Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Basma kom över sin hundrädsla

1073658
Redaktionen 24 februari, 2021 Uppdaterades 16 april, 2025 3 minuters läsning
Basma kom över sin hundrädsla

Foto: Basma kom över sin hundrädsla

I Irak är det ovanligt att ha hundar som sällskapsdjur. Har man hund så är det som vakthund, precis som Athir hade. De allra flesta människor är däremot som Basma – hundrädda.

– Vi hade ju inte tänkt bli fodervärdar, men jag saknade att ha hund, så jag googlade och såg att man kunde ta en omplaceringshund från Försvarsmakten. Det slutade med att jag skickade in ansökan om både omplacering och att bli fodervärd.

Det krävde en lång övertalningskampanj för att få Basma att ge med sig, de fyra barnen var desto mer positiva
– I början var det svårt. Min fru är rädd för alla djur. Alla! Och jag gillar alla hundar. Så det var inte lätt, säger Athir och skrattar.

När ansökan väl var inne dröjde det inte lång tid innan fodervärdskonsulent­­en Philippa hörde av sig. Det blev sedan ett snabbt beslut. Athir och Basma fick sin omplaceringshund – en valp på bara tio veckor. Det här var 2018 och hunden hette FM Nabback.

Hur det gick för Basma? Över förväntan!
– Valpar är ju gulliga, men efter två månader är en schäfer ganska stor. Så det gick fort från mysig valp till stor hund. Basma var lite försiktig i början, men hon började gilla Nabback och snart tittade hon med andra ögon även på andra hundar ute.

Athir beskriver Nabback som en hund med för lite arbetsvilja och för mycket stress. Han klarade inte lämplighetsprovet (L-provet) och familjen valde att inte behålla honom.
– Men det var svårt att lämna honom ifrån mig. Jag grät hela vägen hem från Karlsborg.

Det var ett desto lättare beslut att ställa sig i kö för en ny valp.
– Även om alla hemma säger att det är jobbigt med hund så är det ingen som skulle kunna klara sig utan hund nu, säger Athir.

Nya vänner på kuppen

Så kom FM Olara den 5 september 2019. ”Vi glömmer aldrig det datumet!” säger Basma, som tog emot valpen och satt med henne i knät hela vägen hem.

Med Olara har Athir lagt in en ännu högre växel på träningssidan.
– Hon har en bra on- och offknapp. Hon är både aktiv och vill jobba samtidigt som hon är lugn. Hon är smart och har pushat mig att jobba med henne. Så vi tränar specialsök, spår och lydnad. Vi tävlade i specialsök när hon var nio månader och hon kom fyra av femton tävlande!

Athir lyfter fram två starka plus med att bli fodervärd jämfört med att köpa en egen valp. Det ena är stödet från fodervärdskonsulenten.
– Du får all hjälp du behöver. Om det dyker upp något konstigt beteende kan man bara fråga och få bra råd och tricks för hur man löser det. Man slipper känna sig ensam.

Att du som fodervärd förväntas träna din hund och göra läxor varje vecka är inget problem för Athir.
– Om hunden bor hos oss 13 månader blir det 56 läxor. På så vis bygger vi grunden för en bra tjänstehund.

Olara klarade sitt test finfint och bedömdes passa som avelshund. Det gjorde att Olara fick möjlighet att stanna hos familjen. En chans de tog!
– De får ta max fem kullar på en tik, sedan övergår hon till oss. Varje kull kommer att utvärderas. Den första blir kanske nu i vår, säger Athir.

Den andra stora fördelen med foderhund är vännerna som följer med värdskapet. Olara hade fyra syskon. Tillsammans utgör de fem familjerna en träningsgrupp.

– Vi har träffats utanför de obligatoriska träffarna för att träna och vi har delat våra erfarenheter. Vi har blivit som en stor familj där alla har samma intresse. Det har hjälpt min familj mycket. Vi har fått nya, svenska vänner. Inte bara sådana som man hejar på, utan vänner som hjälper varandra. Riktiga kompisar!

