Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Basma kom över sin hundrädsla

1073658
Redaktionen 24 februari, 2021 Uppdaterades 16 april, 2025 3 minuters läsning
Basma kom över sin hundrädsla

Foto: Basma kom över sin hundrädsla

I Irak är det ovanligt att ha hundar som sällskapsdjur. Har man hund så är det som vakthund, precis som Athir hade. De allra flesta människor är däremot som Basma – hundrädda.

– Vi hade ju inte tänkt bli fodervärdar, men jag saknade att ha hund, så jag googlade och såg att man kunde ta en omplaceringshund från Försvarsmakten. Det slutade med att jag skickade in ansökan om både omplacering och att bli fodervärd.

Det krävde en lång övertalningskampanj för att få Basma att ge med sig, de fyra barnen var desto mer positiva
– I början var det svårt. Min fru är rädd för alla djur. Alla! Och jag gillar alla hundar. Så det var inte lätt, säger Athir och skrattar.

När ansökan väl var inne dröjde det inte lång tid innan fodervärdskonsulent­­en Philippa hörde av sig. Det blev sedan ett snabbt beslut. Athir och Basma fick sin omplaceringshund – en valp på bara tio veckor. Det här var 2018 och hunden hette FM Nabback.

Hur det gick för Basma? Över förväntan!
– Valpar är ju gulliga, men efter två månader är en schäfer ganska stor. Så det gick fort från mysig valp till stor hund. Basma var lite försiktig i början, men hon började gilla Nabback och snart tittade hon med andra ögon även på andra hundar ute.

Athir beskriver Nabback som en hund med för lite arbetsvilja och för mycket stress. Han klarade inte lämplighetsprovet (L-provet) och familjen valde att inte behålla honom.
– Men det var svårt att lämna honom ifrån mig. Jag grät hela vägen hem från Karlsborg.

Det var ett desto lättare beslut att ställa sig i kö för en ny valp.
– Även om alla hemma säger att det är jobbigt med hund så är det ingen som skulle kunna klara sig utan hund nu, säger Athir.

Nya vänner på kuppen

Så kom FM Olara den 5 september 2019. ”Vi glömmer aldrig det datumet!” säger Basma, som tog emot valpen och satt med henne i knät hela vägen hem.

Med Olara har Athir lagt in en ännu högre växel på träningssidan.
– Hon har en bra on- och offknapp. Hon är både aktiv och vill jobba samtidigt som hon är lugn. Hon är smart och har pushat mig att jobba med henne. Så vi tränar specialsök, spår och lydnad. Vi tävlade i specialsök när hon var nio månader och hon kom fyra av femton tävlande!

Athir lyfter fram två starka plus med att bli fodervärd jämfört med att köpa en egen valp. Det ena är stödet från fodervärdskonsulenten.
– Du får all hjälp du behöver. Om det dyker upp något konstigt beteende kan man bara fråga och få bra råd och tricks för hur man löser det. Man slipper känna sig ensam.

Att du som fodervärd förväntas träna din hund och göra läxor varje vecka är inget problem för Athir.
– Om hunden bor hos oss 13 månader blir det 56 läxor. På så vis bygger vi grunden för en bra tjänstehund.

Olara klarade sitt test finfint och bedömdes passa som avelshund. Det gjorde att Olara fick möjlighet att stanna hos familjen. En chans de tog!
– De får ta max fem kullar på en tik, sedan övergår hon till oss. Varje kull kommer att utvärderas. Den första blir kanske nu i vår, säger Athir.

Den andra stora fördelen med foderhund är vännerna som följer med värdskapet. Olara hade fyra syskon. Tillsammans utgör de fem familjerna en träningsgrupp.

– Vi har träffats utanför de obligatoriska träffarna för att träna och vi har delat våra erfarenheter. Vi har blivit som en stor familj där alla har samma intresse. Det har hjälpt min familj mycket. Vi har fått nya, svenska vänner. Inte bara sådana som man hejar på, utan vänner som hjälper varandra. Riktiga kompisar!

Basma kom över sin hundrädsla

Text: Yasemin Bayramoglu


Dela artikeln

Forskning

Hur ser din hund egentligen världen?

Hur bra ser egentligen en hund? Svaret är mer komplicerat än man först kan tro. Hundens syn skiljer sig på många sätt från människans, men är väl anpassad efter hundens liv och beteende.

