Inspiration

Agility-SM till Jönköping 2026

Redaktionen 4 februari, 2025 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

För första gången står Jönköping värd för SM i agility. Den populära hundsporten samlar Sveriges elit till en fartfylld tävlingshelg den 26–28 juni 2026 på Rosenlunds IP. Cirka 700 ekipage kommer kämpa om de prestigefyllda SM-titlarna, både individuellt och i lag.

Rosenlunds IP, som är känt för sina fina fotbollsplaner och natursköna omgivningar, blir nu skådeplats för en av årets största hundsportevenemang. Tävlingshelgen väntas bli en riktig höjdpunkt för agility-Sverige.

– Vi är väldigt glada att nästa års SM går i Jönköping. Det blir sommarens samlingspunkt för våra agilityaktiva, som har tävlat under ett helt år för att kvala till mästerskapet. Vi är tacksamma för stödet från Destination Jönköping, som redan har visat oss att de kommer vara en fantastisk värdstad för evenemanget, säger Krister Andreasson, ordförande i Svenska Agilityklubben.

Svenska Agilityklubben arrangerar tävlingen i samarbete med tre erfarna brukshundsklubbar – Jönköpings BK, Ulricehamns BK och Tranås BK. De har arrangerat flera tävlingar tillsammans tidigare, men det här är första gången de står värdar för ett SM.

– SM är en riktig höjdpunkt, och vi ser fram emot att bjuda hit Sveriges bästa ekipage. Det är första gången vi tar oss an ett mästerskap av denna storlek, men tack vare samarbetet mellan flera klubbar i regionen har vi alla förutsättningar att genomföra ett riktigt bra evenemang, säger Catharina Tuomisto, en av arrangörerna.

Om agility och Agility-SM

Agility är en snabb och spännande sport som växer i Sverige. I dag finns närmare 5 000 aktiva utövare i landet. SM-tävlingarna består av både individuella lopp och lagtävlingar där snabbhet och precision avgör.

För att ta sig till final i den individuella tävlingen måste ekipagen kvala genom två inledande kvallopp. I lagtävlingen räknas resultat från både en agilityklass och en hoppklass. Hundarna delas in i fem storleksklasser baserat på mankhöjd.

Kvalperioden till Agility-SM 2026 pågår från mitten av maj 2025 till mitten av maj 2026.

Träning

Talknappar öppnar för nya samtal

Det tog flera månader innan Connie började använda talknapparna. Nu kan ett tryck betyda att hon, som matte Anna Wikström tolkar det, vill ha ett tuggben i sängen. Men den största förändringen är kanske att Anna har blivit bättre på att lyssna, även när Connie inte trycker på någon knapp.

Karin Wandrell 10 oktober, 2026 • 6 minuters läsning

Första gången Anna Wikström, som är medlem i SBKs Stockholmsavdelning, insåg att hennes welsh springer spaniel Connie verkligen förstod hur hon skulle använda talknapparna var en sen kväll när de var ensamma hemma.

– Vi hade varit ute, hon hade bajsat och det var dags att gå och lägga sig. Då gick hon fram och tryckte: ”Ut! Ut! Ut!”. Vi gick till hundgården, och där behövde hon bajsa igen. Hon var dålig i magen. För mig är det tydligt att hon har lärt sig att hon kan använda knapparna när det behövs och det har följt med oss ända sedan dess.

Från forskning till Facebook

Talknapparna är en...

Forskning

Att ta hand om hunden kan vara bra för barn

Att hjälpa till att mata, sköta och ta hand om familjens hund kan hänga ihop med viktiga förmågor hos barn. En ny studie visar att barn som är mer delaktiga i hundens skötsel också har bättre arbetsminne och lättare att styra sin uppmärksamhet och sina impulser.

Redaktion 8 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Föräldrar och vårdnadshavare till 293 barn mellan fyra och tolv år deltog i studien. Av barnen levde 151 med hund och 142 med katt. Föräldrarna fick svara på frågor om barnets relation till djuret, hur mycket barnet deltog i skötseln och om barnets arbetsminne och förmåga att kontrollera uppmärksamhet, beteende och känslor.

Resultaten visade att barn som var mer engagerade i skötseln av familjens hund också skattades högre när det gällde både arbetsminne och förmågan att hejda impulser och styra sitt beteende. Barn som hade färre svårigheter i relationen till hunden hade också starkare förmågor inom dessa områden. Samma mönster syntes bland barn som levde med katt.

Däremot spelade det känslomässiga bandet till djuret ingen tydlig roll. Forskarna såg inget samband mellan hur starkt känslomässigt barnet var fäst vid hunden eller katten och de undersökta förmågorna. Det kan alltså vara den aktiva kontakten och ansvaret för djuret, snarare än enbart närheten till det, som har betydelse.

Små uppgifter kan göra skillnad

En möjlig förklaring är att djurskötsel ställer små krav på barnet i vardagen. Det gäller till exempel att komma ihåg när hunden ska få mat eller behöver annan omvårdnad, men också att uppmärksamma djurets behov och anpassa sitt eget beteende efter dem. Sådana uppgifter skulle enligt forskarna kunna bidra till att träna de exekutiva funktionerna.

Studien visar dock bara ett samband och kan inte säga vad som är orsak och verkan. Det kan lika gärna vara så att barn som redan har bättre arbetsminne och impulskontroll tar större ansvar för familjens djur. För att kunna avgöra om själva djurskötseln bidrar till utvecklingen behövs därför studier som följer barn över längre tid.