Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Basma kom över sin hundrädsla

1073658
Redaktionen 24 februari, 2021 Uppdaterades 16 april, 2025 3 minuters läsning
Basma kom över sin hundrädsla
Basma kom över sin hundrädsla

I Irak är det ovanligt att ha hundar som sällskapsdjur. Har man hund så är det som vakthund, precis som Athir hade. De allra flesta människor är däremot som Basma – hundrädda.

– Vi hade ju inte tänkt bli fodervärdar, men jag saknade att ha hund, så jag googlade och såg att man kunde ta en omplaceringshund från Försvarsmakten. Det slutade med att jag skickade in ansökan om både omplacering och att bli fodervärd.

Det krävde en lång övertalningskampanj för att få Basma att ge med sig, de fyra barnen var desto mer positiva
– I början var det svårt. Min fru är rädd för alla djur. Alla! Och jag gillar alla hundar. Så det var inte lätt, säger Athir och skrattar.

När ansökan väl var inne dröjde det inte lång tid innan fodervärdskonsulent­­en Philippa hörde av sig. Det blev sedan ett snabbt beslut. Athir och Basma fick sin omplaceringshund – en valp på bara tio veckor. Det här var 2018 och hunden hette FM Nabback.

Hur det gick för Basma? Över förväntan!
– Valpar är ju gulliga, men efter två månader är en schäfer ganska stor. Så det gick fort från mysig valp till stor hund. Basma var lite försiktig i början, men hon började gilla Nabback och snart tittade hon med andra ögon även på andra hundar ute.

Athir beskriver Nabback som en hund med för lite arbetsvilja och för mycket stress. Han klarade inte lämplighetsprovet (L-provet) och familjen valde att inte behålla honom.
– Men det var svårt att lämna honom ifrån mig. Jag grät hela vägen hem från Karlsborg.

Det var ett desto lättare beslut att ställa sig i kö för en ny valp.
– Även om alla hemma säger att det är jobbigt med hund så är det ingen som skulle kunna klara sig utan hund nu, säger Athir.

Nya vänner på kuppen

Så kom FM Olara den 5 september 2019. ”Vi glömmer aldrig det datumet!” säger Basma, som tog emot valpen och satt med henne i knät hela vägen hem.

Med Olara har Athir lagt in en ännu högre växel på träningssidan.
– Hon har en bra on- och offknapp. Hon är både aktiv och vill jobba samtidigt som hon är lugn. Hon är smart och har pushat mig att jobba med henne. Så vi tränar specialsök, spår och lydnad. Vi tävlade i specialsök när hon var nio månader och hon kom fyra av femton tävlande!

Athir lyfter fram två starka plus med att bli fodervärd jämfört med att köpa en egen valp. Det ena är stödet från fodervärdskonsulenten.
– Du får all hjälp du behöver. Om det dyker upp något konstigt beteende kan man bara fråga och få bra råd och tricks för hur man löser det. Man slipper känna sig ensam.

Att du som fodervärd förväntas träna din hund och göra läxor varje vecka är inget problem för Athir.
– Om hunden bor hos oss 13 månader blir det 56 läxor. På så vis bygger vi grunden för en bra tjänstehund.

Olara klarade sitt test finfint och bedömdes passa som avelshund. Det gjorde att Olara fick möjlighet att stanna hos familjen. En chans de tog!
– De får ta max fem kullar på en tik, sedan övergår hon till oss. Varje kull kommer att utvärderas. Den första blir kanske nu i vår, säger Athir.

Den andra stora fördelen med foderhund är vännerna som följer med värdskapet. Olara hade fyra syskon. Tillsammans utgör de fem familjerna en träningsgrupp.

– Vi har träffats utanför de obligatoriska träffarna för att träna och vi har delat våra erfarenheter. Vi har blivit som en stor familj där alla har samma intresse. Det har hjälpt min familj mycket. Vi har fått nya, svenska vänner. Inte bara sådana som man hejar på, utan vänner som hjälper varandra. Riktiga kompisar!

