Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Är hundar dubbelt så smarta som katter?

1073658
Redaktionen 11 oktober, 2022 Uppdaterades 16 april, 2025 1 minuts läsning

Enligt en studie har hundar dubbelt så många neuroner i hjärnan som katter vilket skulle kunna tyda på att hundar är smartare.

Hundar har cirka 530 miljoner neuroner i hjärnbarken, medan katter ”bara” har 250 miljoner neuroner, men gör det hundar automatiskt smartare? Fler neuroner ger förstås bättre förutsättningar att lösa mer komplexa uppgifter, men beteendeforskaren och biologen Kurt Kotrschal ser dock inte antalet nervceller som avgörande för intellektet, utan framför allt tätheten och nätverken. Här måste man förstås också definiera vad som räknas som intelligens. Hundar är förmodligen smartare när det kommer till att kommunicera med människor, medan katter är bättre på räkning och därför har andra färdigheter.

En studie från University of Exeter och Canterbury Christ Church analyserade mer än 300 publikationer i ämnet och fokuserade på hundars kognitiva förmågor. Det visade att hundar inte utmärker sig så mycket vad gäller intellekt jämfört med andra djur. Däremot vet de hur de ska få det de vill ha snabbare genom deras unika ”vilja att behaga”.

 

(Källa: Heute)


Dela artikeln

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion
Redaktion 24 februari, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Webbild liggande (1)
Bild: Stock.adobe

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten


Dela artikeln

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 21 februari, 2026 Uppdaterades 23 februari, 2026 6 minuters läsning
Omslag bild

Foto: Privat



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.