Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Avel & Hälsa

5 tecken på att din hund har diabetes

Diabetes är en relativt vanlig sjukdom som påverkar hundens förmåga att reglera blodsockret. Vanliga symtom är ökad törst, fler kisspauser och viktnedgång. Med rätt behandling kan de flesta hundar leva ett stabilt och aktivt liv.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 3 mars, 2026 4 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Stock.adobe

Diabetes typ 1 är relativt vanligt bland medelålders och äldre hundar. Tikar och vissa raser, till exempel jämthund, löper större risk att drabbas. Utöver ålder och övervikt kan även infektioner, immunrelaterade sjukdomar, vissa läkemedelsbiverkningar och ärftliga faktorer bidra till att sjukdomen utvecklas. I stora drag liknar både orsaker och symtom dem man ser hos människa.

– Hos tikar kan diabetes i vissa fall utlösas i samband med dräktighet eller löp. De ökade nivåerna av progesteron minskar känsligheten för insulin vilket liknar en insulinbrist, säger veterinären Nina Kjellerstedt.

Om sjukdomen hänger samman med hormonella förändringar kan en kastration göra att tillståndet går tillbaka. Därför rekommenderas det ibland som en del av behandlingen, eller i förebyggande syfte. Det är ingen garanti för att sjukdomen inte utvecklas, men kan minska risken eller bromsa förloppet.

Vanliga tecken på diabetes

Diabetes innebär att bukspottkörteln inte längre producerar tillräckligt med insulin, det hormon som håller blodsockret stabilt. Kroppen börjar då bryta ner fett och muskler för att få energi. När blodsockret stiger följer socker med urinen och drar med sig vätska. Hunden kissar mer, blir törstigare och riskerar att bli uttorkad.

– Samtidigt går många hundar ner i vikt, trots att aptiten kan vara oförändrad eller till och med öka. Kroppen får inte tillgång till energin den behöver, och börjar därför bryta ner sina egna reserver, säger Nina Kjellerstedt.

Webbild liggande (3)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Grå starr kan vara ett tecken på diabetes.

Andra symtom kan vara trötthet, nedsatt ork och ibland kräkningar. Hunden kan upplevas som mer nedstämd eller allmänt påverkad. Ett inte helt ovanligt symtom är grå starr som kan utvecklas snabbt. Linsen i ögat blir grumlig, vilket försämrar synen. Det drabbar båda ögonen och kan behandlas kirurgiskt.

Diagnosen ställs genom klinisk undersökning och blodprover där blodsockernivån är central. Ofta analyseras även fruktosamin, ett värde som visar hur blodsockret har legat över tid. Samtidigt kontrolleras andra blodvärden, som lever och njure, för att få en bild av hur övriga organ fungerar. Ett urinprov tas också, eftersom socker i urinen är vanligt vid diabetes.

Kronisk sjukdom med god prognos

En vanlig missuppfattning bland djurägare är att en diabetesdiagnos automatiskt innebär att hunden måste avlivas. Den föreställningen lever kvar från en tid då kunskapen och behandlingsmöjligheterna var mer begränsade, eller när sjukdomen upptäcktes först i ett sent och allvarligt skede.

– I dag ser situationen annorlunda ut. I de allra flesta fall finns goda möjligheter att behandla sjukdomen och ge hunden en stabil och fungerande vardag. En diabetesdiagnos är en allvarlig, men inte hopplös prognos, säger Nina Kjellerstedt.

Samtidigt måste man se till helheten. Hundens ålder, allmäntillstånd och andra eventuella sjukdomar påverkar både behandlingsval och livskvalitet. Tillsammans med veterinären behöver man därför gå igenom vad behandlingen innebär i praktiken.

Webbild liggande (4)
Bild: Stock.adobe

Bildtext: Ökad törst är ett vanligt symtom.

Kost, motion och insulin

Behandlingen bygger på tre grundpelare: anpassad kost, regelbunden motion och i de flesta fall även insulinbehandling. För många hundar räcker det inte med enbart livsstilsförändringar.

– Djurägaren får ge insulinsprutor i nackskinnet två gånger om dagen. För de flesta blir det snabbt rutin. Till en början krävs också regelbundna återbesök för att ställa in rätt dos, säger Nina Kjellerstedt.

I vissa fall får djurägaren använda urinstickor hemma för att följa sockerhalten. Eftersom hundar inte tydligt kan signalera när blodsockret sjunker ger man hellre för lite insulin till en början. För mycket insulin kan leda till lågt blodsocker (hypoglykemi) vilket kan vara farligt och i värsta fall orsaka medvetslöshet.

När det gäller maten rekommenderas ofta att dela upp fodret i flera mindre portioner över dagen för att undvika kraftiga blodsockersvängningar. Man ska också undvika småätande och spontana mellanmål eftersom de kan störa balansen.

