Avel & Hälsa

3 av 4 hundägare upplever utmaningar i storstad

Redaktionen 22 december, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Bland de mest framträdande utmaningarna som anges finns problem med att hitta gröna ytor för hundmotion, svårigheter med att hantera olika ärenden och att resa kollektivt med sin fyrbenta vän.

Novus har på uppdrag av Mars Petcare Sverige granskat de specifika utmaningar som hundägare möter i storstadsregionerna i Stockholm, Göteborg och Malmö, och resultatet visar att de är många. Hälften av alla hundägare väljer bort att ta med sig hunden vid olika ärenden, åtta av tio väljer att resa med egen bil istället för kollektiva färdmedel och en femtedel tycker att det är svårt att hitta grönområden för att rasta sin hund.

– Resultatet kan tolkas som en uppmuntran till stadsplanerare och bostadsutvecklare att fortsätta att skapa mer hundvänliga städer. Att erbjuda fler grönområden och infrastruktur som stöder hundägare kan bidra till både en mer harmonisk samexistens mellan människor och husdjur i storstäderna och social interaktion, säger Cecilia Stenberg, kommunikationsansvarig på Mars Sverige.

I undersökningen ställdes även frågor kring attityder och upplevelser hos hundägare som besöker offentliga platser för att äta och dricka. Här uppger var femte hundägare att de blivit dåligt bemötta på caféer och restauranger och var tredje hundägare väljer aktivt bort att gå på restaurang eller café med sin hund.

– Att erbjuda hundvänliga områden eller utomhusterrasser om man har möjlighet kan vara ett steg i rätt riktning för att skapa en mer inkluderande atmosfär och det finns exempel på både restauranger och caféer som gör just detta, säger Cecilia Stenberg.

Även om det finns flera utmaningar med att bo i en storstad med hund så finns det också många fördelar. Drygt fyra av tio känner sig mer trygga om de har med sig sin hund än när de är utan sin hund. En majoritet, 85 procent, uppger också att de känner sig trygga när de är ute med sin hund efter mörkrets inbrott.

Better Cities For Pets

Better Citites for Pets är ett initiativ från Mars, som syftar till att skapa mer djurvänliga och hållbara städer. Fokus ligger på att förbättra livskvaliteten för både människor och deras husdjur genom att främja samhällen där djur är välkomna och trivs. Det inkluderar insatser för att skapa grönområden, förbättra tillgängligheten till veterinärvård, samt att främja lagar och policys som stödjer ansvarsfull djurhållning. Målet för Better Cities For Pets är att skapa städer där människor och djur kan leva lyckliga och hälsosamma liv, tillsammans.

About the Program – Better Cities For Pets.

Forskning

Rasen avgör inte hundens personlighet

Många väljer hundras med tanken att det ska säga något om hur hunden kommer att bli – trygg, glad, lekfull eller kanske vaksam. Men ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att personligheten kan skilja sig stort, även inom en och samma ras.

Redaktion 22 november, 2025 • Uppdaterades 23 november, 2025 • 4 minuters läsning

Att välja hundras känns för många som ett tryggt beslut. Man vet vad man får – eller åtminstone tror man det. Men det visar sig vara mer komplicerat än så.

– Att köpa en valp är alltid en viss chansning kring vad man faktiskt kommer få. Och det vi har sett är att enbart val av ras inte är någon garanti för att valpen kommer att bli på ett visst “rastypiskt” sätt, säger Erling Strandberg, professor i husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Valet av ras är ingen garanti för hur hunden blir mentalt.
Erling Strandberg, professor i husdjursgenetik, SLU

I dag finns över 370 registrerade hundraser i Sverige. De har alla sina typiska egenskaper, formade av avel under hundratals år – för jakt, vakt, vallning eller sällskap. Men trots dessa tydliga skillnader finns stora variationer även inom samma ras.

– En labrador kan vara mer reserverad än man tror, och en rhodesian ridgeback kan visa sig vara lekfull och social. Vi ser att variationen inom raser ibland är lika stor som mellan olika raser, säger Erling Strandberg.

Kartlagt mentaliteten i unik studie

Efter nästan två decennier av forskning har Erling Strandberg och hans kollegor undersökt hur stora skillnader det faktiskt finns i hundars mentalitet. Tidigare studier har ofta byggt på enkäter där hundägare själva skattat sina hundars beteende – med varierande resultat.

