Inspiration

Agility-SM till Jönköping 2026

Redaktionen 4 februari, 2025 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

För första gången står Jönköping värd för SM i agility. Den populära hundsporten samlar Sveriges elit till en fartfylld tävlingshelg den 26–28 juni 2026 på Rosenlunds IP. Cirka 700 ekipage kommer kämpa om de prestigefyllda SM-titlarna, både individuellt och i lag.

Rosenlunds IP, som är känt för sina fina fotbollsplaner och natursköna omgivningar, blir nu skådeplats för en av årets största hundsportevenemang. Tävlingshelgen väntas bli en riktig höjdpunkt för agility-Sverige.

– Vi är väldigt glada att nästa års SM går i Jönköping. Det blir sommarens samlingspunkt för våra agilityaktiva, som har tävlat under ett helt år för att kvala till mästerskapet. Vi är tacksamma för stödet från Destination Jönköping, som redan har visat oss att de kommer vara en fantastisk värdstad för evenemanget, säger Krister Andreasson, ordförande i Svenska Agilityklubben.

Svenska Agilityklubben arrangerar tävlingen i samarbete med tre erfarna brukshundsklubbar – Jönköpings BK, Ulricehamns BK och Tranås BK. De har arrangerat flera tävlingar tillsammans tidigare, men det här är första gången de står värdar för ett SM.

– SM är en riktig höjdpunkt, och vi ser fram emot att bjuda hit Sveriges bästa ekipage. Det är första gången vi tar oss an ett mästerskap av denna storlek, men tack vare samarbetet mellan flera klubbar i regionen har vi alla förutsättningar att genomföra ett riktigt bra evenemang, säger Catharina Tuomisto, en av arrangörerna.

Om agility och Agility-SM

Agility är en snabb och spännande sport som växer i Sverige. I dag finns närmare 5 000 aktiva utövare i landet. SM-tävlingarna består av både individuella lopp och lagtävlingar där snabbhet och precision avgör.

För att ta sig till final i den individuella tävlingen måste ekipagen kvala genom två inledande kvallopp. I lagtävlingen räknas resultat från både en agilityklass och en hoppklass. Hundarna delas in i fem storleksklasser baserat på mankhöjd.

Kvalperioden till Agility-SM 2026 pågår från mitten av maj 2025 till mitten av maj 2026.

Klubb/Medlem

Höör BK - från idé till verklighet

En parkourbana gjord delvis av lastpallar. Mörkersök i ett gammalt plåtskjul. Ett nosområde byggt av återvunnet material. Höör Brukshundklubb visar hur man kan utveckla en klubb med kreativitet och engagemang.

Karin Wandrell 8 augusti, 2026 • 4 minuters läsning

Det händer mycket på Höör Brukshundklubb just nu. På bara fem år har medlemsantalet nästan fördubblats och samtidigt växer klubben på flera andra sätt. Nu håller man dessutom på att bygga ett nytt stort aktivitetsområde. Här kommer det finnas allt från en stor parkourbana till ett nosområde med miljöhinder och sökvägg.

– Vi har finansierat allt själva. Förra året drog vi in mer än 400 000 kronor genom kursverksamheten. De pengarna använder vi för att utveckla klubben, säger ordförande Christel Persson Pinon.

Tanken med parkourbanan är att hundarna ska kunna ha roligt på ett säkert sätt...

Forskning

AI kan hjälpa framtidens polishundar

AI skulle i framtiden kunna bli ett nytt verktyg i utbildningen av svenska polishundar. Det visar ett examensarbete där forskaren undersökt om AI kan lära sig att känna igen när en hund markerar ett fynd under en sökinsats.

Redaktion 6 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Polishundar spelar en viktig roll i polisens arbete. De används bland annat för bevakning, spårning och sök efter personer, narkotika och vapen. Men att utbilda en tjänstehund är en lång process som kräver både erfarenhet och noggrann uppföljning. Nu undersöks om artificiell intelligens kan bidra till att utveckla träningen ytterligare.

I examensarbetet analyserades videofilmer från sökövningar med hundar. Genom att först identifiera hundens kroppsrörelser och sedan låta en AI-modell bearbeta informationen testade forskaren om systemet kunde avgöra när hunden markerade att den hittat det den sökte.

Tanken är att tekniken på sikt ska kunna användas för att analysera hundars beteenden och ge instruktörer och hundförare bättre underlag för träning och utvärdering.

Fungerar i teorin

Resultaten visar att metoden fungerar i teorin, men att vägen till ett färdigt verktyg fortfarande är lång. Den största utmaningen var bristen på data. För att träna en AI-modell krävs stora mängder videomaterial där hundarnas beteenden har märkts upp i detalj, något som är både tidskrävande och resurskrävande.

Studien visade också att tekniken hade svårt att tolka hundens rörelser när hunden delvis hamnade utanför bild eller skymdes av föremål eller människor. Det som för en människa kan vara en tydlig markering visade sig vara betydligt svårare för AI-systemet att uppfatta.

Tränar på videomaterial

Trots begränsningarna ser forskaren möjligheter. I stället för att analysera enskilda kroppspunkter kan framtida modeller sannolikt tränas direkt på videomaterial, vilket kan ge mer träffsäkra resultat. Tidigare forskning visar också att AI redan har använts framgångsrikt för att analysera hundars beteenden i andra sammanhang.

Även om tekniken ännu befinner sig på forskningsstadiet pekar arbetet mot en framtid där artificiell intelligens kan bli ett komplement till människans erfarenhet. För polishundar och andra arbetande hundar skulle det kunna innebära nya möjligheter att följa utvecklingen, upptäcka detaljer i träningen och ytterligare stärka samspelet mellan hund och förare.

Läs hela studien här.