Aktuellt & Nyheter

8 saker att tänka på inför veterinärbesök

Redaktionen 26 oktober, 2021 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 3 minuters läsning

Många nya djurägare har ökat belastningen på Sveriges djursjukhus under de senaste åren. Här är åtta saker att tänka på för att så snabbt som möjligt få rätt vård för ditt djur.

Så fungerar kön på akutmottagningen

På en akutmottagning får alltid patienten som har störst behov av hjälp först. Om flera djur mår ”lika dåligt” kommer de att kallas in i tur och ordning och patienten som har väntat längst kommer då att få vård först. Tänk på att det när som helst kan dyka upp ett djur som behöver gå före i kön.

Planera dagen – väntan kan bli lång

Om ditt djurs tillstånd inte är livshotande när du besöker en akutmottagning kan du i regel förvänta dig långa väntetider. Se därför till att ta med dig något att äta, något att sysselsätta dig med och gör en plan för dina i övrigt planerade aktiviteter, till exempel dagishämtning eller transport till fotbollsträning och liknande.

Ha koll på din försäkring

Alla försäkringar har olika villkor och priserna som kommuniceras på klinikerna är därför alltid vad vården kostar före en eventuell reglering mot ditt försäkringsbolag. Det är viktigt att du själv har koll på exakt hur ditt djur är försäkrat. Till vilket belopp är djuret försäkrat? Hur hög är din fasta och rörliga självrisk? Har du råd att gå över försäkringstaket om det skulle bli aktuellt? Finns det reservationer i försäkringen – karenstid, tidigare sjukdom, krav på dig som djurägare eller sjukdomar som försäkringen inte ersätter?

Kommunicera en eventuell maxbudget

Om du har en maxbudget som du inte vill eller kan överstiga måste du kommunicera detta till personalen och aktivt efterfråga prisuppdateringar. Utgångspunkten är alltid att ta alla prover och göra de undersökningar som veterinärerna tror behövs för att kunna ställa rätt diagnos och sätta in rätt behandling. Om budgeten är begränsad måste detta kommuniceras så att det går att prioritera vilken diagnostik som är av störst vikt och fokusera på den. Även om inte alla test utförs kan behandlingen vara framgångsrik, men risken att något missas är då större.

Räkna med återbesök

Väldigt få problem blir lösta under ett besök. Det finns olika anledningar till detta. Vid diffusa symtom krävs till exempel ofta en mer omfattande utredning för att öka chanserna att ställa en korrekt diagnos. Om medicinering blir aktuellt behövs oftast uppföljande besök för att säkerställa att patienten svarar tillfredsställande på behandlingen och inte lider av biverkningar. Det är väldigt viktigt att du kommer uppföljningsbesöken så att tecken på att behandlingen inte fungerar fångas upp i tid.

Kommunicera öppet med veterinären

Var tydlig med veterinären om hur du ser på den föreslagna behandlingen. Vilka möjligheter har du att medicinera och genomföra olika delar av behandlingen? Våga vara ärlig! Om du tror att behandlingen kan bli svår att genomföra är det alltid bäst att ha en öppen diskussion kring alternativ – även när det gäller svåra beslut som avlivning.

Var ute i god tid

Tänk på att det är ditt ansvar att vara ute i god tid när du vill boka uppföljande besök eller har behov av receptförnyelse. För djursjukhusens och klinikernas anställda är ofta dagarna hektiska och de bokningsbara tiderna fullbokade 1–2 veckor i förtid (månader i förtid på specialistmottagningarna) och recept skrivs i mån av tid utöver ordinarie arbetsuppgifter.

Välj rätt klinik

När du ska välja vilken klinik ni ska besöka finns det några saker att ha i åtanke. Mindre kliniker har ofta stora möjligheter att bedriva utredningar för att sedan remittera djuret vidare till en större klinik om det saknas rätt diagnostiska möjligheter. Många mindre åkommor kan därför med fördel hanteras på små kliniker och där kan även mer avancerade utredningar påbörjas. När det gäller allvarliga akuta och livshotande sjukdomar eller svårare utredningar är det bäst att vända sig till en större klinik som har fler diagnostiska möjligheter och större bredd av spetskompetenser samt möjlighet till stationär vård.

(Källa: 2288 Djurens Vårdguide)

Träning

Fysövningar på stranden

Nu när sommaren är här passar det perfekt att ta ett träningspass på stranden. Här kommer några övningar som går att utföra både på land och i vattnet.

