Inspiration

Agility-SM till Jönköping 2026

Redaktionen 4 februari, 2025 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

För första gången står Jönköping värd för SM i agility. Den populära hundsporten samlar Sveriges elit till en fartfylld tävlingshelg den 26–28 juni 2026 på Rosenlunds IP. Cirka 700 ekipage kommer kämpa om de prestigefyllda SM-titlarna, både individuellt och i lag.

Rosenlunds IP, som är känt för sina fina fotbollsplaner och natursköna omgivningar, blir nu skådeplats för en av årets största hundsportevenemang. Tävlingshelgen väntas bli en riktig höjdpunkt för agility-Sverige.

– Vi är väldigt glada att nästa års SM går i Jönköping. Det blir sommarens samlingspunkt för våra agilityaktiva, som har tävlat under ett helt år för att kvala till mästerskapet. Vi är tacksamma för stödet från Destination Jönköping, som redan har visat oss att de kommer vara en fantastisk värdstad för evenemanget, säger Krister Andreasson, ordförande i Svenska Agilityklubben.

Svenska Agilityklubben arrangerar tävlingen i samarbete med tre erfarna brukshundsklubbar – Jönköpings BK, Ulricehamns BK och Tranås BK. De har arrangerat flera tävlingar tillsammans tidigare, men det här är första gången de står värdar för ett SM.

– SM är en riktig höjdpunkt, och vi ser fram emot att bjuda hit Sveriges bästa ekipage. Det är första gången vi tar oss an ett mästerskap av denna storlek, men tack vare samarbetet mellan flera klubbar i regionen har vi alla förutsättningar att genomföra ett riktigt bra evenemang, säger Catharina Tuomisto, en av arrangörerna.

Om agility och Agility-SM

Agility är en snabb och spännande sport som växer i Sverige. I dag finns närmare 5 000 aktiva utövare i landet. SM-tävlingarna består av både individuella lopp och lagtävlingar där snabbhet och precision avgör.

För att ta sig till final i den individuella tävlingen måste ekipagen kvala genom två inledande kvallopp. I lagtävlingen räknas resultat från både en agilityklass och en hoppklass. Hundarna delas in i fem storleksklasser baserat på mankhöjd.

Kvalperioden till Agility-SM 2026 pågår från mitten av maj 2025 till mitten av maj 2026.

Aktuellt & Nyheter

Frivilliga krafter i fokus på Folk och Försvar

Hur snabbt kan Sverige ställa om när säkerhetsläget förändras? Den frågan stod i centrum på Folk och Försvars Rikskonferens 2026. Budskapet var tydligt - utan frivilliga organisationer saknas ett komplett totalförsvar.

Karin Wandrell 29 januari, 2026 • Uppdaterades 29 januari, 2026 • 3 minuters läsning

Bildtext: Statsminister Ulf Kristersson inledde konferensen med fokus på att bygga trygghet och handlingskraft.

Folk och Försvars Rikskonferens 2026 samlade beslutsfattare, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle och budskapet var tydligt. Sveriges motståndskraft vilar inte enbart på statliga strukturer, utan i hög grad på frivillighet och civila resurser. Under temat Handlingskraft och leverans – kan Sverige och Europa leverera den försvars- och säkerhetsförmåga som det nya säkerhetsläget kräver? återkom gång på gång behovet av ett fungerande totalförsvar i praktiken.

Konferensen, som samlade över 400 deltagare, fler än 80 talare och representanter från omkring 130 organisationer, betonade civilsamhällets avgörande roll i ett läge där både krisberedskap och försvarsförmåga måste byggas snabbt och uthålligt. Regeringen aviserade också en förstärkning på 60 miljoner kronor till de frivilliga försvarsorganisationerna – ett tydligt tecken på att frivilligsektorn ses som en central del av Sveriges säkerhet.

Bildtext: Det fanns mycket att diskutera under konferensen.

Satsningen ligger i linje med Förordning om frivillig försvarsverksamhet (1994:524), där de frivilliga försvarsorganisationernas uppdrag definieras. Uppgiften är bland annat att sprida totalförsvarsinformation, rekrytera och utbilda avtalspersonal, utbilda specialister med särskild kompetens (exempelvis inom hundtjänst, radiosamband och sjukvård) samt stärka både civila myndigheter och Försvarsmakten vid kriser och höjd beredskap. I dag finns 18 frivilliga försvarsorganisationer, varav Svenska Brukshundklubben (SBK) är en.

