Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Basma kom över sin hundrädsla

1073658
Redaktionen 24 februari, 2021 Uppdaterades 16 april, 2025 3 minuters läsning
Basma kom över sin hundrädsla

Foto: Basma kom över sin hundrädsla

I Irak är det ovanligt att ha hundar som sällskapsdjur. Har man hund så är det som vakthund, precis som Athir hade. De allra flesta människor är däremot som Basma – hundrädda.

– Vi hade ju inte tänkt bli fodervärdar, men jag saknade att ha hund, så jag googlade och såg att man kunde ta en omplaceringshund från Försvarsmakten. Det slutade med att jag skickade in ansökan om både omplacering och att bli fodervärd.

Det krävde en lång övertalningskampanj för att få Basma att ge med sig, de fyra barnen var desto mer positiva
– I början var det svårt. Min fru är rädd för alla djur. Alla! Och jag gillar alla hundar. Så det var inte lätt, säger Athir och skrattar.

När ansökan väl var inne dröjde det inte lång tid innan fodervärdskonsulent­­en Philippa hörde av sig. Det blev sedan ett snabbt beslut. Athir och Basma fick sin omplaceringshund – en valp på bara tio veckor. Det här var 2018 och hunden hette FM Nabback.

Hur det gick för Basma? Över förväntan!
– Valpar är ju gulliga, men efter två månader är en schäfer ganska stor. Så det gick fort från mysig valp till stor hund. Basma var lite försiktig i början, men hon började gilla Nabback och snart tittade hon med andra ögon även på andra hundar ute.

Athir beskriver Nabback som en hund med för lite arbetsvilja och för mycket stress. Han klarade inte lämplighetsprovet (L-provet) och familjen valde att inte behålla honom.
– Men det var svårt att lämna honom ifrån mig. Jag grät hela vägen hem från Karlsborg.

Det var ett desto lättare beslut att ställa sig i kö för en ny valp.
– Även om alla hemma säger att det är jobbigt med hund så är det ingen som skulle kunna klara sig utan hund nu, säger Athir.

Nya vänner på kuppen

Så kom FM Olara den 5 september 2019. ”Vi glömmer aldrig det datumet!” säger Basma, som tog emot valpen och satt med henne i knät hela vägen hem.

Med Olara har Athir lagt in en ännu högre växel på träningssidan.
– Hon har en bra on- och offknapp. Hon är både aktiv och vill jobba samtidigt som hon är lugn. Hon är smart och har pushat mig att jobba med henne. Så vi tränar specialsök, spår och lydnad. Vi tävlade i specialsök när hon var nio månader och hon kom fyra av femton tävlande!

Athir lyfter fram två starka plus med att bli fodervärd jämfört med att köpa en egen valp. Det ena är stödet från fodervärdskonsulenten.
– Du får all hjälp du behöver. Om det dyker upp något konstigt beteende kan man bara fråga och få bra råd och tricks för hur man löser det. Man slipper känna sig ensam.

Att du som fodervärd förväntas träna din hund och göra läxor varje vecka är inget problem för Athir.
– Om hunden bor hos oss 13 månader blir det 56 läxor. På så vis bygger vi grunden för en bra tjänstehund.

Olara klarade sitt test finfint och bedömdes passa som avelshund. Det gjorde att Olara fick möjlighet att stanna hos familjen. En chans de tog!
– De får ta max fem kullar på en tik, sedan övergår hon till oss. Varje kull kommer att utvärderas. Den första blir kanske nu i vår, säger Athir.

Den andra stora fördelen med foderhund är vännerna som följer med värdskapet. Olara hade fyra syskon. Tillsammans utgör de fem familjerna en träningsgrupp.

– Vi har träffats utanför de obligatoriska träffarna för att träna och vi har delat våra erfarenheter. Vi har blivit som en stor familj där alla har samma intresse. Det har hjälpt min familj mycket. Vi har fått nya, svenska vänner. Inte bara sådana som man hejar på, utan vänner som hjälper varandra. Riktiga kompisar!

Basma kom över sin hundrädsla

Text: Yasemin Bayramoglu


Dela artikeln

Klubb/Medlem

Stoppa skitsnacket!

Konflikter kan uppstå i alla klubbar, och om de inte fångas upp i tid sprider sig skitsnacket och stämningen försämras. Tamara Mašković Wängborg, specialist på konflikthantering på Medlingscentrum, förklarar varför det händer – och hur det kan stoppas innan de växer sig stora.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 27 november, 2025 Uppdaterades 27 november, 2025 6 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe


Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

Pengabrist hindrar unga från att skaffa husdjur

Trots ett fortsatt starkt djurintresse i Sverige tvekar många unga vuxna inför att skaffa hund eller katt. En ny undersökning från Agria visar att 6 av 10 djurägare inte ser ekonomin som ett hinder – men bland de yngre tvekar över en fjärdedel.

Redaktion
Redaktion 25 november, 2025 Uppdaterades 24 november, 2025 2 minuters läsning
Webbild liggande (1)

Foto: Stock.adobe

Att ha en hund eller katt är en självklar del av livet för många. Men ju yngre personerna är, desto större roll spelar det ekonomiska läget och kostnaden.

– Det är rätt naturligt med tanke på lägre löneläge, studier eller höga startkostnader när man bygger upp sitt första hem, säger Patrik Olsson, Sverigechef på Agria.

Bland de äldre (55–74 år) uppger hela 71 procent att kostnaden inte påverkar beslutet, medan 27 procent i åldersgruppen 18–39 år tvekar på grund av ekonomin.

– Svenskar älskar sina husdjur – men i en tid av ekonomisk oro behöver särskilt unga vuxna stöd och kunskap för att fatta beslut. Med god planering kan fler få uppleva glädjen i ett långsiktigt och ansvarsfullt djurägande, säger Patrik Olsson.

Webbild liggande3
Stock.adobe

Viktigt att tänka på:

Att skaffa sällskapsdjur är ett beslut som sträcker sig över tio, femton år i tiden. Här är några saker att överväga innan du välkomnar en ny familjemedlem:

• Tänk långsiktigt och gör en övergripande budget– kostnader för foder, försäkring, vaccinationer, veterinärvård och tillbehör.

• En trygg djurförsäkring ger trygghet både vid olyckor och sjukdom, och skyddar mot oväntade utgifter. Oftast ingår digital sjukvårdsrådgivning i försäkringen.

• Ett husdjur behöver sällskap, aktivering och omvårdnad varje dag – har du den tiden i vardagen?

• Skapa en trygg miljö och ha koll på regler om husdjur i boendet, särskilt om du hyr bostad.

• Ett djur lever ofta 10–15 år eller längre – fundera på hur ditt liv kan förändras under den tiden.

Undersökningen utfördes av Xtreme på uppdrag av Agria, 611 svenska hund- och kattägare svarade på frågorna.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.