Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Avel & Hälsa

Bättre veterinärbesök med Fear Free

1073658
Redaktionen 22 april, 2024 Uppdaterades 16 april, 2025 2 minuters läsning
Bättre veterinärbesök med Fear Free

Foto: Bättre veterinärbesök med Fear Free

Fear Free-programmet grundades av den amerikanske veterinären Marty Becker och är utvecklat av experter inom beteende, medicin och hantering. Syftet är att minimera negativa upplevelser för djur i samband med veterinärbesök.

Evidensia Djursjukhuset Västerort i Stockholm har under en längre tid arbetat med metoden och ser tydliga effekter hos patienterna. Fear Free-certifieringen av djursjukvårdsanställda består av en utbildning i flera steg med målsättningen att djur inte ska känna någon ängslan alls vid vårdtillfället.

Metoden handlar om att förstå och minska djurens ångest genom att anpassa vårdmiljön och tillsammans med djurägaren tolka djurens signaler för att minska stress. Det kan vara bra att ta med sig något som hunden tycker om att äta eller leka med som distraktion.

– Vi vill genom vårt Fear Freearbete förebygga att djur som vårdas hos oss slipper uppleva stress i möjligaste mån. Det gäller hela vårdkedjan och därför utbildas alla delar av vår personal, berättar Jonna Smedberg, leg. djursjukskötare på Evidensia Djursjukhuset Västerort.

Ett stressfritt veterinärbesök börjar redan hemma med rätt förberedelser enligt Fear Free. I många fall inleds den negativa spiralen när hunden uppvisar nervositet i bilen. Därför är det viktigt att du tränar ditt djur att åka bil eller transporteras och försöker underlätta resandet om möjligt.

Avdramatisera besöket

För att enklast se om ditt djur är stressat kan du titta efter tecken som snabbare andning, hukande kroppsspråk, skakningar, stirrande blick, skällande, undviker kontakt, svårighet att koppla av eller vara stilla.

Många djur blir mer flyktbenägna eller upprörda/aggressiva vid stress, men det finns även de som blir stela och stilla. Om ditt djur vanligtvis äter mycket så kan det visa stress genom minskat matintresse.

Djur kan också påverkas av andra, både genom beteende och lukter. Om ett annat djur är oroligt i väntrummet kan det sprida sig till de andra väntande patienterna.

För att avdramatisera veterinärundersökningar kan du träna hemma på hantering som att lyfta tassar, titta i öronen, undersöka tänderna, bli fasthållen för blodprov samt ligga på sidan uppe på ett bord.

Är djuret van vid detta och får belöning i form av uppskattat godis så kan klinikvistelsen avdramatiseras. Det fungerar även åt andra hållet – positiva upplevelser hos veterinären gör det lättare att utföra egen behandling hemma.

– Vi har djurägare som tränat sina djur enligt Fear Free vilket gjort att vi kunnat ta blodprov på hundar som frivilligt bjuder på tassar eller ligger på sidan vilket gör undersökningen enklare, säger Jonna.

Ett annat alternativ är att besöka kliniken utan att träffa veterinär. Sitt i väntrummet och titta i butiken medan hunden får äta något gott och undersöka miljön. Det ökar de positiva erfarenheterna och minskar den emotionella laddningen.

Ibland behövs hjälp i form av medicinering med receptbelagda ångestdämpande preparat för att underlätta veterinärbesöken och idag finns det flera alternativ. Beroende på preparat kan de ges inför eller under besöket, ibland både och. Vissa djurkliniker och djursjukhus använder doftavgivare i sina undersökningsrum och väntrum.

(Källa: Evidensia)


Dela artikeln

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion
Redaktion 24 februari, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Webbild liggande (1)
Bild: Stock.adobe

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten


Dela artikeln

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 21 februari, 2026 Uppdaterades 23 februari, 2026 6 minuters läsning
Omslag bild

Foto: Privat



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.