Basma kom över sin hundrädsla

Text: Yasemin Bayramoglu


Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

Konkurrensverket vill se tydligare regler för djursjukvården

Svenska Kennelklubben (SKK) ser positivt på Konkurrensverkets förslag för att stärka konkurrensen och öka pristransparensen inom djursjukvården. Samtidigt riktar organisationen kritik mot att myndigheten inte vill införa referenspriser – något som SKK menar är avgörande för att djurägare faktiskt ska kunna jämföra kostnader.

Redaktion
Redaktion 5 mars, 2026 4 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

I mars förra året gav regeringen Konkurrensverket i uppdrag att granska pristransparensen inom djursjukvården och analysera hur den påverkar prisnivåer och kostnadsutveckling. Uppdraget kom mot bakgrund av återkommande larm om snabbt stigande veterinärkostnader och svårigheter för djurägare att överblicka priser.

– Det är med viss lättnad vi tar emot utredningen. Vi har blivit lyssnade på och Konkurrensverket har tagit till sig den bild som vi och andra har beskrivit, säger Janina Pfalzer, pressansvarig på Svenska Kennelklubben. Däremot ser vi det som en brist att Konkurrensverket inte vill se referenspriser.

Föreslår nationella behandlingsrekommendationer

I sin rapport föreslår Konkurrensverket att regeringen ska tillsätta en kommission med veterinärexpertis för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården – alternativt ge en särskild utredare i uppdrag att göra det.

Myndigheten vill också att Konsumentverket eller annan lämplig myndighet ska få i uppdrag att teckna en branschöverenskommelse om publicering av prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och tjänster.

Ett tredje förslag är att utreda om konsumenttjänstlagen bör utvidgas till att omfatta behandling av levande djur. Det skulle bland annat kunna innebära tydligare regler kring:

• hur tjänster ska utföras

• skyldighet att avråda från olämpliga åtgärder

• hantering av tilläggsarbete

• avtalat och skäligt pris

• hur ungefärliga prisuppgifter och pristillägg ska bedömas

Dessutom bör det, enligt Konkurrensverket, undersökas om särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av djur ska införas.

SKK ser positivt på flera av förslagen.

– Vi välkomnar en nationell överenskommelse om publicering av prisinformation. Men för att kunden verkligen ska kunna jämföra förutsätter det en indikation om vad det är som kostar i en behandling. Referenspriser, till exempel kopplade till de nationella behandlingsrekommendationerna, hade varit en bra benchmark när djurägaren ska fatta beslut, säger Janina Pfalzer.

Bristande information till djurägare

Konkurrensverket konstaterar i rapporten att djurägare ofta har begränsad information inför valet av klinik. Dessutom saknas tillräcklig prisinformation vid de tillfällen då beslut om behandling måste fattas – ofta i pressade situationer. Det är också vanligt att nya åtgärder tillkommer under vårdförloppet, vilket gör att den slutliga kostnaden kan bli betydligt högre än den ursprungliga uppskattningen.

I dag är möjligheterna att jämföra priser begränsade. Mycket bygger på den privata webbplatsen vetpris.se eller den prislista som Distriktsveterinärerna publicerar på sin hemsida.

Vid mötet med utredarna betonade Svenska Kennelklubben att marknaden inte kan anses fungera tillfredsställande när bristande pristransparens gör det omöjligt för kunder att jämföra alternativ eller fatta välgrundade beslut. Enligt SKK riskerar det att försvaga konkurrensen och lämna djurägare i en utsatt position, särskilt vid akuta situationer.

Begränsad priskonkurrens och jourmonopol

Konkurrensverket drar också slutsatsen att djurägare endast i begränsad omfattning kan konkurrensutsätta vårdgivare. Konsumentskyddet är dessutom svagare än vid köp av många andra tjänster.

Detta bidrar, enligt rapporten, till att kliniker och djursjukhus i liten utsträckning konkurrerar med pris inom den icke-profylaktiska vården. I flera delar av landet saknas dessutom alternativa vårdgivare, vilket ytterligare begränsar valmöjligheterna.

