Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

8,3 miljoner till djurforskning

1073658
Redaktionen 20 januari, 2025 Uppdaterades 16 april, 2025 2 minuters läsning
8,3 miljoner till djurforskning

Foto: 8,3 miljoner till djurforskning

Identifiering av sjukdomsmönster vid hjärnhinneinflammation och genetiska riskfaktorer för höftledsdysplasi är några av de projekt som i år får stöd från Agria och Svenska Kennelklubbens Forskningsfond. Totalt delas 8,3 miljoner kronor ut till fem nya och åtta pågående forskningsprojekt.

Sammanlagt delar fonden ut 8,3 miljoner kronor till fem nya och åtta pågående projekt. Fyra av de nya projekten berör helt eller delvis hundar. Fonden, som är ett samarbete mellan Agria Djurförsäkring och Svenska Kennelklubben (SKK), syftar till att stärka forskningen om sällskapsdjur. I år går medel till projekt som bland annat fokuserar på hundhälsa, genetiska analyser och infektionssjukdomar.

– Vi är stolta över att bidra till forskningen kring hundars hälsa och välfärd tillsammans med Agria. Det är särskilt givande att den omfattande data vi har om registrerade hundar kan användas för att öka kunskapen om deras hälsa och beteende, säger Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben.

Fonden finansierar främst forskning på sällskapsdjur som bedrivs i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Forskare som söker medel ur fonden ska vara disputerade eller ha motsvarande vetenskapliga kompetens och vara knutna till ett universitet, forskningsinstitut eller djursjukhus.

David Haak, vd för Agria Djurförsäkring, betonar vikten av fondens arbete.

– Att motverka risken för att människor smittas av allvarliga sjukdomar via husdjur och samtidigt bekämpa antibiotikaresistens är en prioritet. Vi är glada att kunna bidra med kunskap som främjar både djur- och folkhälsa.

Årets forskningsprojekt hund

  • Encefalit hos hund – orsaker och sjukdomsmönster i den svenska hundpopulationen

Ett treårigt projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet undersöker olika typer av encefalit (hjärnhinneinflammation) i svenska hundpopulationer. Studien leds av Cecilia Ley och syftar till att identifiera specifika sjukdomsmönster och analysera förekomsten av både kända och okända virus.

  • Det genetiska avtrycket av höftledsdysplasi och vikt hos hundar

Maja Arendt vid Københavns Universitet (SUND), Danmark, fortsätter sin forskning kring HD hos hundar. Hennes tvååriga projekt fokuserar på en djupgående analys av genetiska riskfaktorer kopplade till sjukdomen.

  • Effekten av hundens personlighetsbedömning på ägares attityder och beteende

Roi Mandel Biefer vid Københavns Universitet (SUND), Danmark, leder ett 1-årigt projekt som undersöker hundägares förmåga att förutsäga sina djurs beteende. Studien analyserar också hur kunskapsluckor påverkar ägares beslut och hantering av sina hundar.

  • Infektion och antibiotikaresistens vid hornhinnesår hos sällskapsdjur i Sverige

Ett treårigt projekt kartlägger vilka bakterier som orsakar infektiös ulcerativ keratit (hornhinnesår) hos hundar, katter och kaniner i Sverige. Fokus ligger även på antibiotikaresistens, en fråga av stor samhällelig betydelse. Lena Ström, Sveriges lantbruksuniversitet, Sverige.


Dela artikeln

Krönika

Lekfullhet underlättar ordförståelse

Tillhör du också de hundägare som gärna pratar med din fyrbenta kompis? Då är du inte ensam. Vi är många som gärna har hunden som samtalspartner och till och med inbillar oss att den förstår vad vi säger. Men hur mycket begriper egentligen hunden av vårt tal?

Per Jensen
Per Jensen 13 oktober, 2025 Uppdaterades 13 oktober, 2025 4 minuters läsning
Webbild liggande (3)

Foto: Stock.adobe

Som ung och oerfaren kursdeltagare fick jag lära mig att man ska ha ett enda kommando för varje sak hunden ska kunna eftersom den inte ansågs förstå mer än så. Nu vet vi bättre tack vare forskning som utförts under de senaste decennierna.

En av de hundar som överraskat såväl forskare som alla andra är border collien Chaser. Hon ägdes av en amerikansk psykolog som ställde sig frågan hur många ord en hund egentligen kan lära sig. Han dokumenterade systematiskt under flera år Chasers ordförråd, närmare bestämt de namn som tiken förknippade med olika leksaker.