Eva Solstrand 5 juli, 2025 • Uppdaterades 5 juli, 2025 • 3 minuters läsning

Slalom mellan dina ben på stranden eller i vattnet

● Under 3-5 minuter går hunden slalom mellan dina ben. Du kan även träna själv genom att gå ner i utfallssteg under tiden hunden går slalom mellan dina ben. Du kan utöka tiden gradvis när hunden byggt upp sig bättre fysiskt.

● Övningen tränar rygg, bål, bogar och benstyrka generellt. Svängrörelserna i slalom ger även lite extra träning för fram- och bakbenens inåt- och utåtförarmuskler.

● Du kan göra övningen på stranden eller i vattnet. Vattennivån ska nå strax under hundens mage eller lite lägre. Väljer du att göra övningen i vattnet blir det lite tuffare på grund av vattenmotståndet i rörelserna. Samtidigt är vattnet avlastande och ger hunden stöd att utföra rörelsen. Det blir som en hydrostatisk korsett runt hundens kropp vilket gör att många bättre klarar att ta ut steget.

● En alternativ övning som tränar samma muskler är att hunden går i en åtta mellan dina ben på stranden eller i vattnet.

Tåhävningar på stranden eller i vattnet med båda framtassarna upphöjda:

Ställ hunden med båda framtassarna lite upphöjda, bogbrett mellan frambenen och höftbrett mellan bakbenen samt tassarna är så parallella med kroppen som det går.

Om hunden inte belastar ett ben fullt ut, gnugga tassen lätt mot underlaget 3-5 ggr innan övningen startar, för att öka hjärnans medvetenhet om benplaceringen.

● Övningen tränar rygg, bål, bogar och benstyrka

● Ställ hunden med båda framtassarna lite upphöjda, exempelvis på en bryggkant, på en platt sten eller på ett omkullfallet träd på stranden.

● Du kan även göra övningen i vattnet med vattenhöjd max upp till under magen. Även i vattnet står hunden med framtassarna något upphöjda.

● Hunden står bogbrett mellan frambenen och höftbrett mellan bakbenen. Tassarna är så parallella med kroppen som det går, det vill säga inte för mycket utåt- eller inåtroterade.

● Om hunden inte belastar ett ben fullt ut, gnugga tassen lätt mot underlaget 3-5 gånger innan övningen startar, för att öka hjärnans medvetenhet om benplaceringen.

● Dra en leksak eller godis framåt så att hunden sträcker sig mot belöningen, det vill säga lutar sig framåt. Det gör att hunden står mer på tå med både fram- och baktassarna.

● För tillbaka godiset i neutralposition. Då sänker hunden tassarna och står inte längre på tå. Hela tassen/trampdynorna nuddar då underlaget.

● Gör övningen i 2-3 minuter.

Hunden skrittar, travar eller galopperar i vattnet med dig:

● Att gå eller springa med sin hund i vattnet är för de flesta hundar bra och rolig fysträning där ni tillsammans tränar kroppskontroll, kondition och styrka.

● Om hunden rör sig där vattnet nästan når upp till magen är det fysiskt utmanande med vattenmotståndet. Samtidigt är vattnet avlastande och ger hunden stöd att utföra rörelsen. Det blir som en hydrostatisk korsett runt hundens kropp vilket gör att många hundar bättre klarar av att ta ut steget.

● Lägre vattennivå innebär mindre vattenmotstånd, men även mindre avlastning och stöd för hunden.

● Vill du utmana konditionen hos er båda två lite mer kan intervaller i trav och galopp vara ett bra alternativ.

● Om din hund inte är i så bra fysisk form låter du den lugnt skritta fram och tillbaka i vattnet med dig vid sin sida.

Klubb/Medlem

” Att vara hundförare i Hemvärnet är coolare än att flyga JAS”

Från skeptisk nybörjare till prisbelönt befäl – Kicki Ylander och Jebas Alfa har förändrat hur hundar används i Hemvärnet. Nu har de utsetts till Årets Tjänstehundsekipage – ett kvitto på både engagemang och nytänkande.

Karin Wandrell 3 juli, 2025 • Uppdaterades 5 juli, 2025 • 5 minuters läsning

Att Kicki Ylander på Östersunds Brukshundklubb blev hundförare var en ren slump. Allt började 2015 med köpet av Jebas Alfa, en schäfer från Jebas Kennel i Överkalix som tagit fram många tjänstehundar både till polisen och Försvarsmakten.

– En person som var engagerad i tjänstehundsverksamheten i Östersund frågade om jag inte skulle utbilda henne till patrullhund. Men det var inte planen från början. Jag hade dessutom en helt missvisande bild av Hemvärnet — jag trodde mest det var ett gäng gubbar som putsade på gamla militära prylar och kanske inte alltid var helt nyktra. Men jag bestämde mig...