Aktuellt & Nyheter

8 saker att tänka på inför veterinärbesök

Redaktionen 26 oktober, 2021 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 3 minuters läsning

Många nya djurägare har ökat belastningen på Sveriges djursjukhus under de senaste åren. Här är åtta saker att tänka på för att så snabbt som möjligt få rätt vård för ditt djur.

Så fungerar kön på akutmottagningen

På en akutmottagning får alltid patienten som har störst behov av hjälp först. Om flera djur mår ”lika dåligt” kommer de att kallas in i tur och ordning och patienten som har väntat längst kommer då att få vård först. Tänk på att det när som helst kan dyka upp ett djur som behöver gå före i kön.

Planera dagen – väntan kan bli lång

Om ditt djurs tillstånd inte är livshotande när du besöker en akutmottagning kan du i regel förvänta dig långa väntetider. Se därför till att ta med dig något att äta, något att sysselsätta dig med och gör en plan för dina i övrigt planerade aktiviteter, till exempel dagishämtning eller transport till fotbollsträning och liknande.

Ha koll på din försäkring

Alla försäkringar har olika villkor och priserna som kommuniceras på klinikerna är därför alltid vad vården kostar före en eventuell reglering mot ditt försäkringsbolag. Det är viktigt att du själv har koll på exakt hur ditt djur är försäkrat. Till vilket belopp är djuret försäkrat? Hur hög är din fasta och rörliga självrisk? Har du råd att gå över försäkringstaket om det skulle bli aktuellt? Finns det reservationer i försäkringen – karenstid, tidigare sjukdom, krav på dig som djurägare eller sjukdomar som försäkringen inte ersätter?

Kommunicera en eventuell maxbudget

Om du har en maxbudget som du inte vill eller kan överstiga måste du kommunicera detta till personalen och aktivt efterfråga prisuppdateringar. Utgångspunkten är alltid att ta alla prover och göra de undersökningar som veterinärerna tror behövs för att kunna ställa rätt diagnos och sätta in rätt behandling. Om budgeten är begränsad måste detta kommuniceras så att det går att prioritera vilken diagnostik som är av störst vikt och fokusera på den. Även om inte alla test utförs kan behandlingen vara framgångsrik, men risken att något missas är då större.

Räkna med återbesök

Väldigt få problem blir lösta under ett besök. Det finns olika anledningar till detta. Vid diffusa symtom krävs till exempel ofta en mer omfattande utredning för att öka chanserna att ställa en korrekt diagnos. Om medicinering blir aktuellt behövs oftast uppföljande besök för att säkerställa att patienten svarar tillfredsställande på behandlingen och inte lider av biverkningar. Det är väldigt viktigt att du kommer uppföljningsbesöken så att tecken på att behandlingen inte fungerar fångas upp i tid.

Kommunicera öppet med veterinären

Var tydlig med veterinären om hur du ser på den föreslagna behandlingen. Vilka möjligheter har du att medicinera och genomföra olika delar av behandlingen? Våga vara ärlig! Om du tror att behandlingen kan bli svår att genomföra är det alltid bäst att ha en öppen diskussion kring alternativ – även när det gäller svåra beslut som avlivning.

Var ute i god tid

Tänk på att det är ditt ansvar att vara ute i god tid när du vill boka uppföljande besök eller har behov av receptförnyelse. För djursjukhusens och klinikernas anställda är ofta dagarna hektiska och de bokningsbara tiderna fullbokade 1–2 veckor i förtid (månader i förtid på specialistmottagningarna) och recept skrivs i mån av tid utöver ordinarie arbetsuppgifter.

Välj rätt klinik

När du ska välja vilken klinik ni ska besöka finns det några saker att ha i åtanke. Mindre kliniker har ofta stora möjligheter att bedriva utredningar för att sedan remittera djuret vidare till en större klinik om det saknas rätt diagnostiska möjligheter. Många mindre åkommor kan därför med fördel hanteras på små kliniker och där kan även mer avancerade utredningar påbörjas. När det gäller allvarliga akuta och livshotande sjukdomar eller svårare utredningar är det bäst att vända sig till en större klinik som har fler diagnostiska möjligheter och större bredd av spetskompetenser samt möjlighet till stationär vård.

(Källa: 2288 Djurens Vårdguide)

Forskning

Hund ger visst skydd mot astma

Att växa upp med hund kan minska risken att utveckla astma, men för barn som redan har allergisk astma kan hund i hemmet samtidigt vara kopplat till en något ökad risk för akuta besvär. Det visar ny forskning som ger en mer nyanserad bild av hundens roll i barns luftvägshälsa.

