Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Basma kom över sin hundrädsla

1073658
Redaktionen 24 februari, 2021 Uppdaterades 16 april, 2025 3 minuters läsning
Basma kom över sin hundrädsla
Basma kom över sin hundrädsla

I Irak är det ovanligt att ha hundar som sällskapsdjur. Har man hund så är det som vakthund, precis som Athir hade. De allra flesta människor är däremot som Basma – hundrädda.

– Vi hade ju inte tänkt bli fodervärdar, men jag saknade att ha hund, så jag googlade och såg att man kunde ta en omplaceringshund från Försvarsmakten. Det slutade med att jag skickade in ansökan om både omplacering och att bli fodervärd.

Det krävde en lång övertalningskampanj för att få Basma att ge med sig, de fyra barnen var desto mer positiva
– I början var det svårt. Min fru är rädd för alla djur. Alla! Och jag gillar alla hundar. Så det var inte lätt, säger Athir och skrattar.

När ansökan väl var inne dröjde det inte lång tid innan fodervärdskonsulent­­en Philippa hörde av sig. Det blev sedan ett snabbt beslut. Athir och Basma fick sin omplaceringshund – en valp på bara tio veckor. Det här var 2018 och hunden hette FM Nabback.

Hur det gick för Basma? Över förväntan!
– Valpar är ju gulliga, men efter två månader är en schäfer ganska stor. Så det gick fort från mysig valp till stor hund. Basma var lite försiktig i början, men hon började gilla Nabback och snart tittade hon med andra ögon även på andra hundar ute.

Athir beskriver Nabback som en hund med för lite arbetsvilja och för mycket stress. Han klarade inte lämplighetsprovet (L-provet) och familjen valde att inte behålla honom.
– Men det var svårt att lämna honom ifrån mig. Jag grät hela vägen hem från Karlsborg.

Det var ett desto lättare beslut att ställa sig i kö för en ny valp.
– Även om alla hemma säger att det är jobbigt med hund så är det ingen som skulle kunna klara sig utan hund nu, säger Athir.

Nya vänner på kuppen

Så kom FM Olara den 5 september 2019. ”Vi glömmer aldrig det datumet!” säger Basma, som tog emot valpen och satt med henne i knät hela vägen hem.

Med Olara har Athir lagt in en ännu högre växel på träningssidan.
– Hon har en bra on- och offknapp. Hon är både aktiv och vill jobba samtidigt som hon är lugn. Hon är smart och har pushat mig att jobba med henne. Så vi tränar specialsök, spår och lydnad. Vi tävlade i specialsök när hon var nio månader och hon kom fyra av femton tävlande!

Athir lyfter fram två starka plus med att bli fodervärd jämfört med att köpa en egen valp. Det ena är stödet från fodervärdskonsulenten.
– Du får all hjälp du behöver. Om det dyker upp något konstigt beteende kan man bara fråga och få bra råd och tricks för hur man löser det. Man slipper känna sig ensam.

Att du som fodervärd förväntas träna din hund och göra läxor varje vecka är inget problem för Athir.
– Om hunden bor hos oss 13 månader blir det 56 läxor. På så vis bygger vi grunden för en bra tjänstehund.

Olara klarade sitt test finfint och bedömdes passa som avelshund. Det gjorde att Olara fick möjlighet att stanna hos familjen. En chans de tog!
– De får ta max fem kullar på en tik, sedan övergår hon till oss. Varje kull kommer att utvärderas. Den första blir kanske nu i vår, säger Athir.

Den andra stora fördelen med foderhund är vännerna som följer med värdskapet. Olara hade fyra syskon. Tillsammans utgör de fem familjerna en träningsgrupp.

– Vi har träffats utanför de obligatoriska träffarna för att träna och vi har delat våra erfarenheter. Vi har blivit som en stor familj där alla har samma intresse. Det har hjälpt min familj mycket. Vi har fått nya, svenska vänner. Inte bara sådana som man hejar på, utan vänner som hjälper varandra. Riktiga kompisar!

Basma kom över sin hundrädsla

Text: Yasemin Bayramoglu


Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

Många unga saknar tid för sina husdjur

Många unga vuxna ser sina husdjur som en av sina viktigaste relationer. Samtidigt visar en ny undersökning att djuren ofta lämnas ensamma stora delar av dagen. Veterinären Per Bransell varnar för att brist på tid, stress och skärmtid kan påverka djurens välmående.

Redaktion
Redaktion 28 juli, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Många hundar lämnas ensamma större delen av dagen. Stock.adobe

Nästan fyra av tio unga vuxna föredrar husdjur framför barn, enligt en Novus-undersökning som genomförts på uppdrag av Arken Zoo. Undersökningen visar också att många unga söker närhet och sällskap genom sina djur. Samtidigt uppger tre av tio hund- och kattägare i åldern 18–34 år att de själva känner sig ensamma.

Men tiden tillsammans med djuren verkar inte alltid räcka till. Hela 41 procent av de unga vuxna svarar att deras husdjur lämnas ensamma mer än fem timmar om dagen. Det är nästan dubbelt så många som genomsnittet bland svenska hund- och kattägare.

– Det är återigen alarmerande siffror. Liksom i förra årets undersökning är det unga vuxna som har minst tid att tillgodose sina husdjurs behov. Att katter eller för den delen hundar klarar sig själva är en myt. De är i stort behov av rutiner, stimulans och social kontakt för att må bra, säger Per Bransell, legitimerad veterinär på Arken Zoos veterinärkliniker.

Lever under stress 

Undersökningen visar också att 44 procent av de unga husdjursägarna upplever att de lever under stress. Trots det tror sju av tio inte att den egna stressen påverkar husdjuret. Samtidigt uppger nästan hälften att deras djur haft någon form av hälsoproblem under det senaste året.

En annan trend är att husdjuren i allt högre grad exponeras för skärmar. Nästan en tredjedel av de unga djurägarna uppger att deras husdjur tillbringar flera timmar framför en skärm varje vecka. Var tredje ung djurägare tror också att detta kan ha en negativ påverkan.

Webbild liggande
Stock.adobe

– Det är viktigt att fundera på hur ett husdjur passar in i ens vardag innan man skaffar ett, och hur man kan skapa tillräckligt med tid och aktivering i det dagliga livet, säger Per Bransell.

Små saker gör stor skillnad

Enligt honom behöver lösningarna inte vara komplicerade. Regelbundna rutiner, fysisk aktivitet, mental stimulans och tid tillsammans kan göra stor skillnad för djurens välmående.

– Det handlar inte om att förändra hela livet, utan om att göra små saker – regelbundet. Hälsokontroller, rådgivning och kurser kan bidra till att öka förståelsen för husdjurets behov och signaler, säger han.

Undersökningen bekräftar i stort resultaten från förra året. Stressnivåerna bland unga husdjursägare är fortsatt höga, samtidigt som flera av de beteenden som kan påverka djurens välfärd tycks bli allt vanligare.


Dela artikeln

Klubb/Medlem

"Hundträning ska vara roligt”

När Susanna Lönngren utsågs till Årets utbildare lyfte juryn fram hennes tydliga och individanpassade pedagogik. Själv säger hon att drivkraften alltid har varit densamma – att hjälpa hundar och människor att förstå varandra bättre och ha roligt tillsammans.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 25 juli, 2026 5 minuters läsning
Webbild liggande
Susanna vill få hundägarna att upptäcka nya sidor hos sin hund. Privat

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.