Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Bråk om husdjur vid separation ökar

1073658
Redaktionen 4 december, 2023 Uppdaterades 16 april, 2025 3 minuters läsning
Bråk om husdjur vid separation ökar

Foto: Bråk om husdjur vid separation ökar

När en relation tar slut uppstår det ofta starka känslor kring var hunden eller katten ska bo. Nära 100 000 svenskar har hamnat i konflikt om sina husdjur vid en separation och många har dålig koll på vad som faktiskt gäller juridiskt.

När två personer väljer att separera är det många praktiska saker som behöver hanteras, vilket också tenderar att leda till konflikt. En ny Novus-undersökning från Familjens Jurist visar att var femte person (18 procent) har hamnat i konflikt efter själva separationen, och jurister märker av att det blir vanligare med konflikter om husdjur. Hela sju procent, vilket motsvarar ungefär 100 000 svenskar, har hamnat i konflikt om sina husdjur.

– I takt med att allt fler skaffar husdjur blir det också fler konflikter om dem när man inte längre ska leva tillsammans. Många tror att man har rätt till gemensam vårdnad, precis som för barn, vilket kan vara en anledning till att konflikterna ökar. Det kan låta konstigt, men husdjur ses faktiskt som en ägodel i lagens ögon, även om vi ser dem som en del av familjen, säger Susanne Edlund, jurist på Familjens Jurist.

Undersökningen visar också att fler än var tredje person (35 procent) tror att man kan ha delad vårdnad om ett husdjur, vilket inte stämmer. Husdjur ingår i en bodelning vilket innebär att om man äger husdjuret tillsammans, eller om det skaffats gemensamt, behöver man komma överens om vem som ska vara ägare efter separationen.

Vanligtvis köper den ena parten ut den andra, men man kan också komma överens om att bägge ska vara ägare gemensamt, det vill säga äga hunden till hälften vardera varvid man kan träffa avtal om hur vårdnaden av hunden ska fördelas mellan parterna.

– Precis som med många andra frågor, som boende och eventuell vårdnad av barn, är det bäst om man pratar med varandra om vad som händer med husdjuret innan man separerar. Kommer man överens om att man vill ha ett varannan vecka-upplägg med hunden eller katten när det tar slut är det absolut fullt möjligt, men då behöver det beslutet vara ömsesidigt eftersom man inte har stöd i lagen för det, säger Susanne.

Juristens tips

  • Bestäm vem som är ägaren innan ni skaffar ert husdjur. Det bästa är att ha en dialog med sin partner redan innan man köper en hund eller katt om hur man ska göra med ägandeskapet. Står ni båda som ägare, eller köper husdjuret gemensamt, kan ni behöva komma överens om hur ni ska dela upp ägandet vid en separation. Är en person mer drivande kan det vara bra om den både köper och står som ensam ägare till husdjuret. Detta för att se till att ägaren får fullt ägande vid en eventuell bodelning. Är man gift kommer man dock, enligt huvudregel, behöva ersätta den andra parten för hundens motsvarande värde.
  • Sätt husdjurets välmående före er konflikt. Det är lätt att bli oense vid en separation, det är mycket känslor, och ofta mycket logistik som ska redas ut. Även om det är jobbigt bör ni tänka på husdjurets bästa. Det kan vara att man delar på ägandet och har ett gemensamt upplägg, beslutar att den ena som har tid för husdjuret tar över ägandet, eller inser att det bästa alternativet är att låta husdjuret få en ny ägare.
  • Skriv ett äktenskapsförord. Om man är gift och känner sig osäker är det bäst att skaffa ett äktenskapsförord. Då får man möjlighet att reglera ägandet av husdjuret, och kan göra det till enskild egendom. Det innebär att man inte räknar in husdjurets värde vid en bodelning, och säkerställer att husdjuret endast tillhör ägaren vid skilsmässa. Om man inte är gift går det att istället skriva ett samägandeavtal om man vill att husdjuret ska få ”delad vårdnad” vid en separation.

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Familjens Jurist. Syftet är att undersöka den svenska allmänhetens inställning till olika juridiska frågor. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. Totalt gjordes 1 037 intervjuer mellan 25 – 30 augusti 2023.


Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Svenska Brukshundklubben

Annons

Så blir vi starka tillsammans – dags för Beredskapsveckan!

