Även urhundens utseende varierade stort
En ny studie visar att hundarnas enorma formrikedom inte alls är ett modernt påhitt. Redan för 11 000 år sedan började våra fyrbenta följeslagare skilja sig åt i både storlek och utseende – långt före kennelklubbarnas tid.
Foto: Stock.adobe
Bildtext: Canaan dog härstammar från de vildhundar som funnits i Mellersta Östern i årtusenden.
Att dagens hundar varierar mycket i utseende känns nästan självklart. Men den stora variationen är mycket äldre än så. I en studie har ett internationellt forskarlag, där Biologiska museet vid Lunds universitet samt Historiska museet i Lund ingår, analyserat 643 kranier från vargar och tidiga tamhundar och kartlagt hur hundens form förändrats genom tiderna.
Genom avancerad 3D-mätning av skallarnas form har forskarna kunnat följa utvecklingen över tiotusentals år. Och resultatet överraskar.
– Hundars mångfald är inte bara ett resultat av viktorianska uppfödare, utan ett arv av tusentals års samevolution med människor, säger Maria Mostadius vid Biologiska museet i Lund.
Speglar vår historia
De tidiga hundarna speglade de roller de hade – jakt, vakt, boskapsskötsel och sällskap. De äldsta hundskallarna i studien kommer från Ryssland och är omkring 11 000 år gamla. Andra fynd från Amerika och Asien visar att hundarna snabbt började skilja sig från vargen och utveckla egna, tydliga former. Några av dessa finns inte längre kvar.
– Det fascinerande är att redan de första domesticerade hundarna uppvisade former som vi inte ser hos dagens raser. Hundar är en spegel av vår historia, säger Maria Mostadius.
Forskarna menar att fler fynd från perioden 25 000–11 000 år sedan skulle ge ännu bättre förståelse för hur ”urhunden” egentligen såg ut. Men en sak är tydlig: hundens historia är tätt sammanvävd med vår.
– Att förstå hundarnas tidiga mångfald är också att förstå oss själva – våra samhällen, våra miljöer och vårt långa samspel med djur. Hundarnas historia är i hög grad vår egen historia, säger Maria Mostadius.
