Bruse är ensam sjöräddningshund i Västerås där tre olika besättningar turas om att jourbemanna räddningsbåtarna var tredje vecka. – Lyckan och belöningen när man hittar en nödställd person gör det lätt att fortsätta, säger husse Christian Björses.
Bruse älskar att träna och jobba med nosen oavbrutet tills han hittar det han söker. Han är tränad att markera på mänsklig doft, oavsett den kommer från sjöbotten eller från en ö där en skeppsbruten person söker skydd från vinden.
Sedan drygt fem år tillbaka är Christian ideell sjöräddare i Västerås. Dessutom är han hundinstruktör inom Svenska Brukshundklubben, med lång erfarenhet av att utbilda hundar och hundförare för sök- och räddningsarbete inom såväl sjöräddningssällskapet som MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
För fem år sedan beslutade MSB att lägga ner den internationella SAR-enheten (Search and rescue) för att istället fokusera på sökinsatser på svensk mark. Det var då Christian bestämde sig för att engagera sig i Sjöräddningssällskapet och snabbutbilda Bruse till sjöräddningshund.
– Det går fort att ställa om en räddningshund till en framgångsrik sjöräddningshund. Så länge hunden och hundföraren är bekväma med att arbeta från en gungande båt. En sjöräddningshund måste kunna fokusera och söka också när förutsättningarna är som sämst.
Mycket arbete och träning
Utöver jourbemanningen var tredje vecka övar Christian och Bruse på olika sökmoment, snudd på varje dag. Det är inget krav från Sjöräddningssällskapets eller Brukshundsklubbens sida. Det är snarare något som Christian och Bruse vill göra. En hund som uppskattar att jobba måste nämligen få utlopp för det på samma sätt som en människa gör det som han eller hon mår bra av. Sedan är det såklart skillnad på hundar och hundar. För Christian är SSRS en del av livet.
– Lyckan och belöningen när man hittar en nödställd person gör det lätt att fortsätta. Jag gillar att göra nytta och trivs med att se hur hunden kan göra skillnad mellan liv och död.
Träna hunden på egen hand:
Christians bästa tips för att få hunden att börja söka efter sådant som du vill att den ska söka efter är att be en familjemedlem att gömma sig i skogen när du och hunden tar er promenad. Då kommer hunden att nosa runt som vanligt och plötsligt hittar den favoritpersonen gömd i diket bredvid. Med rätt uppmärksamhet och glada tillrop kan det räcka för att hunden ska förstå att den kan använda näsan till att leta efter personer som den gillar.
Undrar du ibland vad som egentligen rör sig i hundens huvud? I sin senaste bok öppnar etologiprofessor Per Jensen dörren till hur inlärning faktiskt går till. Med hjälp av ny forskning utmanar han våra invanda föreställningar – och visar hur hundar tolkar och förstår världen omkring sig.
Per Jensen har länge tyckt att det saknas en bok som förklarar vad som faktiskt händer i hundens hjärna när den lär sig – och inte bara hur vi tränar den. Hundars känsloliv liknar vårt, men de har betydligt sämre impulskontroll – de agerar ofta direkt på känslan.
– Ett sätt att förstå hundars beteende är att inse hur svårt det är att faktiskt förklara saker för dem, särskilt i efterhand. Det gäller att alltid ligga steget före. Det är något varje hundägare behöver förstå och anpassa sig till. Samtidigt är hundar mer avancerade än oss i vissa avseenden, till exempel när det gäller att läsa av människor.
Välj det som verkligen spelar roll
Precis som oss människor tolkar hundar sin omgivning, drar slutsatser och lagrar erfarenheter. De lär sig hela tiden – inte bara när vi aktivt tränar dem. Det vi tycker är småsaker kan få stor betydelse för dem.
– Ett vanligt misstag är att tro att inlärning bara sker när vi tar fram godis och klicker. I själva verket är hundens hjärna ständigt i gång och avgör själv vad som fastnar, säger Per.
I själva verket är hundens hjärna ständigt i gång och avgör själv vad som fastnar.
Per Jensen
Vardagsträningen kan därför lätt gå fel. Vi förstärker omedvetet fel beteenden, är inkonsekventa eller tar till bestraffningar som gör mer skada än nytta.
– Om jag fick ge ett enda råd så är det att välja ut några få saker i förväg, säger Per. Vad är absolut oacceptabelt för dig att hunden gör? Och vad vill du att den verkligen ska kunna? Fokusera sedan på just de punkterna. Det gör träningen både enklare och mer effektiv.
En värld fylld av dofter
Till skillnad från oss lever hunden i en doftvärld. Under promenaden möter den en flod av dofter, fulla av information. Där vi hör lite vindsus och en enstaka fågel, hör hunden sorkarna och mössen under lövtäcket.
– Att hunden plötsligt blir rädd är helt enkelt för att den uppfattar så mycket mer än vi gör. Själva ser vi inget märkligt, men hunden reagerar starkt. Och den känslan kan sitta kvar.
Foto: Stock.adobe
Bildtext: Nosen avslöjar allt som döljer sig i naturen.
Hundars minne fungerar i stort sett som vårt. De har ett närminne som lagrar information kortsiktigt, och ett långtidsminne där återkommande eller känslomässigt starka upplevelser lagras. Sömn spelar en viktig roll i lagringsprocessen och sömn efter inlärning leder till starkare och mer bestående minnen.
