Aktuellt & Nyheter

2019 års vinnare om förra årets vinster

Redaktion 12 mars, 2020 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 8 minuters läsning

Förra veckan publicerade vi listan över 2019 års mest framgångsrika brukshundekipage. Här berättar förarna om det gångna tävlingsåret. Missa inte Brukshunden 2/2020 där förarna berättar om sina sporter och delar med sig av sina bästa tips.

Kristina Fornstedt och Micc
Årets SBK-hund
– Det här året blev det inte så mycket tävlingar i spår som vi hade velat, men vi har ju kunnat få in några söktävlingar med, så jag är supernöjd. Micc är en fantastisk hund som verkligen levererar! Vi kommer inte att ändra på något i år – vi ska träna, tävla och ha roligt tillsammans! Själv ska jag försöka att njuta av min fantastiska hund! Ser fram mot att ta ut husvagnen och träffa alla härliga hundmänniskor runt om i Sverige!

Michelle Holmlund och vallhunden Peak
Årets lydnadshund
– Tävlingsåret 2019 var extremt hektiskt. Jag har fått planera tiden något enormt då Peak även hunnit med att få en fantastisk valpkull. Årets första tävling blev därför av förklarliga anledningar SM där vi vann kvalet och sedan hamnade på en stark 5:e plats i finalen. En månad senare stod vi med pirriga magar på VM och gjorde vårt livs runda som räckte till VM-guld både individuellt och som lag. Året fortsatte i samma starka anda med rankingvinster och ytterligare ett nordiskt mästerskap.
Hur vi ska kunna toppa 2019 med ett starkare 2020 vet jag inte än – men vi är taggade!

Emma Svensson och Magic V D Berlex-Hoeve
Årets mondioringhund
– Vi har inte så många mondioringtävlingar i Sverige, så vi var bara med i fyra tävlingar: VM för belgiska vallhundar, klubbtävling i Enköping, SM och FCI VM. Den mest minnesvärda är SM, både för att det historiskt sett var första gången och för att tävlingen blev oerhört lyckad tack vare att utövare från hela Sverige gick ihop och gjorde det möjligt. Det visar på mentaliteten hos utövarna inom sporten, alla hjälps åt. Att Magi sedan gjorde ett jättefint program och att vi vann satte förstås guldkant på upplevelsen.

Eva Jansson och Mallekrafts J’Winnah
Årets IGP-hund
foto: Nordteams filiflax
– Tävlingsåret startade med FMBB i Pisek, Tjeckien, där vi gjorde ett godkänt prov och slutade på plats 51 av cirka 140 starter. Därefter vann vi Sveriges största IGP-tävling: FCI/SM-kvalet i Falkenberg kvalade därmed in till SM i Katrineholm i augusti och till FCI, som är VM för alla raser i Österrike, i september. Vi vann SM i IGP och blev stolta svenska mästare i IGP 2019! I september gav vi oss iväg till Wien i Österrike tillsammans med ett härligt gäng SBK:are. SuperWinnah gjorde en fin prestation även i denna tävling och slutade på plats 35 av cirka 150 starter. Detta trots att hon löpte under tävlingen och fick vänta till sista dagen för att i gassande sol genomföra avdelningarna B och C med bara 40 minuters vila emellan.

Efter de här fina resultaten var vi klara för FMBB 2020, men det har vi tackat nej till då det blir parning på nästa löp och förhoppningsvis en massa små ”Winnare” till våren 2020.

I juli hann Dobforsport Cleo alias Svarta Mamban tävla en IGP-tävling som hon vann plus fick ett cert och därmed vårt första kvalresultat till Dobermann-VM. Så det var bara att gå på det igen i september/oktober eftersom det krävs två resultat för att få delta och jag konkurrerade med många duktiga ekipage. Efter några starter fixade vi vårt andra kvalresultat och i maj åker vi ner till Italien med ett härligt gäng för att representera Sverige i IGP. Svarta Mamban ska få tävla sitt första mästerskap tillsammans med mig!

Roffe Hägne och Hnoss XLNT Desire ”Messi”
Årets rallylydnadshund
– Messi och jag har haft ett fantastiskt tävlingsår. I början av sommaren deltog vi i vårt femte SM i rallylydnad. Vi kämpade till oss ett SM-silver vilket resulterade i att vi blev erbjudna en plats i Sveriges första landslag i rallylydnad vilket var en ära eftersom Sverige erövrade lagsilvret i Nordiska Mästerskapen i Danmark. I slutet av sommaren åkte vi till Piteå tillsammans med vårt rallylydnadslag, Really Rally. Resultatet blev en delad guldmedalj i Lag-SM.