Basma kom över sin hundrädsla

Text: Yasemin Bayramoglu


Dela artikeln

Mentalitet

Därför slickar hunden på dig

En blöt hundtunga i ansiktet eller på handen är något de flesta hundägare känner igen. Men varför slickar hundar egentligen människor? Beteendet kan ha flera olika förklaringar – från kärlek och socialt samspel till stress, nyfikenhet och jakt på uppmärksamhet.

Redaktion
Redaktion 16 juli, 2026 4 minuters läsning
Webbild liggande (2)
En slick på kinden får man vänja sig vid som hundägare. Stock.adobe

De flesta hundägare känner igen situationen. Man kommer hem efter jobbet och möts av en ivrig hund som inte bara viftar på svansen utan också försöker slicka en i ansiktet. För många uppfattas det som ett tecken på kärlek, men förklaringen är ofta mer komplex än så.

Enligt hundbeteendeexperter är slickande ett naturligt beteende som hundar utvecklar redan från födseln. Tiken slickar sina valpar för att rengöra dem, stimulera dem och skapa närhet. Valparna lär sig tidigt att slickande är en viktig del av kommunikationen med både mamman och kullsyskonen.

Ett sätt att visa tillgivenhet

När hundar lever tillsammans med människor kan slickandet bli en del av relationen. Många hundar slickar sina ägare när de hälsar, myser eller vill ha kontakt. Beteendet kan jämföras med andra sociala handlingar som att söka kroppskontakt, luta sig mot någon eller lägga huvudet i någons knä.

Samtidigt är det svårt att veta exakt vad hunden känner. Hundar tänker inte som människor, men forskare är överens om att slickande ofta förekommer i positiva sociala situationer och kan vara ett sätt att stärka banden mellan hund och människa.

Hunden utforskar världen med munnen 

Precis som människor använder synen för att samla information använder hundar i hög grad sitt luktsinne – men även munnen spelar en viktig roll.

Människors hud bär på mängder av dofter som berättar om var vi varit, vad vi ätit och hur vi mår. Svett innehåller dessutom salter som många hundar verkar tycka är intressanta.

Därför är det inte ovanligt att hundar slickar på händer, armar eller fötter efter träning eller en varm sommardag. För hunden kan slickandet helt enkelt vara ett sätt att undersöka sin omgivning.

Webbild liggande (1)
Stock.adobe

Ett sätt att få uppmärksamhet

Hundar är skickliga på att lära sig vilka beteenden som lönar sig. Om hunden får uppmärksamhet varje gång den slickar – kanske genom prat, klappar eller skratt – finns det en god chans att beteendet upprepas.

Ur hundens perspektiv spelar det ofta mindre roll om uppmärksamheten är positiv eller negativ. Även en tillsägelse kan fungera som en belöning om hunden söker kontakt.

Om slickandet leder till en reaktion från ägaren lär sig hunden snabbt att beteendet fungerar.

Slickande kan lugna hunden

Allt slickande handlar dock inte om glädje. Många hundar slickar när de känner sig osäkra, stressade eller lite obekväma.

Slickandet kan då fungera som ett lugnande beteende. Hunden använder det för att hantera sina känslor eller signalera att den inte vill ha någon konflikt. En hund som möter en främmande person eller hamnar i en ovan situation kan därför börja slicka sig om nosen eller försöka slicka den person som finns i närheten.

Det betyder inte att hunden är rädd, men det kan vara ett tecken på att den försöker lugna situationen.

Webbild liggande (3)
Stock.adobe

Känner hunden när vi är ledsna? 

Många hundägare upplever att hunden slickar extra mycket när de är ledsna eller sjuka. Forskning visar att hundar är duktiga på att uppfatta förändringar i människors kroppsspråk, röstläge och dofter.