Regelbunden motion är en viktig del av behandlingen. Fysisk aktivitet hjälper till att stabilisera blodsockret och motverkar övervikt, vilket är extra viktigt eftersom många diabeteshundar behöver gå ner i vikt.

Webbild liggande (1)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Regelbunden motion stabiliserar blodsockret.

Leva ett normalt aktivt liv

Att ha en hund med diabetes innebär en omställning. Behandlingen kräver regelbundenhet och planering. Insulinet ska ges på bestämda tider och hunden kan inte lämnas ensam längre perioder utan tillsyn. För den som är van vid en spontan vardag kan det kräva viss anpassning.

Samtidigt vittnar många om att rutinerna snabbt blir en naturlig del av livet. Kunskap om sjukdomen och behandlingen gör det lättare att få vardagen att fungera.

– Målet är att hunden i så stor utsträckning som möjligt ska kunna återgå till ett normalt och aktivt liv. De flesta hundar svarar bra på behandlingen och kan, med rätt insatser, leva ett gott liv under lång tid, säger Nina Kjellerstedt.

Det viktigaste för att uppnå en stabil blodsockernivå är rätt insulindos, regelbunden utfodring och konsekvent motion. Även om diabetes är en kronisk sjukdom är den i de flesta fall möjlig att kontrollera.

Fakta: Diabetes hos hund

Vanliga tecken
Behandling och
vardag

• Ökad törst
• Insulininjektioner dagligen
• Fler kisspauser
• Regelbundna tider för mat och motion
• Viktnedgång trots god aptit
• Uppföljning och dosjustering hos veterinär
• Trötthet och nedsatt ork
• Fasta rutiner ger oftast stabil vardag
• Snabbt utvecklad grå starr hos vissa hundar
• De flesta hundar kan leva ett aktivt liv


Dela artikeln

Forskning

Lek stärker relationen med hunden

Att leka lite extra med sin hund förbättrar det känslomässiga bandet mellan ägare och hund visar en ny studie från Linköpings universitet. Däremot gav inte träning samma resultat.

Redaktion
Redaktion 11 juni, 2026 3 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Anna Nilsen

Lekens funktion är inte helt klarlagd inom forskningen, särskilt hos hundar som fortsätter att leka även i vuxen ålder. I en ny studie publicerad i tidskriften Royal Society Open Science har forskare vid Linköpings universitet, LiU, undersökt om det finns ett direkt samband mellan lek och en starkare emotionell koppling mellan ägare och hund.

– I dagsläget har vi till exempel många hundar som byter hem mitt i livet. Med omplacerade hundar har man inte fördelen av att växa upp tillsammans med hunden. Då missar man det så kallade socialiseringsfönstret tidigt i valpens liv som är viktig för relationsbyggandet. Och då kan lek vara ett väldigt bra sätt att bygga en ny bra relation även med vuxna hundar, säger Lina Roth, biträdande professor i etologi vid LiU.

Ett par minuters extra lek räckte 

För att ta reda på om det finns ett samband fick hundägare svara på en omfattande enkät om sin upplevelse av relationen till sin hund. Frågorna kunde till exempel vara: Hur ofta tar du med dig hunden när du besöker andra människor? Hur ofta känner du att hundägarskapet innebär mer besvär än vad det är värt? Hur ofta berättar du saker för din hund som du inte berättar för någon annan?

Sedan delades hundägarparen upp i tre grupper: en fick i uppgift att leka mer än vanligt, en fick träna mer än vanligt med godis som belöning, och en kontrollgrupp som skulle fortsätta som tidigare. Sedan fick ägarna svara på samma enkät igen.

– Det är ju ett fantastiskt resultat som man bara kan drömma om! Lekgruppen visar sig förbättra den känslomässiga närheten till hunden på bara fyra veckor med ett par minuter extra lek om dagen, säger Lina Roth.

Fler initiativ till lek 

Resultaten visade alltså ett statistiskt säkerställt orsakssamband där den emotionella närheten till hunden förbättras genom att öka lekdosen. Gruppen som ägnade sig åt träning upplevde inte en förbättring och inte heller kontrollgruppen.

Den aktuella studien visar främst hur ägarna upplever relationen och kan inte säga så mycket om hundens upplevelser. Ägarna i lekgruppen rapporterade dock att deras hundar tycktes få en mer positiv syn på sina ägare, samt att hundarna själva tog fler initiativ till lek.

Tidigare studier har också visat att hundar mår bättre när de får leka och vara tillsammans med sina ägare.

Dragkamp, kurragömma och låtsasbrottning 

De olika grupperna fick tydliga instruktioner om hur lek respektive träning skulle gå till. På så vis kunde forskarna säkerställa att ägarna faktiskt lekte tillsammans med hunden. Enligt Lina Roth är det viktigaste att hitta en lek som hunden svarar positivt på och att lekstunden ihop blir trevlig.

