Aktuellt & Nyheter

Algblomning – en potentiell livsfara för hunden

Redaktion 30 juni, 2020 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

När växtplankton massförökar sig kallas det för algblomning. Det är i grunden en naturlig process, men den har under åren blivit allt kraftigare och når ofta sin topp under högsommaren. Under varma och vindstilla perioder kan vattnet bli grumligt och ett tjockt gult lager med algblomning kan ligga på ytan. Algerna kan ligga kvar allt ifrån timmar till veckor beroende på vädret.
En del algblomningar består av arter som kan vara giftiga och det är dessa som är farliga för både djur och människor. Varje år kommer det in hundar till veterinären som blivit akut sjuka efter att ha badat och lekt i vatten där det finns algblomning.

Om du misstänker att din hund har blivit algförgiftad ska du inte vänta med att åka in till veterinären, ju tidigare behandlingen kan sättas in desto bättre. Behandlingen vid algförgiftning kan skilja sig från fall till fall beroende på hur kraftig förgiftningen är samt hur påverkad hunden har hunnit bli.
Kommer hunden direkt ifrån badet, är det vanligt att veterinären försöker framkalla kräkningar för att tömma magsäcken på alger och blodprover tas för att se om det finns någon påverkan på inre organ. Hunden blir ofta inskriven på dropp och eventuell medicinering. Algförgiftning kan ge nedsatt leverfunktion och därför brukar blodprover tas både vid akutbesöket samt efter ett par veckor.

Symtom på algförgiftning
De vanligaste symtomen på algförgiftning är:

Orolighet/darrningar
Kräkningar /diarré, eventuellt blodiga
Bleka slemhinnor
Andningssvårigheter
Kramper

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion 24 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Webbild liggande (1) — Bild: Stock.adobe

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell 21 februari, 2026 • Uppdaterades 23 februari, 2026 • 6 minuters läsning

Bildtext: Tina Sperring och aussien Cosmic på lydnadskurs.

Chodský pes är en relativt ny ras i Sverige. Den kommer ursprungligen från Tjeckien och är känd för sitt livliga temperament, stora nyfikenhet och vänliga sinne. Svenska Chodský pesklubben bildades 2013, blev officiellt godkänd året därpå och har i dag omkring 160 medlemmar.

Arbetet är uppdelat i flera sektorer, men kärnan är avel och hälsa. Många medlemmar har flera roller, vilket skapar ett nära samarbete. Fokus ligger på att sprida kunskap, samla data och få uppfödare att följa klubbens rekommendationer.

– Det är vi som sätter ramarna...