Till huvudinnehållet

Har du tips och uppslag till nya artiklar? Kontakta redaktionen

Aktuellt & Nyheter

Basma kom över sin hundrädsla

1073658
Redaktionen 24 februari, 2021 Uppdaterades 16 april, 2025 3 minuters läsning
Basma kom över sin hundrädsla
Basma kom över sin hundrädsla

I Irak är det ovanligt att ha hundar som sällskapsdjur. Har man hund så är det som vakthund, precis som Athir hade. De allra flesta människor är däremot som Basma – hundrädda.

– Vi hade ju inte tänkt bli fodervärdar, men jag saknade att ha hund, så jag googlade och såg att man kunde ta en omplaceringshund från Försvarsmakten. Det slutade med att jag skickade in ansökan om både omplacering och att bli fodervärd.

Det krävde en lång övertalningskampanj för att få Basma att ge med sig, de fyra barnen var desto mer positiva
– I början var det svårt. Min fru är rädd för alla djur. Alla! Och jag gillar alla hundar. Så det var inte lätt, säger Athir och skrattar.

När ansökan väl var inne dröjde det inte lång tid innan fodervärdskonsulent­­en Philippa hörde av sig. Det blev sedan ett snabbt beslut. Athir och Basma fick sin omplaceringshund – en valp på bara tio veckor. Det här var 2018 och hunden hette FM Nabback.

Hur det gick för Basma? Över förväntan!
– Valpar är ju gulliga, men efter två månader är en schäfer ganska stor. Så det gick fort från mysig valp till stor hund. Basma var lite försiktig i början, men hon började gilla Nabback och snart tittade hon med andra ögon även på andra hundar ute.

Athir beskriver Nabback som en hund med för lite arbetsvilja och för mycket stress. Han klarade inte lämplighetsprovet (L-provet) och familjen valde att inte behålla honom.
– Men det var svårt att lämna honom ifrån mig. Jag grät hela vägen hem från Karlsborg.

Det var ett desto lättare beslut att ställa sig i kö för en ny valp.
– Även om alla hemma säger att det är jobbigt med hund så är det ingen som skulle kunna klara sig utan hund nu, säger Athir.

Nya vänner på kuppen

Så kom FM Olara den 5 september 2019. ”Vi glömmer aldrig det datumet!” säger Basma, som tog emot valpen och satt med henne i knät hela vägen hem.

Med Olara har Athir lagt in en ännu högre växel på träningssidan.
– Hon har en bra on- och offknapp. Hon är både aktiv och vill jobba samtidigt som hon är lugn. Hon är smart och har pushat mig att jobba med henne. Så vi tränar specialsök, spår och lydnad. Vi tävlade i specialsök när hon var nio månader och hon kom fyra av femton tävlande!

Athir lyfter fram två starka plus med att bli fodervärd jämfört med att köpa en egen valp. Det ena är stödet från fodervärdskonsulenten.
– Du får all hjälp du behöver. Om det dyker upp något konstigt beteende kan man bara fråga och få bra råd och tricks för hur man löser det. Man slipper känna sig ensam.

Att du som fodervärd förväntas träna din hund och göra läxor varje vecka är inget problem för Athir.
– Om hunden bor hos oss 13 månader blir det 56 läxor. På så vis bygger vi grunden för en bra tjänstehund.

Olara klarade sitt test finfint och bedömdes passa som avelshund. Det gjorde att Olara fick möjlighet att stanna hos familjen. En chans de tog!
– De får ta max fem kullar på en tik, sedan övergår hon till oss. Varje kull kommer att utvärderas. Den första blir kanske nu i vår, säger Athir.

Den andra stora fördelen med foderhund är vännerna som följer med värdskapet. Olara hade fyra syskon. Tillsammans utgör de fem familjerna en träningsgrupp.

– Vi har träffats utanför de obligatoriska träffarna för att träna och vi har delat våra erfarenheter. Vi har blivit som en stor familj där alla har samma intresse. Det har hjälpt min familj mycket. Vi har fått nya, svenska vänner. Inte bara sådana som man hejar på, utan vänner som hjälper varandra. Riktiga kompisar!