Webbild liggande (3)
Foto: Anna Nilsen

– Det räcker inte med att bara kasta en boll. Vi var ju ute efter den sociala interaktionen mellan hunden och människan, så lekarna vi föreslog i studien kunde vara dragkamp, låtsasbrottning, jaga varandra, kurragömma, tittut eller retas lite med fingrarna. Sen behöver man inte hålla på så himla länge, utan snarare vara uppmärksam på sin hundens beteende. Några minuter lite då och då verkar uppenbarligen göra stor skillnad, säger Lina Roth.

Referens: Per Jensen, Caisa Persson-Werme, Lina S.V. Roth Play interactions improve the dog-owner relationship Royal Society Open Science, publicerad online 22 april 2026.


Dela artikeln

Forskning

Hund ger visst skydd mot astma

Att växa upp med hund kan minska risken att utveckla astma, men för barn som redan har allergisk astma kan hund i hemmet samtidigt vara kopplat till en något ökad risk för akuta besvär. Det visar ny forskning som ger en mer nyanserad bild av hundens roll i barns luftvägshälsa.

Redaktion
Redaktion 9 juni, 2026 3 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Stock.adobe

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn, och många familjer ställs inför frågan om husdjur påverkar symtomen. Forskningen har länge varit splittrad, men två nya studier pekar åt samma håll - tidpunkten för exponering verkar spela stor roll.

I en stor kanadensisk studie, CHILD study (Canadian Healthy Infant Longitudinal Development), följdes drygt 1 000 barn från födseln till fem års ålder. När barnen var tre månader gamla analyserades damm från hemmen för att mäta halter av bland annat hundallergen.

Vid fem års ålder undersöktes barnens lungfunktion och förekomst av astma. Resultaten visade att barn som exponerats för högre halter av hundallergen tidigt i livet hade ungefär halverad risk att utveckla astma jämfört med andra barn. De hade också något bättre lungfunktion – oavsett om de utvecklat astma eller inte.

Effekten var särskilt tydlig hos barn med genetiskt sämre förutsättningar för god lungfunktion, vilket tyder på att miljön tidigt i livet kan påverka lungornas utveckling i samspel med arvet.

Ingen ökad långsiktig svårighetsgrad

Samtidigt visar en stor svensk registerstudie från Karolinska institutet att situationen ser annorlunda ut för barn som redan har allergisk astma.

Forskarna följde 99 389 barn med astma och luftvägsallergi upp till 19 års ålder och analyserade hur kontinuerlig, ingen eller avbruten exponering för hund påverkade sjukdomens utveckling.

Webbild liggande
Foto: Stock.adobe

– Det finns begränsat med studier om det påverkar astmautfall hos barn med allergisk astma att leva med en hund eller att göra sig av med hunden, säger Catarina Almqvist Malmros, barnläkare och professor vid Karolinska institutet.

Resultaten visade inget tydligt samband mellan att leva med hund och utvecklingen av måttlig till svår astma över tid. Efter två, fyra och sex år var astmans svårighetsgrad liknande oavsett om barnen hade hund eller inte.

Något ökad risk för akuta besvär 

Däremot sågs en något ökad risk för akut astma, det vill säga episoder som kräver akutvård eller hög läkemedelsanvändning, hos barn som levde med hund. Det gällde även barn i familjer som gjort sig av med hunden, vilket tyder på att åtgärden i sig inte nödvändigtvis förbättrar utfallet.

– Våra fynd kan vara ett stöd i samtal mellan familjen och hälso- och sjukvårdspersonal. Att ha eller behålla hunden verkar inte påverka astmans svårighetsgrad långsiktigt, men det kan öka risken för akut astma något, säger Resthie Putri, postdoktor vid Karolinska institutet.

En möjlig förklaring är att hundallergen finns kvar länge i hemmiljön och dessutom är vanligt förekommande i exempelvis skolor. Studien kunde heller inte särskilja barn med specifik hundallergi från andra typer av luftvägsallergi.

En mer komplex bild

Sammantaget pekar forskningen på att hundens betydelse för barns astma inte är entydig. Tidig exponering kan ha en skyddande effekt, medan fortsatt exponering hos barn som redan utvecklat allergisk astma inte tycks påverka sjukdomens långsiktiga svårighetsgrad – men kan innebära en något ökad risk för akuta besvär.

Källor:

Protective effects of dog allergen and endotoxin for lung function and asthma, Journal of Allergy and Clinical Immunology, 2026.

Dog exposure and subsequent asthma outcomes in children with asthma and allergy, Journal of Allergy and Clinical Immunology: Global.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.