Aktuellt & Nyheter

AI ska läsa av höftledsröntgen

Svenska Kennelklubben (SKK) tar hjälp av AI för att utveckla framtidens avläsningar av höftledsröntgen hos hundar.

Redaktion 8 oktober, 2025 • Uppdaterades 13 oktober, 2025 • 1 minuts läsning

Tillsammans med forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan startar Svenska Kennelklubben nu ett projekt som ska pröva om AI kan bidra med snabbare, säkrare och mer enhetliga resultat.

Höftledsröntgen används för att upptäcka höftledsdysplasi, en ärftlig ledsjukdom som kan orsaka smärta och hälta hos hundar. Varje år röntgas tusentals hundar i Sverige och bilderna skickas in till SKK för avläsning och gradering.

I det nya projektet delar SKK med sig av över 325 000 röntgenbilder som ska användas för att träna algoritmen. Förhoppningen är att tekniken i framtiden även kan användas på bilder från andra nordiska länder.

Ho¨ftrontgen SKK — Foto: Svenska Kennelklubben

Bild: Röntgenbild av en höftled.

– AI-avläsningar kan ge resultat medan hunden fortfarande är kvar på kliniken, vilket vore en stor vinst för både veterinärer och djurägare, säger Kevin Smith, professor i biomedicinsk bildanalys.

Många fördelar med AI-teknik

Även forskaren Emir Konuk ser stor potential i projektet. Han har tidigare visat att AI kan prestera minst lika bra som erfarna läkare vid avläsning av medicinska bilder. – Jag ville gärna arbeta med det här eftersom jag tycker mycket om hundar. När vi såg röntgenbilderna stod det klart att vi kan genomföra projektet, säger han.

För SKK är satsningen en naturlig fortsättning på ett långvarigt arbete. Klubben har registrerat resultat från höftledsröntgen i över 50 år.

– Det känns väldigt spännande att nu ta ytterligare ett steg i utvecklingen. Vi ser många fördelar för hundägarna med att omfamna den nya teknik som AI innebär, säger Ulf Uddman, tillförordnad vd på SKK.

På sikt hoppas SKK att tekniken också ska kunna användas för avläsning av armbågar, rygg och knäleder.

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion 24 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Webbild liggande (1) — Bild: Stock.adobe

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell 21 februari, 2026 • Uppdaterades 23 februari, 2026 • 6 minuters läsning

Bildtext: Tina Sperring och aussien Cosmic på lydnadskurs.

Chodský pes är en relativt ny ras i Sverige. Den kommer ursprungligen från Tjeckien och är känd för sitt livliga temperament, stora nyfikenhet och vänliga sinne. Svenska Chodský pesklubben bildades 2013, blev officiellt godkänd året därpå och har i dag omkring 160 medlemmar.

Arbetet är uppdelat i flera sektorer, men kärnan är avel och hälsa. Många medlemmar har flera roller, vilket skapar ett nära samarbete. Fokus ligger på att sprida kunskap, samla data och få uppfödare att följa klubbens rekommendationer.

– Det är vi som sätter ramarna...