Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Forskning

Även urhundens utseende varierade stort

En ny studie visar att hundarnas enorma formrikedom inte alls är ett modernt påhitt. Redan för 11 000 år sedan började våra fyrbenta följeslagare skilja sig åt i både storlek och utseende – långt före kennelklubbarnas tid.

Redaktion
Redaktion 18 december, 2025 Uppdaterades 15 december, 2025 2 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Bildtext: Canaan dog härstammar från de vildhundar som funnits i Mellersta Östern i årtusenden.

Att dagens hundar varierar mycket i utseende känns nästan självklart. Men den stora variationen är mycket äldre än så. I en studie har ett internationellt forskarlag, där Biologiska museet vid Lunds universitet samt Historiska museet i Lund ingår, analyserat 643 kranier från vargar och tidiga tamhundar och kartlagt hur hundens form förändrats genom tiderna.

Genom avancerad 3D-mätning av skallarnas form har forskarna kunnat följa utvecklingen över tiotusentals år. Och resultatet överraskar.

– Hundars mångfald är inte bara ett resultat av viktorianska uppfödare, utan ett arv av tusentals års samevolution med människor, säger Maria Mostadius vid Biologiska museet i Lund.

Speglar vår historia

De tidiga hundarna speglade de roller de hade – jakt, vakt, boskapsskötsel och sällskap. De äldsta hundskallarna i studien kommer från Ryssland och är omkring 11 000 år gamla. Andra fynd från Amerika och Asien visar att hundarna snabbt började skilja sig från vargen och utveckla egna, tydliga former. Några av dessa finns inte längre kvar.

– Det fascinerande är att redan de första domesticerade hundarna uppvisade former som vi inte ser hos dagens raser. Hundar är en spegel av vår historia, säger Maria Mostadius.

Forskarna menar att fler fynd från perioden 25 000–11 000 år sedan skulle ge ännu bättre förståelse för hur ”urhunden” egentligen såg ut. Men en sak är tydlig: hundens historia är tätt sammanvävd med vår.

– Att förstå hundarnas tidiga mångfald är också att förstå oss själva – våra samhällen, våra miljöer och vårt långa samspel med djur. Hundarnas historia är i hög grad vår egen historia, säger Maria Mostadius.


Dela artikeln

Forskning

Sex nya forskningsprojekt om hund på gång

Agria och Svenska Kennelklubbens Forskningsfond delar i år ut 7,5 miljoner kronor till forskningen om sällskapsdjur. Bland annat får sex nya projekt som alla handlar om hund i någon form finansiering.

Redaktion
Redaktion 3 februari, 2026 Uppdaterades 2 februari, 2026 1 minuts läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Bildtext: Ett projekt ska studera den fysiska belastningen vid agility.

Bland de nya projekten finns bland annat ett treårigt projekt vid Köpenhamns universitet som ska validera genetisk testning för den vanligaste hjärtsjukdomen bland hundar -myxomatös mitralisklaffsjukdom (MMVD). Projektet genomförs av Lisbeth Høier Olsen.

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, ska i ett tvåårigt forskningsprojekt studera prevalens och orsaker till beteendeproblem hos svenska hundar.

Anna Boström vid Veterinary Teaching Hospital i Helsingfors får finansiering för att i ett ettårigt projekt studera den fysiska belastningen på hunden vid tävlingsformen agility. Syftet är att genom kunskap förbättra hundarnas säkerhet och minska skador.

Marie Rhodin vid Sveriges lantbruksuniversitet ska i ett treårigt projekt utveckla en datorseendemetod för att upptäcka hälta hos hund och katt genom videor av promenerande och travande djur.

Övriga nya projekt ska studera den genetiska statusens utveckling för jämthund och svensk lapphund genom att jämföra med gamla skinn samt undersöka hundens förändrade roll i ett hållbart samhälle.

Totalt delas summan på 7,5 miljoner kronor av sex nya forskningsprojekt och sju projekt som redan pågår får fortsatt finansiering.

Agria och Svenska Kennelklubbens Forskningsfond

Agria Djurförsäkring och Svenska Kennelklubben samordnar sina forskningsfonder för sällskapsdjur sedan 2008. Forskningsfonden finansierar främst forskning på sällskapsdjur som bedrivs i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Forskare som söker medel ur fonden ska vara disputerade eller ha motsvarande vetenskapliga kompetens och vara knutna till ett universitet, forskningsinstitut eller djursjukhus.


Dela artikeln

Tävling

Går det att tävla i flera hundsporter samtidigt?

Olika sporter ställer olika krav både på hund och förare. Ändå väljer många att kombinera flera grenar med goda resultat - om hundens behov får styra. Här delar Anette Björkman Bergström från Nynäshamns Brukshundklubb med sig av sina erfarenheter.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 31 januari, 2026 Uppdaterades 29 januari, 2026 5 minuters läsning
Flipper Anette Ior

Foto: Privat


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.