Aktuellt & Nyheter

Bra livskvalitet trots armbågsledsdysplasi

Redaktionen 1 juni, 2021 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

En ny studie visar att många hundar som i unga år fått diagnosen lindrig armbågsledsdysplasi ändå fick en god livskvalitet.

Armbågsledsdysplasi (ED) är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar som drabbar hundens armbågsled. Dessa är delvis ärftliga och för de hundraser som är speciellt drabbade ingår en röntgen i avelsprogrammet när hunden är 12–18 månader. Röntgen läser av graden av pålagringar som anses vara resultatet av ED-sjukdomen och om den unga hunden har pålagringar anses den ha ED.

Det är svårt för en veterinär att säga hur hunden kommer att må i längden eftersom det saknas kunskap om hur ED-resultatet långsiktigt påverkar hundens livskvalitet. Hundar som är uppenbart halta får vanligtvis behandling, men det råder stor osäkerhet kring hur det går på sikt, både för hundar med och utan hälta.

I studien intervjuades 765 hundägare till cirka fem år gamla hundar av raserna labrador retriever, american staffordshire terrier, berner sennenhund, schäfer och rottweiler. Alla hundar hade genomgått ED-röntgen i unga år och det hade gått minst två år efter röntgen till intervjutillfället.

Resultatet visade att hundar med:

Lindriga pålagringar (ED1) inte resulterade i någon större hälta eller smärta. Inte heller rapporterade djurägaren att det påverkade hundens livskvalitet.
Måttliga pålagringar (ED2) i större omfattning blev halta och ägarna var mer oroliga för sina hundar.
Att både hundar med lindriga och måttliga pålagringar besökte veterinär oftare än hundar med normala armbågar.

De två grupperna med lindriga och måttliga pålagringar fick även smärtstillande medicin oftare än hundar med normala armbågar. Däremot tyckte djurägarna inte att lindriga eller måttliga avlagringar påverkade hundarnas generella livskvalitet.

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion 9 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion 7 juli, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Webbild liggande (1) — Hundarna väckte positiva känslor.Stock.adobe

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.