Det är därför möjligt att hunden reagerar på att något är annorlunda. Om slickandet då leder till närhet och kontakt kan beteendet förstärkas ytterligare.

När bör man vara uppmärksam?

Om slickandet blir mycket intensivt eller plötsligt ökar kan det däremot vara värt att vara uppmärksam. Särskilt om hunden slickar sig själv upprepat på samma ställe bör beteendet följas upp.

Överdrivet slickande kan ibland kopplas till stress, understimulering eller oro. I vissa fall kan det också bero på medicinska problem som hudbesvär, allergier, smärta eller mag-tarmproblem. Om hunden slickar sig själv så mycket att huden blir irriterad eller om beteendet förändras markant kan det vara klokt att rådgöra med veterinär.

Ett naturligt sätt att kommunicera

Oavsett om hunden slickar för att hälsa, utforska, söka kontakt eller lugna sig själv är beteendet en viktig del av hundens språk. För hundägaren kan det därför vara värdefullt att inte bara se slickandet som en 'hundpuss', utan också fundera över situationen och vad hunden försöker förmedla just då.

I många fall är några snabba slickar helt enkelt hundens sätt att säga: ”Jag ser dig, jag känner igen dig och jag vill ha kontakt.”


Dela artikeln

Lär dig läsa foderetiketten

”Med kyckling”, ”rik på nötkött” eller ”kycklingmeny”. Små ord på foderförpackningen kan göra stor skillnad. Enligt europeiska riktlinjer finns tydliga regler för hur olika ingredienser får lyftas fram på hund- och kattfoder – och hur mycket av ingrediensen som faktiskt måste finnas i produkten.

Redaktion
Redaktion 14 juli, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande
Stock-adobe

Hund- och kattfoder som säljs inom EU omfattas av foderlagstiftning och riktlinjer från FEDIAF, den europeiska branschorganisationen för sällskapsdjursfoder. Reglerna styr bland annat hur tillverkare får beskriva innehållet på förpackningarna.

En formulering som många djurägare reagerar på är ”med kyckling” eller ”with chicken”. Enligt FEDIAF riktlinjer innebär det att fodret måste innehålla minst fyra procent av den angivna ingrediensen. Det betyder inte att resten av fodret saknar animaliska råvaror – bara att minst fyra procent måste utgöras av just kyckling.

Om det istället står att fodret är ”rikt på”, ”high in” eller ”rich in” kyckling krävs minst 14 procent av ingrediensen.

Ännu högre krav gäller om ingrediensen lyfts fram som huvudnamn i produkten, exempelvis ”Kycklingmeny”, ”Chicken Dinner” eller ”Kycklingfoder”. Då måste ingrediensen utgöra minst 26 procent av innehållet.

Om ett foder bara marknadsförs med ordet ”kycklingsmak” finns däremot inget krav på att en viss mängd kyckling ska ingå. Det räcker att produkten har smak eller arom som motsvarar kyckling.

Helfoder eller kompletteringsfoder

Ingredienslistan, som på europeiska foderförpackningar kallas ”Sammansättning” eller ”Composition”, ska alltid listas i fallande ordning efter vikt när receptet blandas. Ingredienser med högst vikt anges först. Eftersom färskt kött innehåller mycket vatten behöver det dock inte betyda att det är den största källan till protein i det färdiga fodret.

Etiketten ska också visa om produkten är ett helfoder eller ett kompletteringsfoder. Ett helfoder är sammansatt för att täcka djurets dagliga näringsbehov, medan ett kompletteringsfoder måste kombineras med annan föda för att ge en balanserad kost.

Dessutom ska näringsanalysen redovisa bland annat råprotein, råfett, växttråd och mineralinnehåll. Syftet är att djurägaren ska kunna jämföra produkter och få en bättre bild av fodrets näringsmässiga sammansättning.

FEDIAF betonar att märkningen ska hjälpa konsumenten att göra informerade val och att informationen på förpackningen inte får vara vilseledande.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.