SBK:s roll inom totalförsvaret

Även om SBK:s verksamhet inte nämndes uttryckligen under konferensen har man ett formellt uppdrag att rekrytera och utbilda hundar och hundförare åt Försvarsmakten, utbilda hundekipage, till exempel räddningshundar, åt Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) samt bidra med frivillig personal i totalförsvaret och vid civila kriser. Här ingår också att sprida totalförsvarsinformation och stärka försvarsviljan i samhället.

– Den kompetens som Svenska Brukshundklubben bidrar med går inte att bygga upp snabbt. Att utbilda hundar och hundförare för totalförsvarets behov kräver långsiktighet, erfarenhet och fungerande utbildningsstrukturer, säger Fredrik Bruno, generalsekreterare, Svenska Brukshundklubben.

Bildtext: Räddningshundar visar upp sig på mässan Elmia hund.

Exempel på specialistbefattningar som ofta lyfts fram som frivilligorganisationernas bidrag till totalförsvaret är till exempel patrullhundar för bevakning och områdesövervakning, räddningshundar för eftersök i rasmassor och försvarsmaktshundar som kan kallas in vid höjd beredskap. Här ingår också specialistkompetens inom hundbeteende, utbildning och uthållig träning – resurser som kräver tid, kontinuitet och lokal förankring.

Försvarsvilja och folkförankring

Flera av Rikskonferensens huvudfrågor knyter direkt an till denna typ av verksamhet. Frågan om Sverige faktiskt levererar den förmåga som tiden kräver, handlar inte enbart om materiel och struktur, utan om färdigutbildade resurser som kan användas i vardag, kris och krig. Här är SBK en av de aktörer som kontinuerligt levererar både civilt och militärt användbara förmågor, även om omfattningen inte alltid motsvarar efterfrågan.

Även diskussionerna om civilt försvar och robusthet ger de frivilliga organisationerna en tydligare roll. Längre kriser, svår terräng och ökade krav på uthållighet lyfter fram behovet av exempelvis räddningshundar och patrullhundar vid eftersök, bevakning och insatser där tekniska system inte räcker till.

Bildtext: Kungen och kronprinsessan Victoria, som är utbildad officer, fanns också på plats.

– Totalförsvarets faktiska förmåga handlar inte bara om system och struktur, utan om människor som är utbildade och redo. Här har organisationer med etablerade utbildningskedjor en nyckelroll, säger Fredrik Bruno.

Slutligen betonades vikten av försvarsvilja och folkförankring. Här har SBK, som en av landets största ideella organisationer med omkring 60 000 medlemmar och lokal närvaro i nästan hela landet, en särställning.

När regeringen samtidigt tydliggör behovet av en större och mer organiserad frivilligstyrka blir en organisation som SBK med befintliga utbildningssystem, instruktörer och lokal förankring särskilt viktig – inte minst i ambitionen att snabbt kunna skala upp totalförsvaret.

Ledare

En stabil grund ger möjlighet till utveckling

Just nu pågår arbetet med bokslutet för 2025 för fullt. Även om det alltid finns osäkerheter pekar de preliminära siffrorna mot ett positivt resultat. Det är förstås glädjande, men ger också anledning att stanna upp och reflektera kring ekonomi och stabilitet i ideella organisationer.

Fredrik Bruno 28 januari, 2026 • Uppdaterades 28 januari, 2026 • 2 minuters läsning

Bildtext: Att lägga en stabil grund är viktigt både i hundträning och föreningsarbete.

Ett ekonomiskt överskott är inte ett mål i sig för oss. I en ideell förening mäts framgång i den verksamhet vi kan skapa för våra medlemmar – inte i hur stora ekonomiska resultat vi redovisar.

Samtidigt behöver vi säkerställa att vi kan bedriva verksamhet över tid och fortsätta utveckla vår organisation. Det handlar inte bara om att kunna hantera förändrade förutsättningar eller oförutsedda händelser, utan också om att ha den trygghet som krävs för att våga testa nytt.

Att Svenska Brukshundklubben har en...