Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

9 sommarfaror att se upp med

1073658
Redaktionen 10 juni, 2024 Uppdaterades 16 april, 2025 6 minuters läsning
9 sommarfaror att se upp med

Foto: 9 sommarfaror att se upp med

För våra hundar innebär sommaren ofta många nya intryck och mer utetid. Men sommaren medför även utmaningar. Agria Djurförsäkring har samlat ihop de nio vanligaste sommarskadorna bland hundar och ger goda råd ifall olyckan är framme.

Lämna aldrig hunden i bilen

Lämna aldrig hunden i bilen – inte ens om den står i skuggan. Solen flyttar sig snabbt, och temperaturen inne i bilen kan snabbt bli så hög att det blir livsfarligt för hunden. Om du absolut måste lämna hunden i bilen bör det endast ske under mycket kort tid. Parkera i skuggan och lägg en lapp med klockslag och ditt telefonnummer i framrutan, så att förbipasserande kan nå dig

Gör så här: Om din hund blir överhettad, bör den få tempererat (aldrig kallt!) vatten att dricka, och du kan skölja dess tassar med tempererat vatten. Blöt en handduk och lägg över hunden. Kontakta alltid fysisk eller digital veterinär om du misstänker att din hund har fått värmeslag.

Inför hundsiesta

Varje år dör hundar av värmeslag för att de har varit ute och gått i för höga temperaturer. Det visar Agrias skadestatistik. Särskilt utsatta är de kortnästa hundarna som har svårare att reglera sin kroppstemperatur och därför lättare blir överhettade och svullnar upp i luftvägarna redan vid milda temperaturer.

Äldre hundar och valpar är också extra känsliga för värme, liksom sjuka hundar, till exempel hundar med hjärtfel, som behöver extra omsorg när värmen slår till. Pälsrika och svarta hundar är också känsliga för värme. Under årets varmaste månader behöver alla hundar, oavsett ras, hålla siesta eftersom deras kroppar inte mår bra av för mycket aktivitet under de varma timmarna mitt på dagen.

Gör så här: Gå ut med hunden tidig morgon och sen kväll, så ni kan njuta av de ljusa timmarna utan höga temperaturer.

Solbränna och het asfalt

Precis som människor behöver hundar också skydd mot solens strålar, och de ska alltid ha möjlighet att ligga i skuggan. Hundar med tunn päls blir lättare solbrända, och deras hud kan bli röd och svida.

Asfalten blir brännhet på sommardagar, och många hundar får brännskador på trampdynorna. Gå gärna själv en provtur barfota innan du låter din hund gå på het asfalt.

Gör så här: Förebygg solskador med solkräm på hundens mest utsatta ställen; nosen, öronen, magen och pungen, och håll er till gräs och promenader i skuggan. Skador på tassarna bör alltid ses över av en veterinär. Det är viktigt att tassarna rengörs och hålls rena, och att hunden förhindras från att slicka på dem.

Flygande faror

Ett enskilt bi- eller getingstick på tass eller nos är oftast inte farligt, men upprepade stick kan göra hunden sjuk eller utlösa en allergisk reaktion. Klåda och/eller smärta vid stickstället kan framkalla intensiv slickaktivitet, vilket kan leda till ett riktigt sår. Om hunden blir stucken nära ögat eller i munnen kan det också kräva veterinärbehandling. En kraftig svullnad kan skapa livshotande blockering av luftvägarna vid stick i mun eller svalg – därför bör man alltid kontakta veterinären omedelbart.

Gör så här: Undersök hunden. Handlar det om ett enstaka eller många stick? Håll koll på om hundens allmänna tillstånd försämras. Om gadden fortfarande sitter fast i huden kan du försöka ta bort den själv. Smärtan kan lindras något med kyla – till exempel isbitar i en kökshandduk.

Behåll kopplet på

På sommaren inträffar fler trafikolyckor där hundar är inblandade. Det beror dels på att vi spenderar mer tid ute, dels på att fler hundar går lösa på sommaren. Även om din hund brukar komma när du kallar, kan sommarens glädje göra att den annars så lydiga hunden som brukar kunna gå utan koppel i eller nära trafikerade områden plötsligt springer efter en löptik, en ekorre, en katt eller liknande.

Gör så här: Undvik att ha din hund lös på okända platser eller nära trafik. För att du och din hund snabbt ska kunna återförenas om olyckan är framme, bör du se till att din hund är ID-märkt.