AdobeStock_407084507
Adobe.stock

Bildtext: Alla border collies har inte lika lätt att lära som Chaser.

När resultatet publicerades vetenskapligt hade hon bevisligen unika ord för mer än tusen olika föremål, som hon också kategoriserade efter egenskaper. Runda platta saker var “frisbees” medan sfäriska ting var ”bollar”. Dessutom kunde hon skilja på verb och substantiv. Hon förstod exempelvis skillnaden mellan att “hämta frisbeen” och ”nosa på bollen”.

Snabb inlärning och bra minne

Senare forskning har visat att Chaser, som gick bort 2019 vid femton års ålder, nog inte var en helt representativ hund. Forskare har letat efter andra med samma talang, men det har visat sig att få kommer upp i hennes förmåga.

De flesta behärskar uppemot drygt hundra olika ord – ändå något helt annat än vad mina instruktörer påstod i min ungdom. Men fullständigt unik var Chaser inte. Hundar – påfallande ofta border collies – med liknande egenskaper dyker upp då och då i forskarnas eftersökningar. Man kallar dem ”särskilt språkbegåvade hundar”.

De här individerna är såklart intressanta ur en massa synvinklar. Vad är det som är så speciellt med dem? En sak som förenar dem är att de lär sig snabbt. Ofta räcker det med att de hör någon nämna ett namn på ett föremål en enda gång för att de sedan ska minnas det. Och de minns länge.

Man har studerat hundar som fått lära sig en benämning och därefter inte sett föremålet igen innan de testats två år senare. De flesta kom då fortfarande ihåg namnen.

Lek fram orden

En annan sak som förenar de språkbegåvade individerna är deras lekfullhet. Det verkar som intresset för lek och bus går hand i hand med ordförståelse. Kanske inte så märkligt, lekfullhet hänger ju ofta ihop med ett allmänt kreativt sinne.

Lite svårare att förstå är det faktum att språkbegåvade hundar är mer benägna att vicka på huvudet så där inkännande när ägaren pratar med dem än de mer normalbegåvade. Överhuvudtaget har vetenskapen inget bra svar på varför hundar överhuvudtaget vickar på huvudet under ”samtal”, men forskning pågår.

AdobeStock_660256320
AdobeStock

Bildtext: En border collie som lär sig att studsa på en trädstam.

Däremot vet vi numera hur hundhjärnan bearbetar språklig information. Det har man lärt sig genom att studera hundar i magnetkamera medan de lyssnar till olika ord. Man har då hittat ett språkcentrum i den vänstra hjärnhalvan, där vårt eget motsvarande centrum ligger. Hunden lär sig alltså nya ord ungefär som vi själva gör.

Lär dig hundens språk

Vissa nöjer sig inte med att veta att hunden förstår vad man säger utan vill gärna att de själva också ska ”tala”. Det har blivit populärt att lära hundar använda tryckknappar för det (googla ”soundboard for dog”).

Varje sådan ger ifrån sig inspelade ord och meningar och genom att sätta tassen på en viss knapp kan hunden till synes kommunicera. Den kan exempelvis trycka fram ”kissnödig” och ”gå ut”. Forskning pågår kring hur medvetet det här egentligen är från hundens sida, men det tycks som att de åtminstone i vissa fall använder knapparna på ett ändamålsenligt sätt.

AdobeStock_610652891
AdobeStock

Själv tycker jag det är lite som att gå över ån efter vatten. Hunden kommunicerar ju redan alldeles utmärkt på sitt eget sätt. Jag tror det är enklare och bättre att vi lär oss hundarnas språk än att försöka lära dem vårt. Min gårdshund Gotte kan tydligt säga saker som ”nu är jag hungrig”, ”jag vill gå ut” och ”jag älskar dig husse” – men han gör det på hundspråket.


Dela artikeln

Förbundsordförande har ordet

Tillsammans för en stark och demokratisk framtid

Hösten är här, och med den kommer tid för eftertanke. När jag ser tillbaka på året som gått känner jag både stolthet och tacksamhet. Vi har haft ett intensivt år – fullt av engagemang, utveckling och viktiga beslut som påverkar vår klubb och våra hundar.

Christer Erixon
Christer Erixon 13 oktober, 2025 Uppdaterades 13 oktober, 2025 3 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.