Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Bråk om husdjur vid separation ökar

1073658
Redaktionen 4 december, 2023 Uppdaterades 16 april, 2025 3 minuters läsning
Bråk om husdjur vid separation ökar

Foto: Bråk om husdjur vid separation ökar

När en relation tar slut uppstår det ofta starka känslor kring var hunden eller katten ska bo. Nära 100 000 svenskar har hamnat i konflikt om sina husdjur vid en separation och många har dålig koll på vad som faktiskt gäller juridiskt.

När två personer väljer att separera är det många praktiska saker som behöver hanteras, vilket också tenderar att leda till konflikt. En ny Novus-undersökning från Familjens Jurist visar att var femte person (18 procent) har hamnat i konflikt efter själva separationen, och jurister märker av att det blir vanligare med konflikter om husdjur. Hela sju procent, vilket motsvarar ungefär 100 000 svenskar, har hamnat i konflikt om sina husdjur.

– I takt med att allt fler skaffar husdjur blir det också fler konflikter om dem när man inte längre ska leva tillsammans. Många tror att man har rätt till gemensam vårdnad, precis som för barn, vilket kan vara en anledning till att konflikterna ökar. Det kan låta konstigt, men husdjur ses faktiskt som en ägodel i lagens ögon, även om vi ser dem som en del av familjen, säger Susanne Edlund, jurist på Familjens Jurist.

Undersökningen visar också att fler än var tredje person (35 procent) tror att man kan ha delad vårdnad om ett husdjur, vilket inte stämmer. Husdjur ingår i en bodelning vilket innebär att om man äger husdjuret tillsammans, eller om det skaffats gemensamt, behöver man komma överens om vem som ska vara ägare efter separationen.

Vanligtvis köper den ena parten ut den andra, men man kan också komma överens om att bägge ska vara ägare gemensamt, det vill säga äga hunden till hälften vardera varvid man kan träffa avtal om hur vårdnaden av hunden ska fördelas mellan parterna.

– Precis som med många andra frågor, som boende och eventuell vårdnad av barn, är det bäst om man pratar med varandra om vad som händer med husdjuret innan man separerar. Kommer man överens om att man vill ha ett varannan vecka-upplägg med hunden eller katten när det tar slut är det absolut fullt möjligt, men då behöver det beslutet vara ömsesidigt eftersom man inte har stöd i lagen för det, säger Susanne.

Juristens tips

  • Bestäm vem som är ägaren innan ni skaffar ert husdjur. Det bästa är att ha en dialog med sin partner redan innan man köper en hund eller katt om hur man ska göra med ägandeskapet. Står ni båda som ägare, eller köper husdjuret gemensamt, kan ni behöva komma överens om hur ni ska dela upp ägandet vid en separation. Är en person mer drivande kan det vara bra om den både köper och står som ensam ägare till husdjuret. Detta för att se till att ägaren får fullt ägande vid en eventuell bodelning. Är man gift kommer man dock, enligt huvudregel, behöva ersätta den andra parten för hundens motsvarande värde.
  • Sätt husdjurets välmående före er konflikt. Det är lätt att bli oense vid en separation, det är mycket känslor, och ofta mycket logistik som ska redas ut. Även om det är jobbigt bör ni tänka på husdjurets bästa. Det kan vara att man delar på ägandet och har ett gemensamt upplägg, beslutar att den ena som har tid för husdjuret tar över ägandet, eller inser att det bästa alternativet är att låta husdjuret få en ny ägare.
  • Skriv ett äktenskapsförord. Om man är gift och känner sig osäker är det bäst att skaffa ett äktenskapsförord. Då får man möjlighet att reglera ägandet av husdjuret, och kan göra det till enskild egendom. Det innebär att man inte räknar in husdjurets värde vid en bodelning, och säkerställer att husdjuret endast tillhör ägaren vid skilsmässa. Om man inte är gift går det att istället skriva ett samägandeavtal om man vill att husdjuret ska få ”delad vårdnad” vid en separation.

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Familjens Jurist. Syftet är att undersöka den svenska allmänhetens inställning till olika juridiska frågor. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. Totalt gjordes 1 037 intervjuer mellan 25 – 30 augusti 2023.


Dela artikeln

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion
Redaktion 24 februari, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Webbild liggande (1)
Bild: Stock.adobe

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten


Dela artikeln

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 21 februari, 2026 Uppdaterades 23 februari, 2026 6 minuters läsning
Omslag bild

Foto: Privat



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.