Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Behöver hundar vinterkläder?

1073658
Redaktionen 20 december, 2024 Uppdaterades 16 april, 2025 2 minuters läsning
Behöver hundar vinterkläder?

Foto: Behöver hundar vinterkläder?

Att klä sin hund i vinterkläder är ett ämne som väcker debatt. Vissa tycker att det är en gullig trend, medan andra ser det som nödvändigt för hundens välbefinnande. Men behöver hundar verkligen kläder?

– Många tror att de flesta vuxna och friska hundar klarar vintern utan extra skydd, men det stämmer inte alltid. Vi ser ofta hundar som fryser medan ägaren är varmt klädd, säger Lotte Evers, hundexpert på Agria Danmark.

Särskilt utsatta är små hundar, korthåriga raser och hundar från varmare klimat som saknar naturlig isolering. Raser som exempelvis nakenhundar eller småvuxna sällskapshundar har svårt att stå emot kylan i Norden. Men även hundar med tjock päls kan ibland behöva hjälp.

– Hundens ursprung, storlek och päls spelar stor roll. Är det en ras som är avlad för vinterkyla, eller kommer den från varmare breddgrader? Om hunden skakar, står stilla på promenaden eller hoppar av obehag när det är kallt, kan det vara dags att överväga en vinterjacka, säger Lotte Evers.

För aktiva hundar, som jakthundar, kan dessutom ett värmande täcke under vilopauser göra stor skillnad. Och efter en blöt promenad är en varm filt i bilen lika uppskattad av hunden som av oss själva.

5 hundtyper som behöver vinterjacka

1. Korthåriga och hårlösa hundar
Dessa hundar har svårt att behålla kroppsvärmen på grund av sin tunna eller obefintliga päls. De är mer utsatta för kyla och kan snabbt börja frysa.

Exempel på raser: Boxer, dansk-svensk gårdshund, släthårig tax, dalmatiner, fransk bulldogg, samt hårlösa raser som kinesisk nakenhund. Även nyklippta hundar, som pudlar, eller korthåriga blandraser kan behöva extra skydd.

2. Små och kortbenta hundar
Små hundar har större kroppsyta i förhållande till sin vikt, vilket gör att de förlorar värme snabbare. Kortbenta hundar är dessutom närmare marken och utsätts mer för snö och kyla.

Exempel på raser: Chihuahua, papillon, bichon havanais, tax, basset hound och andra små eller kortbenta hundar som lätt kommer i kontakt med kalla ytor.

3. Mycket smala hundar
Hundar med slanka kroppar och minimal fettvävnad har svårt att hålla sig varma. Deras glesa eller korta päls ger inte tillräckligt skydd mot kyla.

Exempel på raser: Greyhound, whippet, italiensk vinthund och andra smala raser. Även hundar som är underviktiga oavsett ras kan behöva extra värme.

4. Svaga och sjuka hundar
Hälsotillstånd spelar stor roll. Hundar som återhämtar sig från sjukdomar eller operationer, har nedsatt immunförsvar eller lider av exempelvis hypotyreos kan behöva extra värmeskydd för att undvika att tappa energi.

Exempel på raser: Alla raser, beroende på hälsotillstånd.

5. Valpar och seniorer
Både unga och äldre hundar har sämre förmåga att reglera sin kroppstemperatur. Valpar fryser lätt, och äldre hundar med artrit eller andra åldersrelaterade problem kan bli stela och få ont i lederna i kylan.

Exempel på raser: Alla raser i dessa åldersgrupper.


Dela artikeln

Avel & Hälsa

Så bygger du en stark valp

Många valpägare tror att vila skyddar mot ledproblem. Men det är en gammal myt, säger veterinären Sara Molin. Valpar behöver röra sig, leka och bli trötta – det är så de bygger starka leder, bättre balans och ett friskt liv.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 13 december, 2025 Uppdaterades 8 december, 2025 5 minuters läsning
Foto Maria Lindberg

Foto: Maria Lindberg

En vanlig tumregel säger att en valp bara ska gå fem minuter per månad i ålder. Det betyder tio minuter för en tvåmånadersvalp – ett råd som lever kvar trots att det gör mer skada än nytta. Veterinären Sara Molin vill slå hål på myten att stillhet skyddar valpar från ledproblem.

– Det leder bara till att valpen går runt kvarteret i månader. Motion är inte farligt – det är tvärtom något positivt. Vill man ha ett aktivt liv med sin hund måste man börja förbereda den tidigt.

Myten har gamla rötter. På 70-talet gjordes en studie på schäfervalpar som visade att de som växte upp i trånga burar – och därmed stod bredbenta – fick mindre höftledsdysplasi än de som rörde sig fritt. Resultatet tolkades som att stillhet var bättre än rörelse, trots att det i själva verket var den specifika benställningen som gav skyddande effekt.

– En valp som tillbringar ett halvår i en minimal bur kan få en något minskad risk för höftledsdysplasi, men det är ju uppenbart att det medför mängder av andra negativa konsekvenser, säger Sara.

Maria Lindberg
Foto: Maria Lindberg

Bildtext: Låt valpen styra hur mycket den orkar, menar Sara Molin. 