Redaktion 9 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn, och många familjer ställs inför frågan om husdjur påverkar symtomen. Forskningen har länge varit splittrad, men två nya studier pekar åt samma håll - tidpunkten för exponering verkar spela stor roll.

I en stor kanadensisk studie, CHILD study (Canadian Healthy Infant Longitudinal Development), följdes drygt 1 000 barn från födseln till fem års ålder. När barnen var tre månader gamla analyserades damm från hemmen för att mäta halter av bland annat hundallergen.

Vid fem års ålder undersöktes barnens lungfunktion och förekomst av astma. Resultaten visade att barn som exponerats för högre halter av hundallergen tidigt i livet hade ungefär halverad risk att utveckla astma jämfört med andra barn. De hade också något bättre lungfunktion – oavsett om de utvecklat astma eller inte.

Effekten var särskilt tydlig hos barn med genetiskt sämre förutsättningar för god lungfunktion, vilket tyder på att miljön tidigt i livet kan påverka lungornas utveckling i samspel med arvet.

Ingen ökad långsiktig svårighetsgrad

Samtidigt visar en stor svensk registerstudie från Karolinska institutet att situationen ser annorlunda ut för barn som redan har allergisk astma.

Forskarna följde 99 389 barn med astma och luftvägsallergi upp till 19 års ålder och analyserade hur kontinuerlig, ingen eller avbruten exponering för hund påverkade sjukdomens utveckling.

– Det finns begränsat med studier om det påverkar astmautfall hos barn med allergisk astma att leva med en hund eller att göra sig av med hunden, säger Catarina Almqvist Malmros, barnläkare och professor vid Karolinska institutet.

Resultaten visade inget tydligt samband mellan att leva med hund och utvecklingen av måttlig till svår astma över tid. Efter två, fyra och sex år var astmans svårighetsgrad liknande oavsett om barnen hade hund eller inte.

Något ökad risk för akuta besvär

Däremot sågs en något ökad risk för akut astma, det vill säga episoder som kräver akutvård eller hög läkemedelsanvändning, hos barn som levde med hund. Det gällde även barn i familjer som gjort sig av med hunden, vilket tyder på att åtgärden i sig inte nödvändigtvis förbättrar utfallet.

– Våra fynd kan vara ett stöd i samtal mellan familjen och hälso- och sjukvårdspersonal. Att ha eller behålla hunden verkar inte påverka astmans svårighetsgrad långsiktigt, men det kan öka risken för akut astma något, säger Resthie Putri, postdoktor vid Karolinska institutet.

En möjlig förklaring är att hundallergen finns kvar länge i hemmiljön och dessutom är vanligt förekommande i exempelvis skolor. Studien kunde heller inte särskilja barn med specifik hundallergi från andra typer av luftvägsallergi.

En mer komplex bild

Sammantaget pekar forskningen på att hundens betydelse för barns astma inte är entydig. Tidig exponering kan ha en skyddande effekt, medan fortsatt exponering hos barn som redan utvecklat allergisk astma inte tycks påverka sjukdomens långsiktiga svårighetsgrad – men kan innebära en något ökad risk för akuta besvär.

Källor:

Protective effects of dog allergen and endotoxin for lung function and asthma, Journal of Allergy and Clinical Immunology, 2026.

Dog exposure and subsequent asthma outcomes in children with asthma and allergy, Journal of Allergy and Clinical Immunology: Global.

Profilen

När handtecken ersätter ord

Hundarna har följt Kristina Blid genom glädje, tävlingar och gemenskap på brukshundklubben. När hon drabbades av ALS blev träningen också ett sätt att behålla livsglädje, motivation och kontakt med omvärlden.

Karin Wandrell 6 juni, 2026 • Uppdaterades 7 juni, 2026 • 6 minuters läsning

Bildtext: I oktober 2025 lyckades Kristina följa Iilik till ett championat i viltspår.

I augusti 2023 märkte Kristina Blid att något inte stod rätt till. Orden kom långsammare och hon behövde sänka taltempot för att få fram dem ordentligt. När hon fick sin ALS-diagnos hade hon redan förstått vad det handlade om.

– För mig innebär sjukdomen också affektlabilitet, vilket gjorde den första tiden väldigt jobbig. Jag blev bottenlöst ledsen hela tiden. Så småningom fick jag medicin som dämpar de överdrivna känsloreaktionerna. Då blev livet mer normalt igen. Jag kastades inte längre ner i nattsvart...