Aktuellt & Nyheter

Algblomning – en potentiell livsfara för hunden

Redaktion 30 juni, 2020 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

När växtplankton massförökar sig kallas det för algblomning. Det är i grunden en naturlig process, men den har under åren blivit allt kraftigare och når ofta sin topp under högsommaren. Under varma och vindstilla perioder kan vattnet bli grumligt och ett tjockt gult lager med algblomning kan ligga på ytan. Algerna kan ligga kvar allt ifrån timmar till veckor beroende på vädret.
En del algblomningar består av arter som kan vara giftiga och det är dessa som är farliga för både djur och människor. Varje år kommer det in hundar till veterinären som blivit akut sjuka efter att ha badat och lekt i vatten där det finns algblomning.

Om du misstänker att din hund har blivit algförgiftad ska du inte vänta med att åka in till veterinären, ju tidigare behandlingen kan sättas in desto bättre. Behandlingen vid algförgiftning kan skilja sig från fall till fall beroende på hur kraftig förgiftningen är samt hur påverkad hunden har hunnit bli.
Kommer hunden direkt ifrån badet, är det vanligt att veterinären försöker framkalla kräkningar för att tömma magsäcken på alger och blodprover tas för att se om det finns någon påverkan på inre organ. Hunden blir ofta inskriven på dropp och eventuell medicinering. Algförgiftning kan ge nedsatt leverfunktion och därför brukar blodprover tas både vid akutbesöket samt efter ett par veckor.

Symtom på algförgiftning
De vanligaste symtomen på algförgiftning är:

Orolighet/darrningar
Kräkningar /diarré, eventuellt blodiga
Bleka slemhinnor
Andningssvårigheter
Kramper

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion 9 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion 7 juli, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Webbild liggande (1) — Hundarna väckte positiva känslor.Stock.adobe

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.