Ann-Marie Melin och Nessiestosca
Årets IPO-R-hund ytsök
– Tävlingsåret började i slutet av mars med en internationell tävling i Frederikssund, Danmark. Tosca är bra i både ruinsök och ytsök varav det senare i huvudsak går i skog och ängsmark. Jag startade för första gången båda klasserna dagarna efter varandra. Vi blev tvåa båda dagarna och fick VM-poäng i ruin. I ytsöket var hon lite väl närgången på sista figuranten så nu blir det hem och träna att inte pussa figuranter.

Nästa tävling en månad senare var också en internationell tävling, denna gång i Lidköping, med internationella domare. Där startade jag båda klasserna igen, men den här gången orkade hon inte riktigt andra dagen som tyvärr var ruinsöket. Hon hittade alla tre figuranterna, men var riktigt trött på slutet. I Ytsöket däremot var hon helt fenomenal. Det var en njutning att gå med henne i skogen och denna gång skötte hon sig perfekt med figuranterna tack vare mina suveräna träningskompisar som hjälpte mig att få ordning på henne. Vi hade verkligen nött markeringar mellan tävlingarna. I Lidköping fick vi VM-poäng i ytsöket så nu var vi kvalade i båda grenarna.

En månad innan VM i Paris åkte jag ner till Eslöv för att tävla SM. Tosca var riktigt taggad i skogen och gjorde en bra lydnad så vi tog SM-guld och vårt tredje cert i IPO-R. Verkligen ett skönt genrep.

Det var inte helt lätt att välja vad jag skulle tävla i Paris, men valet föll till slut på ytsök. Paris var varmt, närmare 30 grader. När de andra åkte in och såg sig om låg Tosca och jag i ett luftkonditionerat hotellrum och laddade. Det fungerade, hon gjorde återigen ett helt perfekt ytsök i en ruta som bestod av kompakta taggbuskar, lite gles skog med ett brant sandtag i mitten. Tosca skötte sig kanonfint hos figuranterna och vi fick 191/200 poäng på söket. De borttappade 9 poängen berodde på mig sa domarna. Det var någon taktikmiss och någon fråga jag glömde att ställa. Hunden var de imponerade av. Trots ett mediokert resultat i lydnaden lyckades vi ta en 9:e plats och kvalpoäng som räcker till VM 2020 i Rumänien.

Anna-Kerstin Svensson och Inka
Årets spårhund
– Inka hade kvalificerat sig till SM 2019, men kunde inte delta på grund av löp. Tävlingsåret har ändå varit helt fantastiskt, inte minst med tanke på att Inka inte var mer än tre år. Hon har bara tävlat nio elitspårtävlingar, men har gjort fem elitspår på sammanlagt över 600 poäng. Det gör att medelpoängen är 616,45. Det som imponerar på mig är att Inka är jämn i alla elitmomenten trots att hon är så ung. Hon är också alltid positiv till all träning. Vi tränar nu också sök som Inka tycker är väldigt roligt.

Marlene Lundmark och Cannovils Orkan
Årets sökhund
– 2019 var ett fantastiskt år med många bra tävlingar. Tyvärr fick jag rampfeber och klarade inte riktigt pressen och körde helt bort oss i sökrutan på SM. Nästa tävling var Nordiska Mästerskapen då jag hade beslutat mig för att det var ”min tur”. Jag höll ihop nerverna och kunde ge min hund rätt förutsättningar att utföra uppgiften. Vi fick 9,75 poäng för det sökpasset. 10 poäng av den finska domaren och 9,5 från den svenska. Ozwald och jag låg i ledningen efter lördagen där vi även hade ett uppletande.

Söndagen startade med lydnad i storm och ösregn. Det gick hyfsat och vi låg fortfarande bra till inför söket. Det var många timmar emellan för att hinna tappa huvudet och falla för trycket, men vi lyckades samla ihop krafterna och även söndagens sök gick fint och poängen räckte för att ta hem titeln Nordisk Mästare.

När Nordiska var avklarat funderade jag på att göra ett försök att även få titeln Årets sökhund och anmälde oss till Jönköping och Lund. Bägge tävlingarna gick bra och sen var det bara att vänta och se om poängen skulle räcka.

Karin Falk och Rissies Jikk (medförare Anders Falk)
Årets rapporthund 2019
– 2019 var återigen ett så roligt och framgångsrikt tävlingsår för oss. Jikk blev både brukschampion och medaljör i både SM och NoM. Dessutom tävlade vi i lydnad, klass 3, med viss framgång. Utmärkelsen, Årets rapporthund, är något extra detta år.

Nathalie Ädel och Duke
Årets IPO-R-hund ruinsök
– Duke har haft ett fantastiskt tävlingsår! Vi började med att debutera i B-klassen ruin i våras och lyckades kvala till VM, så vi fick en rolig och lärorik resa till Paris där VM arrangerades.
Mycket fokus har dock legat på att gå klart tjänstehundutbildningen så nu är Duke certifierad räddningshund efter att ha genomfört certprovet i augusti.
Under hösten blev det lite mer tid åt lydnad och på sin treårsdag dag blev Duke även ”lydnadschampion” och kvalade in till lydnads-SM 2020.