När det gäller tillgänglighet kvällar och helger pekar Konkurrensverket på att det förekommer regionala och lokala jourmonopol.

Försäkringsbolagen får också kritik i rapporten för att ha varit passiva i utvecklingen av marknaden.

Tydligare ägarstruktur och journalrättigheter

Konkurrensverket föreslår även att kliniker och djursjukhus tydligare ska redovisa kedjetillhörighet, så att konsumenter vet om två kliniker tillhör samma företagsgrupp.

Dessutom bör branschen informera djurägare om att det är en reglerad rättighet att ta med sitt djurs journal till en annan vårdgivare – och säkerställa att det i praktiken är möjligt.

FAKTA: Konkurrensverkets förslag

Nationella behandlingsrekommendationer
Regeringen bör
tillsätta en kommission med veterinärexpertis – eller en särskild utredare –
för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården.
Publicering av prisinformation
Konsumentverket eller
annan lämplig myndighet bör teckna en branschöverenskommelse med vårdgivare
om att publicera prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och
tjänster.
Utvidgad konsumenttjänstlag
En särskild utredare
bör överväga att låta konsumenttjänstlagen omfatta behandling av levande
djur, inklusive regler om utförande, material, skyldighet att avråda,
tilläggsarbete, avtalat och skäligt pris samt pristillägg.
Fel och skadestånd
Det bör utredas om
särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av levande
djur ska införas i konsumenttjänstlagen eller i kompletterande lagstiftning.


Dela artikeln

Avel & Hälsa

5 tecken på att din hund har diabetes

Diabetes är en relativt vanlig sjukdom som påverkar hundens förmåga att reglera blodsockret. Vanliga symtom är ökad törst, fler kisspauser och viktnedgång. Med rätt behandling kan de flesta hundar leva ett stabilt och aktivt liv.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 3 mars, 2026 4 minuters läsning
Webbild liggande (2)

Foto: Stock.adobe

Diabetes typ 1 är relativt vanligt bland medelålders och äldre hundar. Tikar och vissa raser, till exempel jämthund, löper större risk att drabbas. Utöver ålder och övervikt kan även infektioner, immunrelaterade sjukdomar, vissa läkemedelsbiverkningar och ärftliga faktorer bidra till att sjukdomen utvecklas. I stora drag liknar både orsaker och symtom dem man ser hos människa.

– Hos tikar kan diabetes i vissa fall utlösas i samband med dräktighet eller löp. De ökade nivåerna av progesteron minskar känsligheten för insulin vilket liknar en insulinbrist, säger veterinären Nina Kjellerstedt.

Om sjukdomen hänger samman med hormonella förändringar kan en kastration göra att tillståndet går tillbaka. Därför rekommenderas det ibland som en del av behandlingen, eller i förebyggande syfte. Det är ingen garanti för att sjukdomen inte utvecklas, men kan minska risken eller bromsa förloppet.

Vanliga tecken på diabetes

Diabetes innebär att bukspottkörteln inte längre producerar tillräckligt med insulin, det hormon som håller blodsockret stabilt. Kroppen börjar då bryta ner fett och muskler för att få energi. När blodsockret stiger följer socker med urinen och drar med sig vätska. Hunden kissar mer, blir törstigare och riskerar att bli uttorkad.

– Samtidigt går många hundar ner i vikt, trots att aptiten kan vara oförändrad eller till och med öka. Kroppen får inte tillgång till energin den behöver, och börjar därför bryta ner sina egna reserver, säger Nina Kjellerstedt.

Webbild liggande (3)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Grå starr kan vara ett tecken på diabetes.

Andra symtom kan vara trötthet, nedsatt ork och ibland kräkningar. Hunden kan upplevas som mer nedstämd eller allmänt påverkad. Ett inte helt ovanligt symtom är grå starr som kan utvecklas snabbt. Linsen i ögat blir grumlig, vilket försämrar synen. Det drabbar båda ögonen och kan behandlas kirurgiskt.

