Redaktion 7 september, 2026 • 2 minuters läsning

I de så kallade Prison Dog Programs (PDP) får intagna ta hand om och träna hundar som senare ska arbeta som service-, assistans- eller terapihundar, eller omplaceras till nya hem. Programmen har funnits i USA i flera decennier och har väckt stort intresse eftersom de tycks ge positiva resultat i en miljö där effektiva rehabiliteringsinsatser ofta är en utmaning.

En ny studie har undersökt hur deltagarna själva upplever arbetet med hundarna. I djupintervjuer beskriver de hur relationen till hundarna gav dem en känsla av ansvar, mening och tillhörighet. Många berättade att hundarna hjälpte dem att utveckla tålamod, empati och förmågan att skapa nära relationer – egenskaper som de upplevde hade varit svåra att utveckla tidigare.

Katalysator för personlig förändring

Forskarna menar att hundarna fungerar som en katalysator för personlig förändring. Den nära relationen mellan människa och hund kan hjälpa deltagarna att bygga upp en ny självbild och hitta en ny riktning i livet efter frigivningen.

Flera tidigare studier pekar åt samma håll. En systematisk forskningsöversikt från 2020, som omfattade 20 studier och över 1 500 deltagare, visar att hundprogram i fängelser ofta leder till minskad stress och ångest, bättre självkänsla, ökad empati och förbättrade sociala färdigheter. Deltagarna rapporterade också att hundarna gav struktur och ett meningsfullt ansvar i vardagen.

Den hittills största studien publicerades 2026 och omfattade drygt 1 300 intagna i delstaten Washington. Där jämfördes deltagare i hundprogram med en likvärdig kontrollgrupp. Resultaten visade att de som deltagit i programmen hade en lägre risk att återfalla i brott efter frigivningen. Dessutom såg forskarna att längre tid i programmet var kopplad till ännu bättre resultat.

Hundarna gynnas också

Även hundarna verkar gynnas av samarbetet. I många program tränas hundar från djurhem eller blivande assistanshundar. Genom den dagliga träningen får de omfattande socialisering och individanpassad träning, vilket kan öka deras möjligheter att bli certifierade eller hitta ett nytt hem.

I Sverige finns i dag inga etablerade hundträningsprogram inom Kriminalvården motsvarande de amerikanska modellerna. Den svenska kriminalvården använder tjänstehundar i säkerhetsarbetet, men intagna deltar inte i träningen av dem.

Forskarna betonar att det fortfarande behövs fler välkontrollerade studier för att fullt ut förstå effekterna av hundprogrammen. Samtidigt ger den samlade forskningen ett allt starkare stöd för att relationen mellan människa och hund kan spela en viktig roll även i rehabilitering – och att den kan förändra livet för både två- och fyrbenta deltagare.