– Man har också upptäckt att hundar har episodiska minnen – det vill säga minnen av händelser man inte aktivt försöker komma ihåg, men som ändå fastnar. Det har man visat genom att träna in kommandot upprepa. Om hunden kan skälla på kommando, säger man först 'skall', och hunden skäller. Sen väntar man några sekunder och säger 'upprepa' – om hunden då kommer ihåg vad den just gjort, skäller den igen.
Lek förbättrar inlärningen
En trygg relation är grunden till både bättre inlärning och färre problem. Belöningar stärker samarbetet medan bestraffningar riskerar att skada relationen.
– Gör hunden rätt och får något den gillar, ökar viljan att samarbeta. Bestraffningar skapar lätt osäkerhet, och då försvinner glädjen i samspelet. Hunden tappar förtroendet och tycker inte det är kul längre, säger Per.
Ett spännande fynd är att en halvtimmes kravlös lek direkt efter ett träningspass kan förbättra inlärningen.
Foto: Stock.adobe
Bildtext: Leken hjälper minnet på traven.
När forskarna några dagar senare mätte hur bra hunden kom ihåg det den tränat, visade det sig att de hundar som fått leka mindes sina nya färdigheter bättre.
Hundar kan också härma oss och är riktigt bra på att imitera beteenden vilket går att använda i träning.
Börja med att lära in ett kommando för imitation – ofta används det engelska 'do it'. Visa först själv, rulla till exempel runt på golvet, vänta en stund och när hunden gör samma sak belöna direkt och säg: ”Do it”.
Pratar med kroppen
Hundar är också experter på att läsa kroppsspråk. I första hand tolkar de hur vi rör oss, ser ut och vilket tonfall vi använder. Det mest effektiva är att kombinera tydliga rörelser med verbala kommandon.
Själva kommunicerar de med hela kroppen. Svansen är ett exempel. När den viftar mer åt höger är det oftast ett tecken på att hunden är positivt inställd, nyfiken eller glad. Går svansen mer åt vänster är den oftast mer försiktig eller avvaktande.
Foto: Stock.adobe
Bildtext: Lär dig tyda hundens språk.
– Det hänger ihop med hur hjärnhalvorna styr kroppen. Det gäller även ansiktsuttryck och andra kroppssignaler, men det finns ett undantag – näsborrarna. Hundar använder vänster näsborre när de luktar på något de tycker om, och höger när de luktar på något de upplever som lite skrämmande eller obehagligt.
Hjärnan behöver stimulans livet ut
Precis som vi förändras hundar kognitivt med åren. Inlärningen går långsammare och reaktionerna blir trögare. Det finns flera studier som visar att regelbunden mental träning kan skjuta upp åldrandet och minska risken för demens.
Foto: Stock.adobe
Bildtext: Det går att lära gamla hundar sitta.
– Det viktiga är att hålla igång hjärnan med till exempel nosework, enkla trick, problemlösning i vardagen eller att leta efter godis. Så länge man tar hänsyn till hundens fysiska kapacitet finns det egentligen inga begränsningar, säger Per.
Håll utkik!
I december lottar vi ut tre exemplar av ”Hundens inre liv” av Per Jensen. Följ brukshunden på sociala medier.
Att flyga med hund kan kännas osäkert – reglerna varierar och avgifterna skiljer sig kraftigt. En ny europeisk ranking visar dock vilka flygbolag som välkomnar husdjur bäst.
AirAdvisors studie 2025 granskade reglerna hos 15 av Europas största flygbolag. Endast fem uppfyllde alla kriterier för att kallas djurvänliga: att tillåta husdjur i kabinen, som incheckat bagage eller frakt, samt i lounger.
I topp finns Aegean Airlines, KLM, Lufthansa, SAS och Finnair. De nordiska bolagen sticker alltså ut som särskilt välkomnande för fyrbenta passagerare.
Topp 5 djurvänliga flygbolag i Europa 2025
Flygbolag
Detalj
Aegean Airlines
Avgifter från ca 385 kr/inrikesflyg
KLM
Frakt tillåten upp till 75 kg
Lufthansa
Två smådjur kan resa i samma kabinbur
SAS
Viktgräns lastutrymme: upp till 150 kg
Finnair
Tillåter även smådjur som kaniner, igelkottar och sköldpaddor
✈️ Höjdpunkter från rankingen 2025
Tema
Detalj
Nordiska bolag i topp
SAS och Finnair tillåter husdjur i kabin, last och lounge
Stora prisskillnader
385 kr hos Aegean → nästan 8 000 kr hos SAS
Lågprisbolag säger nej
Ryanair, EasyJet, Wizz Air förbjuder husdjur helt (utom assistanshundar)
Strikta brittiska regler
Inga brittiska flygbolag tillåter djur i kabin – endast i frakt
Passagerarrättigheter hotas
Föreslagna EU-reformer kan försvaga skyddet för resenärer med husdjur
🚫 Topp 3 minst djurvänliga flygbolag 2025
Flygbolag
Regler
Ryanair
Inga husdjur – endast certifierade assistanshundar
Wizz Air
Inga hundar eller katter i kabin eller last
EasyJet
Inga husdjur alls, undantag endast assistanshundar
Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.