När hundar mår bra vill de leka och uppmuntrar vi dem till lek mår de ännu bättre. Att klappa och leka med våra hundar gör också att vi människor får en välbehövlig dos av oxytocin ”må-bra-hormonet”.
Att det är oerhört viktigt för hundar, och även andra djur att leka, råder det ingen tvekan om, enligt Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet. Även om leken kostar både i tid och energi, prioriterar hundarna den.
Nu kämpar forskarna med att ta reda på vilken funktion leken har. Tidigare har man trott att det handlar om att till exempel träna upp motorik eller jaktförmåga. Men mycket lite av forskningen stödjer den teorin.
– Nu lutar det mer åt att det handlar om att etablera och befästa sociala relationer, säger Per Jensen.
Det har också visat sig att domesticerade djur ofta leker mer, kanske för att de känner sig tryggare. Relationen mellan människa och hund är unik i djurvärlden. Det är också en anledning till att Per Jensen i sin forskning, utgår från att leken i första hand handlar om att utveckla relationer och knyta sociala band.
Han tror mest på teorin att leken handlar om kognitiv stimulering, hur hjärnan tar in, lagrar och plockar fram och bearbetar information, för att utveckla omvärldsförståelse, men också för att upprätthålla fungerande sociala strukturer.
Hundar leker mycket även långt upp i åren och de leker mer än gärna med oss människor, något som faktiskt också gör dem unika.
– Det är faktiskt den enda arten där man har belägg för att djur aktivt leker med en annan art i en ömsesidig lek. Forskningen har också visat att lek kan stärka relationen mellan ägare och hund. Att leka med sin hund är mycket viktigare än många tror, säger Per Jensen.
I framtiden kan leken också få betydelse för djurens välfärd. Forskargruppen har till exempel ett nära samarbete med Hundstallet. Per Jensen hoppas att det i framtiden ska bli möjligt att testa en form av ”lekterapi” för att få hundarna att må bättre genom att införa lekstunder med jämna mellanrum. De ska fungera som en frizon där hundarna får vara glada och släppa stress.
Trots ett fortsatt starkt djurintresse i Sverige tvekar många unga vuxna inför att skaffa hund eller katt. En ny undersökning från Agria visar att 6 av 10 djurägare inte ser ekonomin som ett hinder – men bland de yngre tvekar över en fjärdedel.
Att ha en hund eller katt är en självklar del av livet för många. Men ju yngre personerna är, desto större roll spelar det ekonomiska läget och kostnaden.
– Det är rätt naturligt med tanke på lägre löneläge, studier eller höga startkostnader när man bygger upp sitt första hem, säger Patrik Olsson, Sverigechef på Agria.
Bland de äldre (55–74 år) uppger hela 71 procent att kostnaden inte påverkar beslutet, medan 27 procent i åldersgruppen 18–39 år tvekar på grund av ekonomin.
– Svenskar älskar sina husdjur – men i en tid av ekonomisk oro behöver särskilt unga vuxna stöd och kunskap för att fatta beslut. Med god planering kan fler få uppleva glädjen i ett långsiktigt och ansvarsfullt djurägande, säger Patrik Olsson.
Stock.adobe
Viktigt att tänka på:
Att skaffa sällskapsdjur är ett beslut som sträcker sig över tio, femton år i tiden. Här är några saker att överväga innan du välkomnar en ny familjemedlem:
• Tänk långsiktigt och gör en övergripande budget– kostnader för foder, försäkring, vaccinationer, veterinärvård och tillbehör.
• En trygg djurförsäkring ger trygghet både vid olyckor och sjukdom, och skyddar mot oväntade utgifter. Oftast ingår digital sjukvårdsrådgivning i försäkringen.
• Ett husdjur behöver sällskap, aktivering och omvårdnad varje dag – har du den tiden i vardagen?
• Skapa en trygg miljö och ha koll på regler om husdjur i boendet, särskilt om du hyr bostad.
• Ett djur lever ofta 10–15 år eller längre – fundera på hur ditt liv kan förändras under den tiden.
Undersökningen utfördes av Xtreme på uppdrag av Agria, 611 svenska hund- och kattägare svarade på frågorna.
Många väljer hundras med tanken att det ska säga något om hur hunden kommer att bli – trygg, glad, lekfull eller kanske vaksam. Men ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att personligheten kan skilja sig stort, även inom en och samma ras.
Att välja hundras känns för många som ett tryggt beslut. Man vet vad man får – eller åtminstone tror man det. Men det visar sig vara mer komplicerat än så.
