Till huvudinnehållet

Gör din röst hörd! Skicka in en debattartikel till redaktionen

Basma kom över sin hundrädsla

1073658
Redaktionen 24 februari, 2021 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 3 minuters läsning
Basma kom över sin hundrädsla
Basma kom över sin hundrädsla

I Irak är det ovanligt att ha hundar som sällskapsdjur. Har man hund så är det som vakthund, precis som Athir hade. De allra flesta människor är däremot som Basma – hundrädda.

– Vi hade ju inte tänkt bli fodervärdar, men jag saknade att ha hund, så jag googlade och såg att man kunde ta en omplaceringshund från Försvarsmakten. Det slutade med att jag skickade in ansökan om både omplacering och att bli fodervärd.

Det krävde en lång övertalningskampanj för att få Basma att ge med sig, de fyra barnen var desto mer positiva
– I början var det svårt. Min fru är rädd för alla djur. Alla! Och jag gillar alla hundar. Så det var inte lätt, säger Athir och skrattar.

När ansökan väl var inne dröjde det inte lång tid innan fodervärdskonsulent­­en Philippa hörde av sig. Det blev sedan ett snabbt beslut. Athir och Basma fick sin omplaceringshund – en valp på bara tio veckor. Det här var 2018 och hunden hette FM Nabback.

Hur det gick för Basma? Över förväntan!
– Valpar är ju gulliga, men efter två månader är en schäfer ganska stor. Så det gick fort från mysig valp till stor hund. Basma var lite försiktig i början, men hon började gilla Nabback och snart tittade hon med andra ögon även på andra hundar ute.

Athir beskriver Nabback som en hund med för lite arbetsvilja och för mycket stress. Han klarade inte lämplighetsprovet (L-provet) och familjen valde att inte behålla honom.
– Men det var svårt att lämna honom ifrån mig. Jag grät hela vägen hem från Karlsborg.

Det var ett desto lättare beslut att ställa sig i kö för en ny valp.
– Även om alla hemma säger att det är jobbigt med hund så är det ingen som skulle kunna klara sig utan hund nu, säger Athir.

Nya vänner på kuppen

Så kom FM Olara den 5 september 2019. ”Vi glömmer aldrig det datumet!” säger Basma, som tog emot valpen och satt med henne i knät hela vägen hem.

Med Olara har Athir lagt in en ännu högre växel på träningssidan.
– Hon har en bra on- och offknapp. Hon är både aktiv och vill jobba samtidigt som hon är lugn. Hon är smart och har pushat mig att jobba med henne. Så vi tränar specialsök, spår och lydnad. Vi tävlade i specialsök när hon var nio månader och hon kom fyra av femton tävlande!

Athir lyfter fram två starka plus med att bli fodervärd jämfört med att köpa en egen valp. Det ena är stödet från fodervärdskonsulenten.
– Du får all hjälp du behöver. Om det dyker upp något konstigt beteende kan man bara fråga och få bra råd och tricks för hur man löser det. Man slipper känna sig ensam.

Att du som fodervärd förväntas träna din hund och göra läxor varje vecka är inget problem för Athir.
– Om hunden bor hos oss 13 månader blir det 56 läxor. På så vis bygger vi grunden för en bra tjänstehund.

Olara klarade sitt test finfint och bedömdes passa som avelshund. Det gjorde att Olara fick möjlighet att stanna hos familjen. En chans de tog!
– De får ta max fem kullar på en tik, sedan övergår hon till oss. Varje kull kommer att utvärderas. Den första blir kanske nu i vår, säger Athir.

Den andra stora fördelen med foderhund är vännerna som följer med värdskapet. Olara hade fyra syskon. Tillsammans utgör de fem familjerna en träningsgrupp.

– Vi har träffats utanför de obligatoriska träffarna för att träna och vi har delat våra erfarenheter. Vi har blivit som en stor familj där alla har samma intresse. Det har hjälpt min familj mycket. Vi har fått nya, svenska vänner. Inte bara sådana som man hejar på, utan vänner som hjälper varandra. Riktiga kompisar!

Basma kom över sin hundrädsla

Text: Yasemin Bayramoglu


Dela artikeln

”Distriktet finns till för klubbarna”

Vilken hjälp kan klubben få av distriktet? Gävleborgsdistriktets årliga klubbkonferens är tänkt att ge svar på den frågan. Genom kunskap och personliga möten vill man göra det lättare för klubbarna att be om stöd och hitta lösningar tillsammans.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 12 november, 2026 • 4 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Distriktet kan hjälpa klubbarna på många sätt. Adobe.stock

Dela artikeln

Tydligare veterinärpriser för brittiska hundägare

Brittiska hundägare ska få lättare att jämföra veterinärpriser och bättre besked om vad vården kan kosta. Nya bindande krav omfattar bland annat tydliga prislistor och ett tak för receptavgifter. Även i Sverige utreds ett starkare skydd för djurägare.

Redaktion
Redaktion 10 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande
Adobe.stock

Vad kommer behandlingen att kosta? Vem äger kliniken? Och finns hundens medicin billigare någon annanstans? Det är frågor som djurägare ska få bättre hjälp att besvara genom nya krav i Storbritannien.

Den brittiska konkurrensmyndigheten CMA publicerade den slutliga regleringen den 22 september 2026. Beslutet följer på en omfattande granskning av marknaden för djursjukvård för sällskapsdjur.

Enligt CMA steg de genomsnittliga veterinärpriserna med 63 procent mellan 2016 och 2023. Under samma period var den allmänna inflationen 32 procent. Myndigheten bedömer att bristande information gör det svårt för djurägare att jämföra alternativ och bidrar till svag konkurrens.

Bättre besked om kostnaderna 

Klinikerna ska visa prislistor på webben och i sina lokaler. Om den rekommenderade vården väntas kosta minst 500 pund, ungefär 6 600 kronor, ska ägaren få en skriftlig kostnadsuppskattning. Räkningen ska också visa vad de olika delarna kostar.

Djurägare ska också få information om att de kan begära ett skriftligt recept och köpa läkemedel på annat håll. Avgiften för receptet får bli högst 21 pund, cirka 280 kronor, för det första läkemedlet och 12,50 pund, cirka 165 kronor, för varje ytterligare läkemedel vid samma konsultation.

Det ska även framgå tydligare om kliniken ingår i en större företagsgrupp och vad som ingår i olika vårdplaner. Pris- och ägaruppgifter ska samlas i en utvecklad version av den brittiska tjänsten Find a Vet, för att underlätta jämförelser.

Förändringarna införs stegvis, de första kraven berör större företag från och med den 23 december 2026. Mindre verksamheter får mer tid, och ytterligare krav införs under 2027.

Även Sverige ser över djurägarnas skydd

Den svenska regeringen har också uppmärksammat höga och svårförutsägbara veterinärpriser. I juli tillsattes en utredare som ska undersöka om konsumenttjänstlagen bör omfatta veterinärvård och andra tjänster som gäller behandling och förvaring av levande djur.

Landsbygdsminister Peter Kullgren framhöll då att uppdraget ska stärka konsumentskyddet och öka tryggheten för djurägare. Utredningen ska vara klar senast den 1 mars 2027.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.