Redaktion
Redaktion 11 april, 2026 4 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Hundar ser inte lika bra som människor i starkt ljus, men de är betydligt bättre på att orientera sig i svag belysning. Ögat är konstruerat för att ta vara på små mängder ljus, något som har varit en viktig egenskap för rovdjur som är aktiva i gryning och skymning.

En viktig del i detta är det reflekterande lagret i ögat, tapetum lucidum, som ligger bakom näthinnan. När ljus passerar genom ögat reflekteras en del av det tillbaka genom näthinnan en gång till. På så sätt kan fler ljuspartiklar fångas upp av synreceptorerna. Det är också därför hundögon kan lysa i mörker när de träffas av en ficklampa eller billyktor.

Hundens näthinna innehåller dessutom många stavar, de ljuskänsliga celler som fungerar bäst i svagt ljus. Kombinationen av dessa anpassningar gör att hundar kan uppfatta detaljer och rörelser i ljusnivåer där människan knappt ser någonting.

Rörelse viktigare än detaljer

För hunden är rörelser betydligt mer intressanta än stillastående objekt. Synsystemet är mycket känsligt för förändringar i omgivningen, något som är typiskt för rovdjur.

Redan på 1930-talet visade experiment med polishundar att de kunde upptäcka ett rörligt objekt på upp till nästan en kilometers håll. När samma objekt stod stilla minskade avståndet betydligt. Det betyder att en hund ofta reagerar starkt när något börjar röra sig, men kan ignorera ett stillastående föremål i periferin.

Webbild liggande (1)
Bild: Stock.adobe

Det är en förklaring till varför en hund kan springa efter en boll så fort den kastas, men inte alltid verkar särskilt intresserad av den när den ligger stilla på marken.

Ett mycket bredare synfält 

En tydlig skillnad mellan hundar och människor är hur mycket av omgivningen som kan ses samtidigt. Hundens ögon sitter mer åt sidorna av huvudet, vilket ger ett bredare synfält.

Hos människan omfattar synfältet ungefär 180 grader. Hos hundar uppskattas det till omkring 240 grader. Det innebär att hunden kan uppfatta rörelser och förändringar långt ute i periferin, vilket gör det lättare att upptäcka något som närmar sig från sidan.

Det breda synfältet gör också att hundar är bra på att skanna av horisonten när de rör sig i landskapet. I näthinnan finns ett område som kallas visual streak, en långsträckt zon med extra hög täthet av synceller. Den ligger i den del av näthinnan som är riktad mot horisonten och tros hjälpa hunden att upptäcka rörelser i terrängen på långt håll.

Webbild liggande
Bild: Stock.adobe

Bildtext: Att upptäcka rörelse på långt håll är ingen match för en hund.

Djupseende och perspektiv 

Förmågan att bedöma avstånd påverkas av hur mycket synfälten från de två ögonen överlappar varandra. Hos människor är överlappningen mycket stor, vilket ger ett tydligt stereoseende.

Hos hundar är detta område mindre, vanligtvis mellan 30 och 60 grader. Det betyder att deras stereoskopiska djupseende inte är lika utvecklat som vårt. Samtidigt använder hundar många andra visuella ledtrådar för att uppskatta avstånd, till exempel ljus och skuggor, hur objekt överlappar varandra och hur perspektivet förändras när de rör sig.

Trots ett mer begränsat stereoseende navigerar hundar därför ofta utan problem i sin miljö.

Lägre synskärpa än människan

Synskärpan hos hundar är generellt lägre än hos människor. Om man använder samma mått som i synundersökningar hos människor motsvarar en normal hundsyn ungefär 20/75. Det innebär att en hund på 20 meters avstånd ser detaljer som en människa med normal syn skulle kunna urskilja från 75 meter.

Orsaken ligger i hur näthinnan är uppbyggd. För att bli känslig för svagt ljus har hundens näthinna fler synreceptorer som kopplas samman i större grupper innan signalerna skickas vidare till hjärnan. Det förbättrar ljuskänsligheten men gör att bilden blir något mindre skarp.

I praktiken spelar detta mindre roll för hunden, eftersom den i hög grad förlitar sig på lukt och hörsel när den utforskar sin omgivning.

Webbild liggande (kopia)
Bild: Stock.adobe

Bildtext: Hundar upptäcker världen via sin nos.