– Att köpa en valp är alltid en viss chansning kring vad man faktiskt kommer få. Och det vi har sett är att enbart val av ras inte är någon garanti för att valpen kommer att bli på ett visst “rastypiskt” sätt, säger Erling Strandberg, professor i husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Valet av ras är ingen garanti för hur hunden blir mentalt.
Erling Strandberg, professor i husdjursgenetik, SLU
I dag finns över 370 registrerade hundraser i Sverige. De har alla sina typiska egenskaper, formade av avel under hundratals år – för jakt, vakt, vallning eller sällskap. Men trots dessa tydliga skillnader finns stora variationer även inom samma ras.
– En labrador kan vara mer reserverad än man tror, och en rhodesian ridgeback kan visa sig vara lekfull och social. Vi ser att variationen inom raser ibland är lika stor som mellan olika raser, säger Erling Strandberg.
Kartlagt mentaliteten i unik studie
Efter nästan två decennier av forskning har Erling Strandberg och hans kollegor undersökt hur stora skillnader det faktiskt finns i hundars mentalitet. Tidigare studier har ofta byggt på enkäter där hundägare själva skattat sina hundars beteende – med varierande resultat.
– Jag ville använda något mer objektivt. Sverige har ett unikt system där hundar genomgår standardiserade mentalbeskrivningar. Därför använde vi data från MH (Mentalbeskrivning hund) och BPH (Beteende- och personlighetsbeskrivning hund), säger han.
Foto: Anna Persson
Bildtext: MH beskriver din hunds beteenden och ger en bra bild av vem din hund är.
MH och BPH har funnits sedan slutet av 1900-talet och används av Svenska Brukshundklubben och Svenska Kennelklubben. Där testas tusentals hundar varje år i noggrant planerade moment som mäter bland annat socialitet, lekfullhet, trygghet och reaktioner på hot.
Resultaten är inte till för att bedöma hundar som “bra” eller “dåliga”, utan för att beskriva deras personlighetsegenskaper på ett jämförbart sätt.
Ett genetiskt lotteri
Valpens personlighet beror till stor del på vilka gener den får från sina föräldrar. Precis som hos människor kan vissa egenskaper ligga dolda i arvsmassan och dyka upp i nästa generation.
– Man kan säga att det är ett genetiskt lotteri. Även om man väljer två till synes lugna och stabila föräldrar kan en del valpar få helt andra mentala drag, säger Erling Strandberg.
Stock.adobe
Bildtext: Läs på ordentligt innan valpköpet.
Dessutom påverkas hundens beteende av miljö, träning och erfarenheter. En trygg miljö och god socialisering kan stärka positiva egenskaper, medan skrämmande upplevelser kan skapa rädslor.
– Det vi vet är att benägenhet för rädsla till viss del är ärftligt. Därför är det klokt att titta på föräldradjurens mentalitet innan man väljer valp, säger han.
Ingen garanti – men sannolikt
Forskningen visar att man snarare bör se valet av hundras som ett sätt att öka sannolikheten för vissa egenskaper – inte som en garanti.
– Att välja ras är som att optimera sannolikheten för en viss typ av beteende, utseende eller mentalitet. Det ökar chanserna, men det finns alltid en individuell variation, säger Erling Strandberg.
Stock.adobe
Bildtext: Lär känna din nya familjemedlem på djupet.
För den som står inför ett valpköp är det alltså klokt att läsa på, träffa föräldradjuren och gärna titta på deras resultat från mentalbeskrivningarna.
Men enligt Erling Strandberg finns också något positivt i det oförutsägbara.
– Att inte till hundra procent veta vem valpen kommer att bli kanske också tillhör charmen med att välkomna en ny individ till familjen.
Fakta: Mentalitet hos hundar
Begrepp
Förklaring
MH (Mentalbeskrivning hund)
Används främst inom bruksraser. Testar hundens reaktioner på bland annat främmande personer, lek, överraskningar och hot.
BPH (Beteende- och personlighetsbeskrivning hund)
Används för alla raser. Beskriver hundens socialitet, lekfullhet, miljötrygghet och hotfullhet.
Syfte
Att beskriva hundens personlighet – inte att värdera den. Resultaten kan användas i avel och av hundägare som vill förstå sin hund bättre.
• Välj hundras med omsorg – men var beredd på att just din valp inte alltid motsvarar den rastypiska standarden. • Kom ihåg att arv är viktigt, men även hem, ägare, socialt umgänge och träning formar valpens utveckling. • Titta på mentalbeskrivningar av föräldradjuren på skk.se/avelsdata – de kan ge en vink om valpens framtida egenskaper.
Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.
