Tjänstehund

Bli fodervärd åt Försvarsmaktens hundvalpar

Redaktionen 8 januari, 2024 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Försvarsmaktens hundar är nödvändiga för insatser i olika typer av förband. Försvarsmakten söker hela tiden efter lämpliga fodervärdsfamiljer som vill ta hand om en blivande tjänstehund under dess första levnadsår.

Som fodervärd ska man vara beredd att lägga ner mycket tid och energi på hunden under dess första levnadsår. Försvarsmaktens hundar är avlade mot tjänst och ofta betydligt mer aktiva än en genomsnittlig hund. De kräver daglig aktivering och motion och behovet ökar i takt med att valpen blir äldre.

Valparna levereras till sina fodervärdar när de är 8–10 veckor gamla och blir kvar till det de är 12–18 månader gamla. Då sker urvalet mot tjänstehund genom ett lämplighetstest. Under fodervärdsperioden står Försvarsmakten för hundens foder och veterinärkostnader.

Du får med den viktigaste utrustningen som du behöver för att sköta hunden och en ersättning på 250 kr/månad för att kunna förnya enklare utrustning som koppel, halsband, med mera.

Runt om i landet finns ett antal fodervärdskonsulenter som stöd. De genomför hembesök, arrangerar utbildningsträffar med fodervärdar och deras valpar/unghundar, och finns tillgängliga för råd och tips.

När hunden är mellan 12–18 månader gammal ska den genomgå ett lämplighetstest. Om hunden inte klarar det och fodervärden av någon anledning väljer att inte behålla hunden, så omplaceras den till en annan familj. Det finns många som är intresserade av att överta en försvarsmaktshund för träning, tävling eller som aktiv familjehund. Det viktigaste är att matcha hund och ny ägare efter bästa förmåga.

Läs mer och skicka in en intresseanmälan här.

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion 24 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Webbild liggande (1) — Bild: Stock.adobe

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell 21 februari, 2026 • Uppdaterades 23 februari, 2026 • 6 minuters läsning

Bildtext: Tina Sperring och aussien Cosmic på lydnadskurs.

Chodský pes är en relativt ny ras i Sverige. Den kommer ursprungligen från Tjeckien och är känd för sitt livliga temperament, stora nyfikenhet och vänliga sinne. Svenska Chodský pesklubben bildades 2013, blev officiellt godkänd året därpå och har i dag omkring 160 medlemmar.

Arbetet är uppdelat i flera sektorer, men kärnan är avel och hälsa. Många medlemmar har flera roller, vilket skapar ett nära samarbete. Fokus ligger på att sprida kunskap, samla data och få uppfödare att följa klubbens rekommendationer.

– Det är vi som sätter ramarna...