Aktuellt & Nyheter

8 saker att tänka på inför veterinärbesök

Redaktionen 26 oktober, 2021 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 3 minuters läsning

Många nya djurägare har ökat belastningen på Sveriges djursjukhus under de senaste åren. Här är åtta saker att tänka på för att så snabbt som möjligt få rätt vård för ditt djur.

Så fungerar kön på akutmottagningen

På en akutmottagning får alltid patienten som har störst behov av hjälp först. Om flera djur mår ”lika dåligt” kommer de att kallas in i tur och ordning och patienten som har väntat längst kommer då att få vård först. Tänk på att det när som helst kan dyka upp ett djur som behöver gå före i kön.

Planera dagen – väntan kan bli lång

Om ditt djurs tillstånd inte är livshotande när du besöker en akutmottagning kan du i regel förvänta dig långa väntetider. Se därför till att ta med dig något att äta, något att sysselsätta dig med och gör en plan för dina i övrigt planerade aktiviteter, till exempel dagishämtning eller transport till fotbollsträning och liknande.

Ha koll på din försäkring

Alla försäkringar har olika villkor och priserna som kommuniceras på klinikerna är därför alltid vad vården kostar före en eventuell reglering mot ditt försäkringsbolag. Det är viktigt att du själv har koll på exakt hur ditt djur är försäkrat. Till vilket belopp är djuret försäkrat? Hur hög är din fasta och rörliga självrisk? Har du råd att gå över försäkringstaket om det skulle bli aktuellt? Finns det reservationer i försäkringen – karenstid, tidigare sjukdom, krav på dig som djurägare eller sjukdomar som försäkringen inte ersätter?

Kommunicera en eventuell maxbudget

Om du har en maxbudget som du inte vill eller kan överstiga måste du kommunicera detta till personalen och aktivt efterfråga prisuppdateringar. Utgångspunkten är alltid att ta alla prover och göra de undersökningar som veterinärerna tror behövs för att kunna ställa rätt diagnos och sätta in rätt behandling. Om budgeten är begränsad måste detta kommuniceras så att det går att prioritera vilken diagnostik som är av störst vikt och fokusera på den. Även om inte alla test utförs kan behandlingen vara framgångsrik, men risken att något missas är då större.

Räkna med återbesök

Väldigt få problem blir lösta under ett besök. Det finns olika anledningar till detta. Vid diffusa symtom krävs till exempel ofta en mer omfattande utredning för att öka chanserna att ställa en korrekt diagnos. Om medicinering blir aktuellt behövs oftast uppföljande besök för att säkerställa att patienten svarar tillfredsställande på behandlingen och inte lider av biverkningar. Det är väldigt viktigt att du kommer uppföljningsbesöken så att tecken på att behandlingen inte fungerar fångas upp i tid.

Kommunicera öppet med veterinären

Var tydlig med veterinären om hur du ser på den föreslagna behandlingen. Vilka möjligheter har du att medicinera och genomföra olika delar av behandlingen? Våga vara ärlig! Om du tror att behandlingen kan bli svår att genomföra är det alltid bäst att ha en öppen diskussion kring alternativ – även när det gäller svåra beslut som avlivning.

Var ute i god tid

Tänk på att det är ditt ansvar att vara ute i god tid när du vill boka uppföljande besök eller har behov av receptförnyelse. För djursjukhusens och klinikernas anställda är ofta dagarna hektiska och de bokningsbara tiderna fullbokade 1–2 veckor i förtid (månader i förtid på specialistmottagningarna) och recept skrivs i mån av tid utöver ordinarie arbetsuppgifter.

Välj rätt klinik

När du ska välja vilken klinik ni ska besöka finns det några saker att ha i åtanke. Mindre kliniker har ofta stora möjligheter att bedriva utredningar för att sedan remittera djuret vidare till en större klinik om det saknas rätt diagnostiska möjligheter. Många mindre åkommor kan därför med fördel hanteras på små kliniker och där kan även mer avancerade utredningar påbörjas. När det gäller allvarliga akuta och livshotande sjukdomar eller svårare utredningar är det bäst att vända sig till en större klinik som har fler diagnostiska möjligheter och större bredd av spetskompetenser samt möjlighet till stationär vård.

(Källa: 2288 Djurens Vårdguide)

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion 24 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Webbild liggande (1) — Bild: Stock.adobe

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell 21 februari, 2026 • Uppdaterades 23 februari, 2026 • 6 minuters läsning

Bildtext: Tina Sperring och aussien Cosmic på lydnadskurs.

Chodský pes är en relativt ny ras i Sverige. Den kommer ursprungligen från Tjeckien och är känd för sitt livliga temperament, stora nyfikenhet och vänliga sinne. Svenska Chodský pesklubben bildades 2013, blev officiellt godkänd året därpå och har i dag omkring 160 medlemmar.

Arbetet är uppdelat i flera sektorer, men kärnan är avel och hälsa. Många medlemmar har flera roller, vilket skapar ett nära samarbete. Fokus ligger på att sprida kunskap, samla data och få uppfödare att följa klubbens rekommendationer.

– Det är vi som sätter ramarna...