Till huvudinnehållet

Gör din röst hörd! Skicka in en debattartikel till redaktionen

Aktuellt & Nyheter

Årets raket – miniature american shepherd

1073658
Redaktionen 16 januari, 2023 Uppdaterades 16 april, 2025 2 minuters läsning
Årets raket - miniature american shepherd
Årets raket - miniature american shepherd

Labrador retriever behåller sin ställning som den mest populära hundrasen, men förra årets raket var en relativt ny ras i Sverige – miniature american shepherd.

Förra året registrerade Svenska Kennelklubben, SKK, 3 314 labrador retriever, en nedgång med drygt 19 procent från 4 116 under 2021. Antalet nyregistrerade hundar har sjunkit överlag och är nu nere på samma nivå som innan pandemin, men just labradoren noterade den största nedgången bland alla hundraser sett till antal individer. Bland de till antal tio största raserna backade alla utom finsk lapphund. Labradoren gick om den tyska schäferhunden i popularitet 2010 och har legat etta varje år sedan dess.

Miniature american shepherd stod däremot för den största uppgången, med hela 249 nya hundar och tog sig även in på 20-i-topp-listan. Rasen började registreras i SKK så sent som 2017 och har ökat från M101 hundar det första året till 665 registrerade 2022. Miniature american shepherd är i grunden en liten vallhund. Eftersom den är lättlärd, energisk och gärna samarbetar med sin ägare lämpar den sig väl för allehanda aktiviteter och hundsporter.

Tre nya hundraser tillkom också under 2022 – continental bulldog (52), den drivande jakthunden erdélyi kopó med ursprung i Ungern (1) och polski spaniel mysliwski (3). Den sistnämnda är ännu så länge endast godkänd av sin nationella kennelklubb.

De 20 populäraste hundraserna 2022

1. Labrador retriever 3 314
2.Golden retriever 2 027
3.Tysk schäferhund 1 736
4.Jämthund 1 519
5.Cocker spaniel 1 265
6.Staffordshire bullterrier 1 014
7.Dansk-svensk gårdshund 968
8.Bichon havanais 929
9.Finsk lapphund 859
10.Flatcoated retriever 854
11.Border collie 845
12.Fransk bulldogg 833
13.Shetland sheepdog 827
14.Chihuahua, långhårig 774
15.Jack russel terrier 736
16.Tax, strävhårig normalstor 703
17.Engelsk springer spaniel 701
18.Drever 698
19.Miniature american shepherd 665
20.Pudel, dvärg 640
Bildtext: Miniature american shepherd är en mindre variant av australian shepherd som avlats fram i USA.

Dela artikeln

Klubb/Medlem

En njure har aldrig stoppat Wilma

När Wilma var ett år upptäcktes att hon bara hade en fungerande njure. Då trodde veterinären Lena Pelander inte att hon skulle bli 15 år. I dag är Wilma fortfarande nyfiken på livet – och hänger gärna med på både utflykter, båtturer och vattenskoter.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 10 september, 2026 Uppdaterades 11 september, 2026 6 minuters läsning
Webbild liggande (3)
Wilma på stranden på Öland 2023. Jenny-Lo Markström

Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

Hundträning i fängelser kan minska återfall i brott

Redaktion
Redaktion 7 september, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande
Adobe.stock

I de så kallade Prison Dog Programs (PDP) får intagna ta hand om och träna hundar som senare ska arbeta som service-, assistans- eller terapihundar, eller omplaceras till nya hem. Programmen har funnits i USA i flera decennier och har väckt stort intresse eftersom de tycks ge positiva resultat i en miljö där effektiva rehabiliteringsinsatser ofta är en utmaning.

En ny studie har undersökt hur deltagarna själva upplever arbetet med hundarna. I djupintervjuer beskriver de hur relationen till hundarna gav dem en känsla av ansvar, mening och tillhörighet. Många berättade att hundarna hjälpte dem att utveckla tålamod, empati och förmågan att skapa nära relationer – egenskaper som de upplevde hade varit svåra att utveckla tidigare.

Katalysator för personlig förändring 

Forskarna menar att hundarna fungerar som en katalysator för personlig förändring. Den nära relationen mellan människa och hund kan hjälpa deltagarna att bygga upp en ny självbild och hitta en ny riktning i livet efter frigivningen.

Flera tidigare studier pekar åt samma håll. En systematisk forskningsöversikt från 2020, som omfattade 20 studier och över 1 500 deltagare, visar att hundprogram i fängelser ofta leder till minskad stress och ångest, bättre självkänsla, ökad empati och förbättrade sociala färdigheter. Deltagarna rapporterade också att hundarna gav struktur och ett meningsfullt ansvar i vardagen.

Den hittills största studien publicerades 2026 och omfattade drygt 1 300 intagna i delstaten Washington. Där jämfördes deltagare i hundprogram med en likvärdig kontrollgrupp. Resultaten visade att de som deltagit i programmen hade en lägre risk att återfalla i brott efter frigivningen. Dessutom såg forskarna att längre tid i programmet var kopplad till ännu bättre resultat.

Hundarna gynnas också

Även hundarna verkar gynnas av samarbetet. I många program tränas hundar från djurhem eller blivande assistanshundar. Genom den dagliga träningen får de omfattande socialisering och individanpassad träning, vilket kan öka deras möjligheter att bli certifierade eller hitta ett nytt hem.

I Sverige finns i dag inga etablerade hundträningsprogram inom Kriminalvården motsvarande de amerikanska modellerna. Den svenska kriminalvården använder tjänstehundar i säkerhetsarbetet, men intagna deltar inte i träningen av dem.

Forskarna betonar att det fortfarande behövs fler välkontrollerade studier för att fullt ut förstå effekterna av hundprogrammen. Samtidigt ger den samlade forskningen ett allt starkare stöd för att relationen mellan människa och hund kan spela en viktig roll även i rehabilitering – och att den kan förändra livet för både två- och fyrbenta deltagare.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.