Aktuellt & Nyheter

88 % av svenskarna tycker om hundar

Redaktionen 19 oktober, 2021 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Två forskare vid Göteborgs universitet har djupdykt i svenska folkets hundkärlek och hur attityderna har förändrats de senaste åren.

Professor Maria Oskarson och docent Anna Bendz, båda hemmahörande vid den vid statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet, har gjort en enkätundersökning om svenskarnas attityder till hundar med hjälp av Agria och SKK Forskningsfond.

Undersökningen visar att hela 88 procent av svenskarna säger sig tycka om hundar vilket är fler än tidigare. Över lag visar enkätstudien att attityden är mer tillåtande mot hundar i samhället än vid motsvarande studie som utfördes 2006. En bidragande orsak kan vara medias ökade intresse kring hundar.

I dag finns hundar på de flesta allmänna platser och många ser det som naturligt att de är välkomna i samhället. Att ta med vovven på café och restaurang är mest accepterat bland högutbildade och yngre personer som lever i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö, medan folk i mindre städer inte uppskattar hundar i samma omfattning när de fikar eller äter middag.

Något deltagarna i studien verkar vara överens om är att hundar är välkomna på äldreboenden. Hela 86 procent gillar tanken med hundar på äldre dar och många ser positivt på att använda samhällets resurser till utbildningsinsatser för vårdhundar.

Lydiga hundar som uppför sig väl mot människor och andra fyrbenta verkar vara mest omtyckta. Hälften av de tillfrågade håller med om att hundägare bör utbildas i sitt hundägaransvar för att kunna uppfostra sin hund, men också för att öka medvetenheten om det strikta ägaransvar som hundägare har.

Nyfiken på forskning om hundar, katter och hästar? Lyssna på Pälspodden från Agria Djurförsäkring, här hittar du fler tips och spännande forskningsresultat.

Klubb/Medlem

En njure har aldrig stoppat Wilma

När Wilma var ett år upptäcktes att hon bara hade en fungerande njure. Då trodde veterinären Lena Pelander inte att hon skulle bli 15 år. I dag är Wilma fortfarande nyfiken på livet – och hänger gärna med på både utflykter, båtturer och vattenskoter.

Karin Wandrell 10 september, 2026 • Uppdaterades 11 september, 2026 • 6 minuters läsning

När Jenny-Lo Markström och Håkan Elissaon fick veta att Wilma, en blandning av vit herdehund, collie och schäfer, bara hade en fungerande njure var hon runt ett år gammal.

– Vi blev helt förstörda. Allt var så ovisst och vi visste inte om hon skulle överleva. Vi trodde att hennes liv var slut där och då, säger matte Jenny-Lo Markström.

Den ena njuren var betydligt mindre än den andra och fungerade knappt. Det går inte att bota så familjen fick rådet att följa utvecklingen med regelbundna kontroller för att upptäcka eventuella komplikationer i tid.

– Det var bara att gilla läget och ta en dag i...

Aktuellt & Nyheter

Hundträning i fängelser kan minska återfall i brott

Redaktion 7 september, 2026 • 2 minuters läsning

I de så kallade Prison Dog Programs (PDP) får intagna ta hand om och träna hundar som senare ska arbeta som service-, assistans- eller terapihundar, eller omplaceras till nya hem. Programmen har funnits i USA i flera decennier och har väckt stort intresse eftersom de tycks ge positiva resultat i en miljö där effektiva rehabiliteringsinsatser ofta är en utmaning.

En ny studie har undersökt hur deltagarna själva upplever arbetet med hundarna. I djupintervjuer beskriver de hur relationen till hundarna gav dem en känsla av ansvar, mening och tillhörighet. Många berättade att hundarna hjälpte dem att utveckla tålamod, empati och förmågan att skapa nära relationer – egenskaper som de upplevde hade varit svåra att utveckla tidigare.

Katalysator för personlig förändring

Forskarna menar att hundarna fungerar som en katalysator för personlig förändring. Den nära relationen mellan människa och hund kan hjälpa deltagarna att bygga upp en ny självbild och hitta en ny riktning i livet efter frigivningen.

Flera tidigare studier pekar åt samma håll. En systematisk forskningsöversikt från 2020, som omfattade 20 studier och över 1 500 deltagare, visar att hundprogram i fängelser ofta leder till minskad stress och ångest, bättre självkänsla, ökad empati och förbättrade sociala färdigheter. Deltagarna rapporterade också att hundarna gav struktur och ett meningsfullt ansvar i vardagen.

Den hittills största studien publicerades 2026 och omfattade drygt 1 300 intagna i delstaten Washington. Där jämfördes deltagare i hundprogram med en likvärdig kontrollgrupp. Resultaten visade att de som deltagit i programmen hade en lägre risk att återfalla i brott efter frigivningen. Dessutom såg forskarna att längre tid i programmet var kopplad till ännu bättre resultat.

Hundarna gynnas också

Även hundarna verkar gynnas av samarbetet. I många program tränas hundar från djurhem eller blivande assistanshundar. Genom den dagliga träningen får de omfattande socialisering och individanpassad träning, vilket kan öka deras möjligheter att bli certifierade eller hitta ett nytt hem.

I Sverige finns i dag inga etablerade hundträningsprogram inom Kriminalvården motsvarande de amerikanska modellerna. Den svenska kriminalvården använder tjänstehundar i säkerhetsarbetet, men intagna deltar inte i träningen av dem.

Forskarna betonar att det fortfarande behövs fler välkontrollerade studier för att fullt ut förstå effekterna av hundprogrammen. Samtidigt ger den samlade forskningen ett allt starkare stöd för att relationen mellan människa och hund kan spela en viktig roll även i rehabilitering – och att den kan förändra livet för både två- och fyrbenta deltagare.