Basma kom över sin hundrädsla

Text: Yasemin Bayramoglu


Dela artikeln

Forskning

Den perfekta sällskapshunden finns inte

Vad krävs egentligen för att en hund ska fungera i dagens samhälle? Forskarna Therese Rehn och Katja Nilsson vid SLU försöker ta reda på vilka egenskaper vi värdesätter hos våra hundar – och hur arv, miljö och relationen till ägaren påverkar livet tillsammans.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 5 september, 2026 6 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Dagens hundar ska uppfylla många önskemål. Stock.adobe

Vi vill ha en hund som är social och tillgiven, men som utan problem kan lämnas ensam. Den ska vara lugn hemma, men gärna aktiv när vi vill göra något. Den ska följa oss, men inte vara krävande. Den ska fungera med andra hundar och människor och klara ett modernt samhälle fullt av intryck. Men är det ens en rimlig kravlista?

– En fungerande sällskapshund borde egentligen betyda att vardagen fungerar för både hund och människa. Det handlar mindre om den perfekta hunden och mer om en bra matchning mellan hundens egenskaper, ägarens förutsättningar och den miljö de lever i, säger Therese Rehn, forskare i etologi och antrozoologi, Sveriges lantbruksuniversitet.

– När det gäller sociala tjänstehundar låg fokus mycket tidigare på vad människan fick ut av mötet med hunden. Nu pratar man allt mer om hundens egen välfärd. Det räcker inte att hunden tolererar situationen – den ska också må bra i den och helst själv uppskatta kontakten, säger Katja Nilsson, forskare i husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Vissa egenskaper värderas högre 

I sitt forskningsprojekt Funktionella hundar undersöker Therese och Katja vilka egenskaper som gör hundar lämpade för olika roller i samhället.

– Vi tittar på flera olika grupper, bland annat polisens och Försvarsmaktens arbetande hundar, sociala tjänstehundar inom exempelvis vård och skola samt jakthundar. Samtidigt försöker vi närma oss frågan om vad en fungerande sällskapshund är och hur de här hundarna fungerar i vardagen, säger Therese.

Webbild liggande
FM i hundtjänst för anställda soldater med tjänstehundar.Therese Åkerstedt/Försvarsmakten

En grundläggande fråga är vilka egenskaper man faktiskt eftersöker hos hundarna. Stämmer de överens med vad man mäter när hundar lämplighetstestas och selekteras? Och finns det saker som behöver förändras för att hundarna ska fungera bättre, både i sitt arbete och hemma i vardagen?

– Bland dem som uppger att hunden främst är en sällskapshund ser vi hittills att några egenskaper prioriteras särskilt högt: att hunden är trygg när den lämnas ensam, lugn och vänlig mot andra hundar.

Egenskaper som arbetsvillighet, intresse för främmande människor och jakt hamnar längre ner. För andra grupper ser prioriteringarna annorlunda ut.

Går det att avla fram rätt beteende? 

Personlighet och beteende är till viss del ärftliga, och går att påverka genom avel. För arbetande hundar är det ofta tydligare vilka egenskaper man vill ha.

För sällskapshundar är önskelistan betydligt mer diffus. Avelsmål som utseende, päls, färg och form, har ofta fått mer fokus än mentalitet och beteende. Men även om beteende är ärftligt, ger två ”perfekta” föräldrar inte garanterat ”perfekta” valpar. Avel måste utvärderas över många individer och generationer.

Webbild liggande (3)
Katja Nilsson menar att avel inte kan lösa allt.Lisa Chröisty, SLU

– Samtidigt är det inte så enkelt som att vi bara kan plocka bort hundarnas ursprungliga arbetsegenskaper. Labradoren är ett bra exempel. De flesta labradorer används inte till jakt i dag, men rasens bakgrund som arbetande jakthund kan ha bidragit till egenskaper som gjort den populär som sällskapshund. Till exempel samarbetsvilja och att vilja arbeta tillsammans med människan, säger Katja.

