Okategoriserade

Dags att sätta på reflexer

Redaktionen 2 oktober, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Husdjursbarometern 2023 visar att över 30 procent av hundägarna inte använder reflex på sitt husdjur – ett enkelt sätt att förebygga olyckor i höst- och vintermörkret. Dessutom uppger majoriteten av hundägare att de inte har ett första hjälpen-kit för husdjur, något som kan vara livsavgörande om olyckan skulle vara framme.

Husdjursbarometern genomförs årligen av husdjurskedjan Arken Zoo och är en av landets största rapporter som tar tempen på det svenska husdjursägandet. Rapporten är indelad i olika fokusområden, bland annat säkerhet.
– Nu är hösten här och kvällarna och nätterna blir allt mörkare, då vill vi verkligen understryka vilka lysande och livräddande åtgärder en reflex och en lampa kan vara, säger Sarah Frelin Ekvall, marknadschef på Arken Zoo.
En bra reflex gör att du syns på 140 meters avstånd när reflexen träffas av strålkastarljuset, jämfört med endast 20–30 meters håll utan reflex. I dag finns det många olika typer av reflexer och det är viktigt att välja reflex, inte efter utseendet, utan efter hur det praktiskt passar just ditt husdjur.

Att tänka på då du väljer reflex:
• Det praktiska går före det estetiska – reflexen bör synas på långt håll hellre än att se bra ut på nära håll.
• Byt reflexer med jämna mellanrum – de flesta behöver bytas efter ungefär ett år för att inte slitas ut för mycket.
• Jämför kvaliteten – lys på en gammal reflex respektive en ny reflex på fyra meters avstånd och byt ut den som syns sämst.
• En lampa i kombination med reflexer syns även för fotgängare när det är totalt mörker.
• Testa en väst – en hund med mycket päls syns bättre med hjälp av en reflexväst.
• Använd reflex själv – fäst reflexband runt handlederna, sätt fast någon lampa i kläderna eller använd en reflexjacka så att både du och din hund syns på mörka gator.

Stock.adobe.com

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion 9 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion 7 juli, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Webbild liggande (1) — Hundarna väckte positiva känslor.Stock.adobe

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.