Se upp med glasspinnar och grillmat

Om du stöter på rester efter en picknick, var uppmärksam på om hunden stoppar nosen i den övergivna maten. Ben från tillagad kyckling eller fisk kan splittras till mycket vassa bitar och orsaka allvarliga skador på hundens magsäck, tarm och svalg eller fastna i matstrupen eller tarmen. Detsamma gäller för grillspett och majskolvar, som kan sticka hål på eller fastna i magsäcken och tarmarna om hunden sväljer dem.

Var också uppmärksam på att det bara är glassen som hamnar i hundens mun om ni delar en glasspinne, för den lilla träpinnen kan vara lika farlig för hunden som grillresterna. Symtom på att hunden har ätit något den inte tål är kräkningar, ändrade dricks- och ätvanor, diarré eller att hunden har svårt att bajsa.

Vad du kan göra: Om ett främmande föremål har fastnat i halsen eller magsäcken/tarmarna på din hund, sök veterinär omedelbart.

För mycket vatten

Ett uppfriskande dopp i havet är underbart för de flesta hundar en varm sommardag, men om din hund ofta badar i havet, i sjöar eller i simbassängen, och därför går runt med fuktig hud och päls under längre tid, kan det leda till fukteksem (hot spot), vilket gör hundens hud röd, öm och irriterad.

Om hunden vistas länge i vattnet, och dess svans är i full aktion och därmed blir överbelastad, eller om hunden under längre tid är kall på bakdelen, kan det uppstå ”vattensvans”. En smärtsam inflammation i nervrötterna i svansroten.

Vad du kan göra: Se till att skölja din hund med sötvatten och torka den helt torr efter varje dopp. Om hunden får hudinflammation bör den undersökas av en veterinär, eftersom det kan vara smärtsamt och ofta kräver antibiotika. Om din hund får vattensvans bör den behandlas med smärtstillande hos veterinären, och hemma bör du fortsätta behandlingen med värme och vila.

Se upp för algblomning

Om det har varit varmt under en längre tid, bör du vara uppmärksam på om badvattnet vid stranden och i sjöar innehåller alger. Om hunden badar i vatten med hög koncentration av blågröna alger, kan den förgiftas och hamna i livsfara. Symtom på algförgiftning är att hunden är orolig, skakar, kräks eller går ostadigt.

Vad du kan göra: Kontakta veterinär  omedelbart om du misstänker algförgiftning.

Paddor och sniglar

Hundar kan drabbas av ”paddförgiftning” om de får en padda i munnen. Denna typ av förgiftning är vanligtvis inte farlig, så du behöver bara kontakta veterinären om hunden visar tecken på starkt obehag efter mötet med en padda.

Typiska symtom på paddförgiftning är att hunden dreglar mycket och gnider nosen mot olika ytor på grund av svullnad i tandköttet och irritation i munnen. Vissa hundar får också små pupiller. Var dessutom uppmärksam på att hunden inte äter sniglar, eftersom de kan överföra hjärtmask.

Vad du kan göra: Undersök hundens munhåla. Sitter det ett främmande föremål eller något annat mellan tänderna? Tvätta hundens mun, läppar och nosparti med rent vatten och erbjuda hunden färskt vatten att dricka. Kontakta veterinären om hunden mår dåligt eller verkar förvirrad.

Bildtext: Se upp för algblomning när värmen stiger.

(Källa: Agria Danmark)


Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

6 av 10 hundar är rädda för fyrverkerier

Debatten om fyrverkerier och djur blossar upp varje år i samband med nyår. Men hur vanligt är det egentligen att hundar och katter mår dåligt av smällar och ljusblixtar? En ny undersökning från Agria visar att problemet är utbrett – och för många djur handlar det om mer än tillfälligt obehag.

Redaktion
Redaktion 25 december, 2025 Uppdaterades 23 december, 2025 3 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Nästan sex av tio hundar blir stressade eller rädda när det smäller, och något färre katter visar tydliga tecken på obehag. Enligt djurägarna blir omkring hälften av de djur som reagerar riktigt rädda och upplever långvarig stress, medan övriga återhämtar sig snabbare. Samtidigt uppger 40 procent av hundägarna och 43 procent av kattägarna att deras djur inte verkar påverkas alls.

– Höga ljud och oförutsägbara ljusblixtar kan upplevas som ett direkt hot. Hundar visar oftare långvarig stress, medan katter ibland återhämtar sig snabbare – men ingen ska behöva lida, säger Lotta Möller Koivisto, chefsveterinär på Agria.

Stress som kan få negativa följder

Rädsla vid fyrverkerier är inte bara ett tillfälligt problem. Långvarig eller återkommande stress kan leda till beteendeförändringar, försvagat immunförsvar och ökad risk för olyckor när djuret försöker fly undan ljuden. Ett tryggare djur skapar dessutom tryggare människor, något som får effekt även utanför hemmet.

