Aktuellt & Nyheter

AI ska läsa av höftledsröntgen

Svenska Kennelklubben (SKK) tar hjälp av AI för att utveckla framtidens avläsningar av höftledsröntgen hos hundar.

Redaktion 8 oktober, 2025 • Uppdaterades 13 oktober, 2025 • 1 minuts läsning

Tillsammans med forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan startar Svenska Kennelklubben nu ett projekt som ska pröva om AI kan bidra med snabbare, säkrare och mer enhetliga resultat.

Höftledsröntgen används för att upptäcka höftledsdysplasi, en ärftlig ledsjukdom som kan orsaka smärta och hälta hos hundar. Varje år röntgas tusentals hundar i Sverige och bilderna skickas in till SKK för avläsning och gradering.

I det nya projektet delar SKK med sig av över 325 000 röntgenbilder som ska användas för att träna algoritmen. Förhoppningen är att tekniken i framtiden även kan användas på bilder från andra nordiska länder.

Ho¨ftrontgen SKK — Foto: Svenska Kennelklubben

Bild: Röntgenbild av en höftled.

– AI-avläsningar kan ge resultat medan hunden fortfarande är kvar på kliniken, vilket vore en stor vinst för både veterinärer och djurägare, säger Kevin Smith, professor i biomedicinsk bildanalys.

Många fördelar med AI-teknik

Även forskaren Emir Konuk ser stor potential i projektet. Han har tidigare visat att AI kan prestera minst lika bra som erfarna läkare vid avläsning av medicinska bilder. – Jag ville gärna arbeta med det här eftersom jag tycker mycket om hundar. När vi såg röntgenbilderna stod det klart att vi kan genomföra projektet, säger han.

För SKK är satsningen en naturlig fortsättning på ett långvarigt arbete. Klubben har registrerat resultat från höftledsröntgen i över 50 år.

– Det känns väldigt spännande att nu ta ytterligare ett steg i utvecklingen. Vi ser många fördelar för hundägarna med att omfamna den nya teknik som AI innebär, säger Ulf Uddman, tillförordnad vd på SKK.

På sikt hoppas SKK att tekniken också ska kunna användas för avläsning av armbågar, rygg och knäleder.

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion 9 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion 7 juli, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Webbild liggande (1) — Hundarna väckte positiva känslor.Stock.adobe

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.