50 nyanser av grått

Hundar uppfattar färger, men inte på samma sätt som människor. Människan har tre typer av färgkänsliga tappar i näthinnan, medan hunden bara har två.

Det innebär att hundens färgseende liknar det hos människor med röd-grön färgblindhet. De färger som uppfattas tydligast ligger i blått och gulaktiga toner. Färger som människor ser som rött, orange eller grönt kan därför framstå mer som olika nyanser av gult eller grått för en hund.

Samtidigt verkar hundar vara mycket bra på att skilja mellan olika nyanser av grått. Den förmågan kan vara mer användbar i svagt ljus än ett mer utvecklat färgseende.

Webbild liggande
Bild: Creative Commons

Synen är bara en del av hundens värld

När man jämför hundens syn med människans är det lätt att tänka att hundar ser sämre. Men deras syn är anpassad efter helt andra behov. Förmågan att upptäcka rörelser på långt håll och att orientera sig i svagt ljus är egenskaper som har varit viktiga under hundens evolution.

Dessutom använder hunden sina sinnen tillsammans. Luktsinnet och hörseln kompletterar synen och skapar en rik och komplex bild av omvärlden. För hunden fungerar denna kombination utmärkt – även om världen sannolikt ser ganska annorlunda ut än den gör för oss människor.

Källa: Paul E. Miller, DVM, Diplomate ACVO, Vision in Animals - What do Dogs and Cats See? Veterinary Information Network


Dela artikeln

Hundsport

Så påverkar nose work och lydnad din hund

En ny jämförande studie i Applied Animal Behaviour Science visar att både doft- och traditionell lydnadsträning kan ha positiva effekter på hundars välmående och relationen till deras ägare, men på olika sätt.

Redaktion
Redaktion 9 april, 2026 Uppdaterades 10 april, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)

Foto: Stock.adobe

Hundägare går ofta grundläggande lydnadskurser när de vill förbättra beteende och samspel med sin hund. Men träning som låter hunden använda sin starkast utvecklade förmåga – nosen – kan också vara ett alternativ. I nose work tränar hunden på att söka efter specifika dofter i olika miljöer, vilket uppmuntrar utforskande och naturligt sökbeteende.

I den här experimentella studien slumpades hundar och deras ägare till antingen fyra veckors nose work eller traditionell lydnadsträning i grupp. Före och efter kursperioden gjordes beteendeutvärderingar via ägarenkäter (C-BARQ), bedömning av relationen mellan hund och ägare (MDORS) samt så kallade judgment bias-test (situationsanpassade test) för att mäta hundarnas känslomässiga tillstånd.

Lydnad
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Lydnad och nosework kompletterar varandra.

Så reagerade hundarna 

Resultaten visade att:

• Ägare i båda grupperna rapporterade positiva förändringar i träningsbarhet efter kursperioden. Det tyder på att positiv förstärkningsträning i allmänhet gör hundar mer villiga att samarbeta och lära sig.

• Ägare i nose work-gruppen upplevde att deras hundar blev mer hyperaktiva. Något som inte nödvändigtvis är negativt, men som tyder på högre engagemang eller upphetsning i vardagen.

• I judgment bias-testet, där hundens sätt att tolka osäkra situationer kan spegla ett positivt eller negativt känslotillstånd, förbättrades resultaten för hela gruppen och särskilt för lydnadshundarna. Det kan vara ett tecken på att träningen bidrar till ett mer optimistiskt sätt att se på världen.

• Ägare till hundar som tränat nose work rapporterade också en förbättrad livskvalitet för sina hundar, vilket tyder på att doftarbete kan göra vardagen rikare.

Kompletterar varandra

Studien tyder inte på att nose work är “bättre” än traditionell lydnad – snarare att de kompletterar varandra. Grundträning stärker ofta fokus, lydnad och hanterbarhet, medan doftbaserad träning engagerar hundens sinnen och kan göra vardagen mer stimulerande.

Doftarbete är lätt att börja med hemma. Du kan gömma godbitar i gräset, under filtar eller i enkla sökspel för att låta hunden använda sin starkaste resurs, nosen, på ett lekfullt sätt. Det kan bidra till att minska tristess, ge mental stimulans och stärka bandet mellan dig och din hund.

Källa: Effects of Scentwork and Traditional Training Classes on Dog Welfare, Behavior, and Human-Dog Bond, Applied Animal Behaviour Science


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.