– Genom att planera i god tid och minska exponeringen för plötsliga ljud gör vi livet tryggare för både djur och människor, säger Lotta Möller Koivisto.

Webbild liggande (1)
Bild: Stock.adobe

När rädsla blir panik

För vissa hundar är nyårsafton en mardröm. En del får så stark ångest att de skadar sig när de försöker fly. Forskning visar att runt 40 procent av hundarna kan utveckla det som kallas ljud- eller oljudsångest, med reaktioner som liknar panikångest hos människor.

Rädslan behöver inte enbart handla om ljudet. För vissa hundar är det ljusblixtarna eller doften av krut som triggar reaktionen. Många reagerar heller inte lika starkt på åska, troligen eftersom oväder ofta går att förutse via vind, tryckförändringar och lågfrekventa ljud.

Träning och förutsägbarhet

Oförutsägbarhet förvärrar ofta rädslan. Därför rekommenderar många experter gradvis ljudträning i kombination med positiv förstärkning – till exempel att spela upp fyrverkeriljud på låg volym och belöna lugnt beteende, för att successivt höja ljudnivån.

Alla hundar är inte lika ljudkänsliga. Vissa raser och individer är mer benägna att reagera kraftigt.

– Småraser och collieraser är ofta mer nervösa, medan jakthundar tränas för att inte vara rädda för skott, säger Gustaf Svensson, chefsveterinär på Blå Stjärnans djursjukhus i en intervju med SVT.

En norsk studie från 2015, baserad på cirka 5 000 hundägare, visar bland annat att:

• norsk buhund, irish soft coated wheaten terrier och lagotto romagnolo är mest ljudkänsliga

• boxer, chinese crested och grand danois är minst ljudkänsliga

• äldre hundar oftare är mer rädda än yngre

• tikar och kastrerade hundar är något mer ljudrädda

• ljudrädda hundar oftare har separationssvårigheter och problem att varva ner

Webbild liggande (2)
Foto: Stock.adobe

Katter rädda i det tysta

Även katter påverkas. En nyzeeländsk studie visar att 46 procent av både katter och hundar är rädda för fyrverkerier. Skillnaden är att katter oftare visar det mer subtilt.

– Katter springer undan och gömmer sig, och signalerar inte lika tydligt hur de mår, säger Gustaf Svensson.

Fakta | 5 snabba tips inför nyår

Motionera i god tid
Ta en lång promenad innan fyrverkerierna börjar. En
trött hund har ofta lättare att slappna av under kvällen.
Skapa en trygg plats
Ordna en lugn, skyddad plats inomhus där hunden kan
dra sig undan om ljuden blir för mycket.
Undvik utevistelse på kvällen
Rasta ordentligt innan det börjar smälla och håll
hunden inomhus under de mest intensiva timmarna.
Distrahera med mat och aktivering
Tuggben, aktiveringsleksaker eller extra god mat kan
hjälpa hunden att fokusera på något annat än ljuden.
Lämna inte hunden ensam
Många hundar behöver närhet och trygghet under
nyårsafton – lämna inte hunden själv hemma.


Dela artikeln

Avel & Hälsa

Varför kliar sig hunden så mycket?

Allt fler hundar är allergiska – men med rätt behandling kan de flesta leva ett bra och symtomfritt liv. Veterinär Kerstin Bergvall berättar om vanliga tecken på allergi, diagnos och behandling.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 23 december, 2025 Uppdaterades 23 december, 2025 4 minuters läsning
Huvudbild

Foto: Stock.adobe

Det blir allt vanligare med allergi bland hundar. Vanliga tecken är klåda, tuggande och slickande. Vissa hundar får också sår, rodnader eller återkommande öroninflammationer. De mest drabbade områdena är öron, tassar, ansikte, undersidan av kroppen och området runt svansen.

– En bra tumregel är att tänka: Skulle jag söka vård om jag kliade mig lika mycket som min hund gör? Är svaret ja, då bör även hunden få hjälp, säger Kerstin Bergvall, veterinär och specialist dermatologi hund och katt.

Vissa raser är särskilt utsatta, till exempel fransk bulldogg, staffordshire bullterrier och schäfer, och ärftlighetsgraden är hög. Vanliga allergener är pollen, damm- och förrådskvalster, mögel, ylle och andra djurarter. Vid foderallergier förekommer ofta korsreaktioner – en hund som är allergisk mot kyckling kan till exempel också reagera på fisk eller fläsk.