Lär dig läsa din valps signaler

En vanlig fråga är hur långt en valp får gå, men det finns ingen exakt siffra eller tabell att följa. Istället handlar det om att läsa av hunden - orkar den, är den glad och pigg, då är motionen lagom.

–Märker man däremot att den blir trött, släpar efter, blir gnällig eller måste bäras hem, då var det för mycket just då. Det handlar i grunden om att anpassa sig efter valpen och att läsa av dess signaler, säger Sara.

Det är viktigt att komma ihåg att det är hela hunden som ska utvecklas. En valp som får springa fritt i skogen mår förmodligen väldigt bra av det. Men det är också värdefullt att den lär sig gå i koppel, röra sig i stadsmiljö och hantera olika underlag. Det är helheten som bygger en trygg och balanserad hund.

Webbild liggande
Stock.adobe

Bildtext: Att leka är både kul och bra för att bygga en stark kropp.

Det är också viktigt att skilja på motion och träning – två begrepp som ofta blandas ihop. Motion handlar om att skapa en fungerande vardagskropp, ett grundläggande fysiskt välmående. Träning, däremot, är mer målinriktad – till exempel för att hunden ska kunna prestera inom en specifik hundsport.

– Om man har ambitionen att hunden ska bli fysiskt stark och träna och tävla som vuxen, då behöver man börja förbereda den redan under valptiden. Men en valp som tvingas till för mycket, för snabbt, hinner inte bygga upp styrka och balans. Att låta den röra sig, leka och gradvis byggas upp är inte bara ofarligt, det är nödvändigt, säger Sara.

Tillväxtperioden – kroppens mest formbara tid

Under tillväxtperioden har kroppen som störst kapacitet att anpassa sig – det är då det verkligen går att påverka hur den utvecklas. Tillväxtsjukdomar hos unga hundar uppstår ofta mellan sex och tolv månader. Om en valp får belasta kroppen i rörelse, stärks leder, ligament och andra vävnader.

– Om kroppen inte belastas försvagas dessa strukturer, och i vissa fall kan vävnad till och med börja brytas ner. Det är därför den här perioden i livet är så avgörande, tillväxten är aktiv och kroppen är mottaglig för anpassning, säger Sara. Generellt pågår den mest intensiva tillväxtfasen, särskilt när det gäller skelett och leder, upp till 8–10 månaders ålder.

Börja tidigt, öka successivt och våga lita på valpen.

Sara Molin, veterinär

Olika tillväxtsjukdomar påverkas olika mycket av yttre faktorer. Men för de sjukdomar där man kunnat se att livsstilsfaktorer har betydelse, verkar motion snarare vara en skyddande faktor.

– Ett aktivt skelett och starka leder minskar risken för sjukdom. Det gäller oss människor också. Vi blir inte sjuka av att röra oss, vi blir sjuka av att vara stillasittande, säger Sara.

Rörelse är grunden till ett friskt liv

Många skador uppstår för att man börjar träna för sent, utan att kroppen hunnit förbereda sig för den belastning som kommer. Om två hundar ska börja tävla vid två års ålder, och den ena har tränats gradvis sedan sex månaders ålder medan den andra börjat först vid 1,5 år – då är den tidigt tränade hunden sannolikt bättre rustad, med starkare leder, bättre uthållighet och lägre skaderisk.

Webbild liggande (1)
Stock.adobe

Bildtext: En härlig löprunda gynnar både hund och ägare.

När det gäller att öka belastningen handlar det inte om ålder utan om kapacitet. Klarar valpen en rask promenad på 45-60 minuter utan att bli trött eller behöva bäras, kan man börja lägga in korta löpsträckor på en till två kilometer och sedan öka gradvis. Många valpar är redo för det runt sex månaders ålder, men inte alla. Återigen handlar det om att lära känna och läsa av just sin hund.

– Att låta valpen röra på sig är att ge den förutsättningar för ett friskt och hållbart liv. Börja tidigt, öka successivt och våga lita på valpens egen känsla för vad som är lagom.

Följ Sara Molin på Instagram @veterinarmolin där hon bland annat pratar veterinärmedicin och djurhälsa.

Saras 7 bästa tips

Rörelse är positivt – låt valpen leka, springa och använda kroppen.

Skippa femminutersmyten – det finns inget vetenskapligt stöd.

Läs av valpen -
 inte klockan. Pigga, glada valpar orkar mer.

Öka successiv
t - börja lugnt och bygg upp styrkan gradvis.

L
ek är bästa träningen– den utvecklar balans och kroppskontroll.

Variera miljö och underlag - 
det stärker hela kroppen.

Trötthet är inte farligt
– vila efter aktivitet är naturlig återhämtning.


Dela artikeln

Krönika

Hunden eller sporten - eller tvärtom?

Tanken var ju att hunden skulle passa sporten – inte hitta på en egen. Men vad gör man när den noggrant utvalda fyrbeningen visar sig ha helt andra ambitioner än man själv?

Kristine Avenmark
Kristin Avenmark 11 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 3 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Privat


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.