– Jag ville använda något mer objektivt. Sverige har ett unikt system där hundar genomgår standardiserade mentalbeskrivningar. Därför använde vi data från MH (Mentalbeskrivning hund) och BPH (Beteende- och personlighetsbeskrivning hund), säger han.

Bildtext: MH beskriver din hunds beteenden och ger en bra bild av vem din hund är.

MH och BPH har funnits sedan slutet av 1900-talet och används av Svenska Brukshundklubben och Svenska Kennelklubben. Där testas tusentals hundar varje år i noggrant planerade moment som mäter bland annat socialitet, lekfullhet, trygghet och reaktioner på hot.

Resultaten är inte till för att bedöma hundar som “bra” eller “dåliga”, utan för att beskriva deras personlighetsegenskaper på ett jämförbart sätt.

Ett genetiskt lotteri

Valpens personlighet beror till stor del på vilka gener den får från sina föräldrar. Precis som hos människor kan vissa egenskaper ligga dolda i arvsmassan och dyka upp i nästa generation.

– Man kan säga att det är ett genetiskt lotteri. Även om man väljer två till synes lugna och stabila föräldrar kan en del valpar få helt andra mentala drag, säger Erling Strandberg.

Bildtext: Läs på ordentligt innan valpköpet.

Dessutom påverkas hundens beteende av miljö, träning och erfarenheter. En trygg miljö och god socialisering kan stärka positiva egenskaper, medan skrämmande upplevelser kan skapa rädslor.

– Det vi vet är att benägenhet för rädsla till viss del är ärftligt. Därför är det klokt att titta på föräldradjurens mentalitet innan man väljer valp, säger han.

Ingen garanti – men sannolikt

Forskningen visar att man snarare bör se valet av hundras som ett sätt att öka sannolikheten för vissa egenskaper – inte som en garanti.

– Att välja ras är som att optimera sannolikheten för en viss typ av beteende, utseende eller mentalitet. Det ökar chanserna, men det finns alltid en individuell variation, säger Erling Strandberg.

Bildtext: Lär känna din nya familjemedlem på djupet.

För den som står inför ett valpköp är det alltså klokt att läsa på, träffa föräldradjuren och gärna titta på deras resultat från mentalbeskrivningarna.

Men enligt Erling Strandberg finns också något positivt i det oförutsägbara.

– Att inte till hundra procent veta vem valpen kommer att bli kanske också tillhör charmen med att välkomna en ny individ till familjen.

Fakta:
Mentalitet hos hundar

Begrepp	Förklaring
MH (Mentalbeskrivning hund)	Används främst inom bruksraser. Testar hundens reaktioner på bland annat främmande personer, lek, överraskningar och hot.
BPH (Beteende- och personlighetsbeskrivning hund)	Används för alla raser. Beskriver hundens socialitet, lekfullhet, miljötrygghet och hotfullhet.
Syfte	Att beskriva hundens personlighet – inte att värdera den. Resultaten kan användas i avel och av hundägare som vill förstå sin hund bättre.
Data	Finns öppet på skk.se/avelsdata.

Tips till blivande hundägare

• Välj hundras med omsorg – men var beredd på att just din valp inte alltid motsvarar den rastypiska standarden.
• Kom ihåg att arv är viktigt, men även hem, ägare, socialt umgänge och träning formar valpens utveckling.
• Titta på mentalbeskrivningar av föräldradjuren på skk.se/avelsdata – de kan ge en vink om valpens framtida egenskaper.

Utbildning

Gör din röst hörd på årsmötet

På årsmötet bestäms klubbens framtid. Här tar medlemmarna beslut om budget, verksamhetsplan och vilka som ska sitta i styrelsen. Det är också här du kan vara med och påverka – genom att lägga en motion eller helt enkelt dyka upp och rösta.

Karin Wandrell 20 november, 2025 • Uppdaterades 18 november, 2025 • 5 minuters läsning

Ett medlemskap i Svenska Brukshundklubben handlar inte bara om att kunna delta i kurser och andra aktiviteter. Brukshundklubben är en frivillig försvarsorganisation där hela verksamheten bygger på att medlemmarna engagerar sig och bidrar ideellt. Utöver det rent praktiska arbetet krävs också att medlemmar tar på sig förtroendeposter i styrelsen.

–Det är ett ömsesidigt förhållande – en vinn-vinn-situation – men i praktiken är det ofta svårt att få folk att engagera sig, säger Kirsten Silow Örnberg, sammankallande i utskottsgruppen föreningsstöd. Handlar det om rädsla, ansvar, konflikter? Vi...