Till huvudinnehållet

Gör din röst hörd! Skicka in en debattartikel till redaktionen

Aktuellt & Nyheter

Bråk om husdjur vid separation ökar

1073658
Redaktionen 4 december, 2023 Uppdaterades 16 april, 2025 3 minuters läsning
Bråk om husdjur vid separation ökar
Bråk om husdjur vid separation ökar

När en relation tar slut uppstår det ofta starka känslor kring var hunden eller katten ska bo. Nära 100 000 svenskar har hamnat i konflikt om sina husdjur vid en separation och många har dålig koll på vad som faktiskt gäller juridiskt.

När två personer väljer att separera är det många praktiska saker som behöver hanteras, vilket också tenderar att leda till konflikt. En ny Novus-undersökning från Familjens Jurist visar att var femte person (18 procent) har hamnat i konflikt efter själva separationen, och jurister märker av att det blir vanligare med konflikter om husdjur. Hela sju procent, vilket motsvarar ungefär 100 000 svenskar, har hamnat i konflikt om sina husdjur.

– I takt med att allt fler skaffar husdjur blir det också fler konflikter om dem när man inte längre ska leva tillsammans. Många tror att man har rätt till gemensam vårdnad, precis som för barn, vilket kan vara en anledning till att konflikterna ökar. Det kan låta konstigt, men husdjur ses faktiskt som en ägodel i lagens ögon, även om vi ser dem som en del av familjen, säger Susanne Edlund, jurist på Familjens Jurist.

Undersökningen visar också att fler än var tredje person (35 procent) tror att man kan ha delad vårdnad om ett husdjur, vilket inte stämmer. Husdjur ingår i en bodelning vilket innebär att om man äger husdjuret tillsammans, eller om det skaffats gemensamt, behöver man komma överens om vem som ska vara ägare efter separationen.

Vanligtvis köper den ena parten ut den andra, men man kan också komma överens om att bägge ska vara ägare gemensamt, det vill säga äga hunden till hälften vardera varvid man kan träffa avtal om hur vårdnaden av hunden ska fördelas mellan parterna.

– Precis som med många andra frågor, som boende och eventuell vårdnad av barn, är det bäst om man pratar med varandra om vad som händer med husdjuret innan man separerar. Kommer man överens om att man vill ha ett varannan vecka-upplägg med hunden eller katten när det tar slut är det absolut fullt möjligt, men då behöver det beslutet vara ömsesidigt eftersom man inte har stöd i lagen för det, säger Susanne.

Juristens tips

  • Bestäm vem som är ägaren innan ni skaffar ert husdjur. Det bästa är att ha en dialog med sin partner redan innan man köper en hund eller katt om hur man ska göra med ägandeskapet. Står ni båda som ägare, eller köper husdjuret gemensamt, kan ni behöva komma överens om hur ni ska dela upp ägandet vid en separation. Är en person mer drivande kan det vara bra om den både köper och står som ensam ägare till husdjuret. Detta för att se till att ägaren får fullt ägande vid en eventuell bodelning. Är man gift kommer man dock, enligt huvudregel, behöva ersätta den andra parten för hundens motsvarande värde.
  • Sätt husdjurets välmående före er konflikt. Det är lätt att bli oense vid en separation, det är mycket känslor, och ofta mycket logistik som ska redas ut. Även om det är jobbigt bör ni tänka på husdjurets bästa. Det kan vara att man delar på ägandet och har ett gemensamt upplägg, beslutar att den ena som har tid för husdjuret tar över ägandet, eller inser att det bästa alternativet är att låta husdjuret få en ny ägare.
  • Skriv ett äktenskapsförord. Om man är gift och känner sig osäker är det bäst att skaffa ett äktenskapsförord. Då får man möjlighet att reglera ägandet av husdjuret, och kan göra det till enskild egendom. Det innebär att man inte räknar in husdjurets värde vid en bodelning, och säkerställer att husdjuret endast tillhör ägaren vid skilsmässa. Om man inte är gift går det att istället skriva ett samägandeavtal om man vill att husdjuret ska få ”delad vårdnad” vid en separation.

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Familjens Jurist. Syftet är att undersöka den svenska allmänhetens inställning till olika juridiska frågor. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. Totalt gjordes 1 037 intervjuer mellan 25 – 30 augusti 2023.


Dela artikeln

Klubb/Medlem

En njure har aldrig stoppat Wilma

När Wilma var ett år upptäcktes att hon bara hade en fungerande njure. Då trodde veterinären Lena Pelander inte att hon skulle bli 15 år. I dag är Wilma fortfarande nyfiken på livet – och hänger gärna med på både utflykter, båtturer och vattenskoter.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 10 september, 2026 Uppdaterades 11 september, 2026 6 minuters läsning
Webbild liggande (3)
Wilma på stranden på Öland 2023. Jenny-Lo Markström

Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

Hundträning i fängelser kan minska återfall i brott

Redaktion
Redaktion 7 september, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande
Adobe.stock

I de så kallade Prison Dog Programs (PDP) får intagna ta hand om och träna hundar som senare ska arbeta som service-, assistans- eller terapihundar, eller omplaceras till nya hem. Programmen har funnits i USA i flera decennier och har väckt stort intresse eftersom de tycks ge positiva resultat i en miljö där effektiva rehabiliteringsinsatser ofta är en utmaning.

En ny studie har undersökt hur deltagarna själva upplever arbetet med hundarna. I djupintervjuer beskriver de hur relationen till hundarna gav dem en känsla av ansvar, mening och tillhörighet. Många berättade att hundarna hjälpte dem att utveckla tålamod, empati och förmågan att skapa nära relationer – egenskaper som de upplevde hade varit svåra att utveckla tidigare.

Katalysator för personlig förändring 

Forskarna menar att hundarna fungerar som en katalysator för personlig förändring. Den nära relationen mellan människa och hund kan hjälpa deltagarna att bygga upp en ny självbild och hitta en ny riktning i livet efter frigivningen.

Flera tidigare studier pekar åt samma håll. En systematisk forskningsöversikt från 2020, som omfattade 20 studier och över 1 500 deltagare, visar att hundprogram i fängelser ofta leder till minskad stress och ångest, bättre självkänsla, ökad empati och förbättrade sociala färdigheter. Deltagarna rapporterade också att hundarna gav struktur och ett meningsfullt ansvar i vardagen.

Den hittills största studien publicerades 2026 och omfattade drygt 1 300 intagna i delstaten Washington. Där jämfördes deltagare i hundprogram med en likvärdig kontrollgrupp. Resultaten visade att de som deltagit i programmen hade en lägre risk att återfalla i brott efter frigivningen. Dessutom såg forskarna att längre tid i programmet var kopplad till ännu bättre resultat.

Hundarna gynnas också

Även hundarna verkar gynnas av samarbetet. I många program tränas hundar från djurhem eller blivande assistanshundar. Genom den dagliga träningen får de omfattande socialisering och individanpassad träning, vilket kan öka deras möjligheter att bli certifierade eller hitta ett nytt hem.

I Sverige finns i dag inga etablerade hundträningsprogram inom Kriminalvården motsvarande de amerikanska modellerna. Den svenska kriminalvården använder tjänstehundar i säkerhetsarbetet, men intagna deltar inte i träningen av dem.

Forskarna betonar att det fortfarande behövs fler välkontrollerade studier för att fullt ut förstå effekterna av hundprogrammen. Samtidigt ger den samlade forskningen ett allt starkare stöd för att relationen mellan människa och hund kan spela en viktig roll även i rehabilitering – och att den kan förändra livet för både två- och fyrbenta deltagare.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.