Till huvudinnehållet

Gör din röst hörd! Skicka in en debattartikel till redaktionen

Aktuellt & Nyheter

Basma kom över sin hundrädsla

1073658
Redaktionen 24 februari, 2021 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 3 minuters läsning
Basma kom över sin hundrädsla
Basma kom över sin hundrädsla

I Irak är det ovanligt att ha hundar som sällskapsdjur. Har man hund så är det som vakthund, precis som Athir hade. De allra flesta människor är däremot som Basma – hundrädda.

– Vi hade ju inte tänkt bli fodervärdar, men jag saknade att ha hund, så jag googlade och såg att man kunde ta en omplaceringshund från Försvarsmakten. Det slutade med att jag skickade in ansökan om både omplacering och att bli fodervärd.

Det krävde en lång övertalningskampanj för att få Basma att ge med sig, de fyra barnen var desto mer positiva
– I början var det svårt. Min fru är rädd för alla djur. Alla! Och jag gillar alla hundar. Så det var inte lätt, säger Athir och skrattar.

När ansökan väl var inne dröjde det inte lång tid innan fodervärdskonsulent­­en Philippa hörde av sig. Det blev sedan ett snabbt beslut. Athir och Basma fick sin omplaceringshund – en valp på bara tio veckor. Det här var 2018 och hunden hette FM Nabback.

Hur det gick för Basma? Över förväntan!
– Valpar är ju gulliga, men efter två månader är en schäfer ganska stor. Så det gick fort från mysig valp till stor hund. Basma var lite försiktig i början, men hon började gilla Nabback och snart tittade hon med andra ögon även på andra hundar ute.

Athir beskriver Nabback som en hund med för lite arbetsvilja och för mycket stress. Han klarade inte lämplighetsprovet (L-provet) och familjen valde att inte behålla honom.
– Men det var svårt att lämna honom ifrån mig. Jag grät hela vägen hem från Karlsborg.

Det var ett desto lättare beslut att ställa sig i kö för en ny valp.
– Även om alla hemma säger att det är jobbigt med hund så är det ingen som skulle kunna klara sig utan hund nu, säger Athir.

Nya vänner på kuppen

Så kom FM Olara den 5 september 2019. ”Vi glömmer aldrig det datumet!” säger Basma, som tog emot valpen och satt med henne i knät hela vägen hem.

Med Olara har Athir lagt in en ännu högre växel på träningssidan.
– Hon har en bra on- och offknapp. Hon är både aktiv och vill jobba samtidigt som hon är lugn. Hon är smart och har pushat mig att jobba med henne. Så vi tränar specialsök, spår och lydnad. Vi tävlade i specialsök när hon var nio månader och hon kom fyra av femton tävlande!

Athir lyfter fram två starka plus med att bli fodervärd jämfört med att köpa en egen valp. Det ena är stödet från fodervärdskonsulenten.
– Du får all hjälp du behöver. Om det dyker upp något konstigt beteende kan man bara fråga och få bra råd och tricks för hur man löser det. Man slipper känna sig ensam.

Att du som fodervärd förväntas träna din hund och göra läxor varje vecka är inget problem för Athir.
– Om hunden bor hos oss 13 månader blir det 56 läxor. På så vis bygger vi grunden för en bra tjänstehund.

Olara klarade sitt test finfint och bedömdes passa som avelshund. Det gjorde att Olara fick möjlighet att stanna hos familjen. En chans de tog!
– De får ta max fem kullar på en tik, sedan övergår hon till oss. Varje kull kommer att utvärderas. Den första blir kanske nu i vår, säger Athir.

Den andra stora fördelen med foderhund är vännerna som följer med värdskapet. Olara hade fyra syskon. Tillsammans utgör de fem familjerna en träningsgrupp.

– Vi har träffats utanför de obligatoriska träffarna för att träna och vi har delat våra erfarenheter. Vi har blivit som en stor familj där alla har samma intresse. Det har hjälpt min familj mycket. Vi har fått nya, svenska vänner. Inte bara sådana som man hejar på, utan vänner som hjälper varandra. Riktiga kompisar!

Basma kom över sin hundrädsla

Text: Yasemin Bayramoglu


Dela artikeln

Träning

Man kan visst lära gamla hundar spåra

När alaskan huskyn Joik gick i pension som draghund väntade ett helt annat liv hos Nathalie Sönnermyr. Två år senare tränar de bland annat personspår och rallylydnad tillsammans. Vägen dit har krävt tålamod, en pipande boll och en hel del försök att förstå vad som motiverar Joik.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 3 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
Webbild liggande (4)
Nathalie och Joik har byggt upp en fin relation genom träningen. Privat

Dela artikeln

Hälsa

Nöjd med veterinären – men tveksam till branschen

Svenska djurägare är överlag nöjda med den veterinärvård de själva får. Men när de bedömer djursjukvården som bransch sjunker förtroendet rejält. Framför allt efterfrågas tydligare priser och trygghet i att behandlingar rekommenderas utifrån djurets behov – inte ekonomiska drivkrafter.

Redaktion
Redaktion 1 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande
Pressbild

Det visar Svenskt Kvalitetsindex, SKI, nya studie om svensk djursjukvård, baserad på 1 286 intervjuer med djurägare under juni och juli 2026. Gapet mellan förtroendet för den egna veterinären och för branschen som helhet är enligt SKI ett av de största man sett i sina branschstudier.

En viktig förklaring är kostnaderna. De senaste årens stigande veterinärpriser har gjort djurägare mer uppmärksamma på vad vården kostar och vad de faktiskt får för pengarna. Samtidigt visar studien att det inte bara är själva prislappen som avgör hur vården upplevs.

Priset påverkar förtroendet

Djurägare som får tydlig information om kostnaden före besöket är betydligt nöjdare, har större förtroende för vårdgivaren och upplever vården som mer prisvärd. Detsamma gäller när djurägaren får möjlighet att diskutera olika behandlingsalternativ, omfattningen av vården och vad alternativen kostar.

– Djursjukvård innebär ofta att stora beslut behöver fattas snabbt i en känslomässigt utsatt situation. Då blir tydlighet och känslan av kontroll extra viktiga, säger Calle Walmstedt, projektledare på SKI.

Dyrare även att försäkra hunden 

Kostnadstrycket märks också på djurförsäkringarna. I SKI:s senaste studie av hund- och kattförsäkringar föll kundnöjdheten kraftigt under 2025. Särskilt tydligt var tappet när det gällde prisvärde och kundlojalitet.

Högre försäkringspremier och självrisker, stigande veterinärkostnader och en försämrad serviceupplevelse pekas ut som viktiga förklaringar. Enligt SKI behöver därför veterinärvård och försäkring ses över tillsammans – för djurägaren är det den samlade kostnaden för att kunna ge sitt djur vård som räknas.

Djurägare vill kunna jämföra 

När djurägarna själva får peka ut vad som behöver förbättras hamnar förtroendefrågan högt. De vill framför allt känna sig säkra på att rekommenderad vård utgår från djurets behandlingsbehov snarare än vårdgivarens ekonomi. Tydligare och mer förutsägbara kostnader samt bättre möjligheter att jämföra priser efterfrågas också.

Resultaten kommer samtidigt som kostnaderna för svensk djursjukvård diskuteras allt mer. Konkurrensverket har tidigare i år konstaterat att priserna inom delar av djursjukvården har ökat betydligt mer än den allmänna prisnivån och pekat på brister i pristransparensen. Regeringen har också tagit initiativ för tydligare prisinformation och ett stärkt konsumentskydd.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.