Det pratas mycket om att vi behöver höja vår beredskap inför en kris eller ett krig. Men hur gör vi det egentligen? Ta chansen att lära dig mer under Beredskapsveckan 22–28 september.

Native 15 augusti, 2025 Uppdaterades 4 september, 2025 2 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Webbild liggande

Beredskapsveckan är ett engagemang som startades 2017 av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Då hette det Krisberedskapsveckan och syftet var att få fler privatpersoner att förbereda sig på en eventuell kris. Sedan dess har omvärlden blivit alltmer osäker och oförutsägbar, vilket gjort att Beredskapsveckan blivit än viktigare.

Vi har länge tagit vår demokrati för självklar. Men allt för många händelser i vår närhet visar att ingen frihet kan tas för given. Frihet och demokrati måste försvaras. Om och om igen.

Temat för Beredskapsveckan i år är ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”. Totalförsvaret omfattar både det civila och det militära försvaret. Det är här var och en av oss kommer in i bilden. Redan nu hör vi återkommande om olika hybridattacker på vårt samhälle. Men om hoten mot Sverige skulle öka ytterligare – oavsett om det gäller en kris eller ett krig – gäller det att vi alla är med och bidrar på det sätt vi kan.

Vi vet att viljan att engagera sig när det väl gäller är hög. När MSB skickade ut broschyren Om krisen eller kriget kommer började beredskapslager i hemmen diskuteras i såväl familjer, som i medier och på arbetsplatser. De egna förberedelserna i hemmet är en viktig del av motståndskraften. Men det gäller att vara förberedd i tid och inte vänta på att krisen är ett faktum. För då kan det vara för sent.

Sedan finns det sådant som vi i händelse av kris eller krig behöver kunna lösa tillsammans. För vad gör vi om vattnet tar slut eller elnätet kapas och vi varken kan värma våra hem eller kommunicera över internet? Då kanske det är just du som har de kunskaper som andra behöver för att klara dagen.

Under beredskapsveckan kommer såväl kommuner och länsstyrelser som frivilligorganisationer erbjuda olika typer av aktiviteter. Kanske kan du få möjlighet att gå en tipspromenad i skyddsrum, gå på föreläsningar, göra quiz om krisberedskap eller något helt annat.

MSB har tagit fram webbutbildningen ”Sju dagar”, där du genom att göra olika val kan öva dig på vad du kan göra om till exempel strömmen går. Utbildningen tar en kvart att göra och är kostnadsfri.

Så passa på att lära dig något nytt. Kunskap ger trygghet. Så hellre beredd än rädd.

  • Hitta aktiviteter på din ort genom att söka på hashtaggarna #beredskapsveckan och #sjudagar.
  • Passa på att gå igenom häftet Om krisen eller kriget kommer igen. Du kan ladda ner eller beställa hem broschyren här till nära och kära. Kolla igenom så att du har vad du behöver hemma.
  • Testa din beredskap i webbutbildningen Sju dagar.

Dela artikeln

Avel & Hälsa

Råfoder till hund – tänk på det här

Hundägare som ger rått foder överskattar ofta sin egen kunskap – och underskattar samtidigt riskerna. Det visar en ny schweizisk studie som lyfter behovet av bättre kommunikation mellan veterinärer och djurägare.

Redaktion
Redaktion 6 september, 2025 Uppdaterades 1 september, 2025 1 minuts läsning
Ra°foder

Foto: Stock.adobe

En enkätstudie från Schweiz, publicerad i Preventive Veterinary Medicine, visar att hundägare som ger råfoder som BARF ofta anser sig ha god kunskap om näring och smittorisker – trots att de inte presterar bättre än andra i faktiska kunskapstest.

I studien deltog 601 hundägare. Resultatet visade att de som utfodrade med rått foder hade lägre riskmedvetenhet, särskilt kring bakterier som salmonella och listeria. Många litade dessutom mer på sin egen bedömning än på veterinärer eller foderproducenter. Flera ansåg att hemmagjorda foderstater var fullvärdiga trots att de aldrig analyserats.

Forskarna varnar för att överskattat självförtroende kan leda till både näringsmässiga brister och smittorisk. De efterlyser bättre dialog – gärna nyanserad och respektfull – med fokus på att nå fram utan konfrontation.

Läs mer här: Statens Veterinärmedicinska Anstalts rekommendationer för färskfoder.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.