– De kliniska symtomen är desamma oavsett om allergin beror på ämnen i omgivningen eller på födoämnen. Däremot har vissa hundar med födoämnesallergi enbart mag-tarmproblem, säger Kerstin.

Utslag
Bild: Stock.adobe

Bildtext: Allergiska besvär kan ge rodnader och sår. 

Specialdiet och pricktester

En allergiutredning ser olika ut beroende på vad hundägaren vill uppnå. Vissa väljer att lindra symtomen med läkemedel, andra vill veta exakt vad hunden reagerar på.

– För hundar som har problem året om börjar vi alltid med en tio veckor lång dietutredning för att utesluta födoämnesallergi. Det finns visserligen snabbtester, men de är opålitliga, säger Kerstin.

Under dietutredningen får hunden äta specialkost. Om den blir symtomfri, men försämras igen när det gamla fodret återinförs tyder det på foderallergi.

Mat
Foto: Stock.adobe

Om hunden inte är foderallergisk, eller har både foder- och miljöallergi, går man vidare och undersöker vad i omgivningen den reagerar på. Det kan både göras via blodprov som mäter allergiantikroppar, eller genom pricktester som identifierar vilka specifika allergener som hunden reagerar på. Då finns möjligheten att behandla med allergivaccin, som lär immunförsvaret att känna igen allergenet som ofarligt. Något som minskar eller ibland helt tar bort behovet av läkemedel.

Vaccinet kan ges som injektioner under huden, via munnen eller i vissa fall direkt i en lymfknuta – det senare har visat sig ge något bättre effekt och en snabbare respons hos vissa patienter. Resultatet märks ofta först efter sex till tolv månader, och behandlingen fortsätter vanligen livet ut.

Öronproblem kan vara allergi

För hundägare som inte vill genomföra en fullständig allergiutredning finns det ändå goda möjligheter att lindra symtomen med läkemedel. Allergiska hundar har ofta torr hud och att stärka hudbarriären är centralt – dels för att minska klådan, dels för att förebygga infektioner. Regelbunden schamponering och användning av mousse eller sprayer stärker hudbarriären och förebygger infektioner.

– Något jag önskar att fler kände till är kopplingen mellan öronproblem och allergi. Återkommande öronbesvär kan faktiskt vara det första, och ibland enda, tecknet på allergi. Om det inte behandlas korrekt riskerar hunden att utveckla kroniska öronproblem och infektioner, vilket i förlängningen kan leda till nedsatt hörsel, säger Kerstin.

O¨ron
Foto: Stock.adobe

Det kommer hela tiden nya läkemedel och förbättrade vacciner och veterinärens uppgift är att hitta rätt behandling för varje individ.

– Vi behöver ta hänsyn till helheten – hundens övriga hälsa, eventuella samsjukligheter, och hur den reagerar på olika läkemedel. Därför bör alltid val av behandling göras i samråd med veterinär, avslutar Kerstin.

Fakta: Typer av
allergi hos hund

Typ av allergi
Beskrivning
Miljöallergi (atopisk dermatit)
Vanligast. Hunden reagerar på ämnen i omgivningen som
pollen, damm- och förrådskvalster, mögel eller andra djur. Ger ofta klåda,
hudirritation och öronproblem.
Foderallergi (födoämnesreaktion)
Orsakas av att immunförsvaret reagerar på vissa
ingredienser i fodret, oftast animaliskt protein. Ger mag–tarmproblem och
ibland hudbesvär.
Kontaktallergi
Ovanlig. Uppstår när huden kommer i direkt kontakt med ett
allergiframkallande ämne, till exempel schampo, rengöringsmedel, plast eller
gummi.

Fakta: Behandling
vid allergi hos hund

Behandling eller hjälpmedel
Beskrivning
Allergivaccination (immunoterapi)
Tränar immunförsvaret att tolerera allergenet. Ges som
injektion, droppar i munnen eller i lymfknuta. Effekten syns efter 6–12
månader.
Läkemedel mot klåda och inflammation
Dämpar symtomen och förbättrar livskvaliteten. Dos och
preparat väljs av veterinär.
Specialkost (elimineringsdiet)
Används vid misstänkt foderallergi. Hunden får
specialfoder med hydrolyserat protein under 10 veckor.
Hudvård
Schampo, mousse eller sprayer som stärker hudbarriären och
förebygger infektioner.
Öronvård
Regelbunden rengöring och förebyggande behandling minskar
risken för kroniska öroninflammationer.
Miljöåtgärder
Håll rent från damm och kvalster, tvätta bäddar och skölj
av hunden vid pollenallergi.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.