Relationen hund och ägare 

Även om genetiken ger grundläggande förutsättningar utvecklas beteendet genom samspelet mellan genetik och erfarenheter. Tidiga erfarenheter spelar roll, men även fortsatt miljö, träning och relationen till människan påverkar hunden genom livet.

– Vi har gjort en mindre pilotstudie med data från ”Mitt liv med hund”, där vi följer hundar och deras ägare från valpstadiet till vuxen ålder. Där har vi tittat på om ägarens mående, exempelvis stress, oro och ångest, hänger samman med hundens beteende, säger Therese.

Webbild liggande (2)
Therese Rehn och Floki är båda lite ängsligt lagda.Elin Weber

Det finns bland annat kopplingar mellan oro och ångest hos ägaren och ensamhetsproblem hos hunden, och mellan ägarens stress och utfallsbeteenden. Men man bör vara mycket försiktig med hur man tolkar detta.

– Vi vet inte åt vilket håll sambandet går. En ägare kan påverka sin hund, men det kan lika gärna vara väldigt stressande att leva med en hund som gör utfall. Jag har en ganska ängslig hund som verkligen har känslorna utanpå och är själv ganska ängsligt lagd. Ibland tänker jag att stressad hund och stressad ägare kanske inte är den enklaste kombinationen, säger Therese.

Hunden måste få reagera 

Att en hund fungerar väl i vardagen betyder inte heller att den aldrig blir rädd, stressad eller uppvarvad. Sådana reaktioner är normala. Minst lika viktigt är vad som händer efteråt – hur hunden hanterar situationen och hur snabbt den återhämtar sig.

– Ur välfärdssynpunkt är inte målet att ha en hund som aldrig reagerar på någonting. En hund ska få reagera. Frågan är snarare hur stora påfrestningarna blir och vilka möjligheter hunden har att hantera och återhämta sig från dem, säger Therese.

Webbild liggande
Att en hund reagerar är inget konstigt.Stock.adobe

Här kan relationen till ägaren spela en viktig roll. En hund behöver inte reagera mindre starkt på något skrämmande för att vara trygg, men den kan använda sin ägare som stöd och sedan lättare komma till ro igen.

Ett riktigt hundliv 

Kanske ligger därför en del av svaret på frågan om den fungerande sällskapshunden lika mycket hos oss människor. Avel, uppväxt och träning spelar roll, men också vilka krav vi människor ställer och hur beredda vi är på att anpassa våra egna liv.

– Det handlar också om att flytta fokus lite från frågan ”Hur får vi hunden att passa in i våra liv?” till ”Hur skapar vi ett liv där hunden kan och får fungera?”, säger Therese.

Webbild liggande
Stock.adobe

Förväntningarna inför hundköpet behöver vara realistiska och valet av hund passa den livsstil man faktiskt har. Men även med ett genomtänkt val kan hunden visa sig kräva mer än man tänkt sig. Då behöver också människan vara beredd att anpassa sig.

– Vi pratar ofta om vilka hundar som passar vårt moderna samhälle. Men vi behöver också fråga oss hur vi skapar ett samhälle och ett hundägande som passar hundar.

Vill du bidra till forskningen kring funktionella hundar? 

Svara på forskarnas enkät om hundars temperament och beteende.

Länk till enkät.

Vill du delta i studien Mitt liv med hund?

Studien följer hundar från valptiden (högst 16 veckor gamla) upp till 12 års ålder för att undersöka hur miljö, hälsa, beteende och relationen mellan hund och ägare utvecklas och påverkar varandra.

Genom att regelbundet svara på enkäter om din hund och ert liv tillsammans bidrar du med viktig kunskap om hundars hälsa, beteende och relation till sina ägare.

Anmäl dig här!


Dela artikeln

Debatt

Öppet brev till SKK, SBK och Sveriges Hundungdom

Barn och unga som vill tävla i hundsport möter samma regler och klasser som betydligt mer erfarna förare. Är det dags att göra det lättare för unga hundförare att ta steget in i tävlingsvärlden?

Sara Karlsson
Sara Karlsson 3 september, 2026 3 minuters läsning
Webbild liggande
Låt barn och ungdomar tävla på sina villkor. Adobe.stock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.