Diagnosen ställs genom klinisk undersökning och blodprover där blodsockernivån är central. Ofta analyseras även fruktosamin, ett värde som visar hur blodsockret har legat över tid. Samtidigt kontrolleras andra blodvärden, som lever och njure, för att få en bild av hur övriga organ fungerar. Ett urinprov tas också, eftersom socker i urinen är vanligt vid diabetes.

Kronisk sjukdom med god prognos

En vanlig missuppfattning bland djurägare är att en diabetesdiagnos automatiskt innebär att hunden måste avlivas. Den föreställningen lever kvar från en tid då kunskapen och behandlingsmöjligheterna var mer begränsade, eller när sjukdomen upptäcktes först i ett sent och allvarligt skede.

– I dag ser situationen annorlunda ut. I de allra flesta fall finns goda möjligheter att behandla sjukdomen och ge hunden en stabil och fungerande vardag. En diabetesdiagnos är en allvarlig, men inte hopplös prognos, säger Nina Kjellerstedt.

Samtidigt måste man se till helheten. Hundens ålder, allmäntillstånd och andra eventuella sjukdomar påverkar både behandlingsval och livskvalitet. Tillsammans med veterinären behöver man därför gå igenom vad behandlingen innebär i praktiken.

Webbild liggande (4)
Bild: Stock.adobe

Bildtext: Ökad törst är ett vanligt symtom.

Kost, motion och insulin

Behandlingen bygger på tre grundpelare: anpassad kost, regelbunden motion och i de flesta fall även insulinbehandling. För många hundar räcker det inte med enbart livsstilsförändringar.

– Djurägaren får ge insulinsprutor i nackskinnet två gånger om dagen. För de flesta blir det snabbt rutin. Till en början krävs också regelbundna återbesök för att ställa in rätt dos, säger Nina Kjellerstedt.

I vissa fall får djurägaren använda urinstickor hemma för att följa sockerhalten. Eftersom hundar inte tydligt kan signalera när blodsockret sjunker ger man hellre för lite insulin till en början. För mycket insulin kan leda till lågt blodsocker (hypoglykemi) vilket kan vara farligt och i värsta fall orsaka medvetslöshet.

När det gäller maten rekommenderas ofta att dela upp fodret i flera mindre portioner över dagen för att undvika kraftiga blodsockersvängningar. Man ska också undvika småätande och spontana mellanmål eftersom de kan störa balansen.

Regelbunden motion är en viktig del av behandlingen. Fysisk aktivitet hjälper till att stabilisera blodsockret och motverkar övervikt, vilket är extra viktigt eftersom många diabeteshundar behöver gå ner i vikt.

Webbild liggande (1)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Regelbunden motion stabiliserar blodsockret.

Leva ett normalt aktivt liv

Att ha en hund med diabetes innebär en omställning. Behandlingen kräver regelbundenhet och planering. Insulinet ska ges på bestämda tider och hunden kan inte lämnas ensam längre perioder utan tillsyn. För den som är van vid en spontan vardag kan det kräva viss anpassning.

Samtidigt vittnar många om att rutinerna snabbt blir en naturlig del av livet. Kunskap om sjukdomen och behandlingen gör det lättare att få vardagen att fungera.

– Målet är att hunden i så stor utsträckning som möjligt ska kunna återgå till ett normalt och aktivt liv. De flesta hundar svarar bra på behandlingen och kan, med rätt insatser, leva ett gott liv under lång tid, säger Nina Kjellerstedt.

Det viktigaste för att uppnå en stabil blodsockernivå är rätt insulindos, regelbunden utfodring och konsekvent motion. Även om diabetes är en kronisk sjukdom är den i de flesta fall möjlig att kontrollera.

Fakta: Diabetes hos hund

Vanliga tecken
Behandling och
vardag

• Ökad törst
• Insulininjektioner dagligen
• Fler kisspauser
• Regelbundna tider för mat och motion
• Viktnedgång trots god aptit
• Uppföljning och dosjustering hos veterinär
• Trötthet och nedsatt ork
• Fasta rutiner ger oftast stabil vardag
• Snabbt utvecklad grå starr hos vissa hundar
• De flesta hundar kan leva ett aktivt liv


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.