Åsa Alsvik och Lindjax Ludvig
Årets skyddshund
– Ludvigs och mitt 2019 var ett rätt blandat år rent tävlingsmässigt. Eftersom vi redan i och med SM-vinsten i Ronneby 2018 var direktkvalade till SM i Katrineholm så behövde vi ju egentligen inte tävla… Men det är ju skoj och han var ung så jag behövde ut och känna efter var vi stod någonstans. Vi gjorde två tävlingar under vårsäsongen och lyckades bra där. Till SM i augusti hade vi inte någon bra uppladdning och känsla då vi fick en allvarlig sjukdom i familjen men vi valde att försöka tävla i alla fall då både jag och min man hade kvalat in. Sedemera blev det att jag och Ludvig valde att avbryta tävlingen. Under hösten gjorde vi två fina tävlingar. Så nu tror och hoppas jag att vi är kvalade till SM i Jönköping med ett snitt på 713,125 poäng.

Mentalitet

Därför slickar hunden på dig

En blöt hundtunga i ansiktet eller på handen är något de flesta hundägare känner igen. Men varför slickar hundar egentligen människor? Beteendet kan ha flera olika förklaringar – från kärlek och socialt samspel till stress, nyfikenhet och jakt på uppmärksamhet.

Redaktion 16 juli, 2026 • 4 minuters läsning

De flesta hundägare känner igen situationen. Man kommer hem efter jobbet och möts av en ivrig hund som inte bara viftar på svansen utan också försöker slicka en i ansiktet. För många uppfattas det som ett tecken på kärlek, men förklaringen är ofta mer komplex än så.

Enligt hundbeteendeexperter är slickande ett naturligt beteende som hundar utvecklar redan från födseln. Tiken slickar sina valpar för att rengöra dem, stimulera dem och skapa närhet. Valparna lär sig tidigt att slickande är en viktig del av kommunikationen med både mamman och kullsyskonen.

Ett sätt att visa tillgivenhet

När hundar lever tillsammans med människor kan slickandet bli en del av relationen. Många hundar slickar sina ägare när de hälsar, myser eller vill ha kontakt. Beteendet kan jämföras med andra sociala handlingar som att söka kroppskontakt, luta sig mot någon eller lägga huvudet i någons knä.

Samtidigt är det svårt att veta exakt vad hunden känner. Hundar tänker inte som människor, men forskare är överens om att slickande ofta förekommer i positiva sociala situationer och kan vara ett sätt att stärka banden mellan hund och människa.

Hunden utforskar världen med munnen

Precis som människor använder synen för att samla information använder hundar i hög grad sitt luktsinne – men även munnen spelar en viktig roll.

Människors hud bär på mängder av dofter som berättar om var vi varit, vad vi ätit och hur vi mår. Svett innehåller dessutom salter som många hundar verkar tycka är intressanta.

Därför är det inte ovanligt att hundar slickar på händer, armar eller fötter efter träning eller en varm sommardag. För hunden kan slickandet helt enkelt vara ett sätt att undersöka sin omgivning.

Ett sätt att få uppmärksamhet

Hundar är skickliga på att lära sig vilka beteenden som lönar sig. Om hunden får uppmärksamhet varje gång den slickar – kanske genom prat, klappar eller skratt – finns det en god chans att beteendet upprepas.

Ur hundens perspektiv spelar det ofta mindre roll om uppmärksamheten är positiv eller negativ. Även en tillsägelse kan fungera som en belöning om hunden söker kontakt.

Om slickandet leder till en reaktion från ägaren lär sig hunden snabbt att beteendet fungerar.

Slickande kan lugna hunden

Allt slickande handlar dock inte om glädje. Många hundar slickar när de känner sig osäkra, stressade eller lite obekväma.

Slickandet kan då fungera som ett lugnande beteende. Hunden använder det för att hantera sina känslor eller signalera att den inte vill ha någon konflikt. En hund som möter en främmande person eller hamnar i en ovan situation kan därför börja slicka sig om nosen eller försöka slicka den person som finns i närheten.

Det betyder inte att hunden är rädd, men det kan vara ett tecken på att den försöker lugna situationen.

Känner hunden när vi är ledsna?

Många hundägare upplever att hunden slickar extra mycket när de är ledsna eller sjuka. Forskning visar att hundar är duktiga på att uppfatta förändringar i människors kroppsspråk, röstläge och dofter.

Det är därför möjligt att hunden reagerar på att något är annorlunda. Om slickandet då leder till närhet och kontakt kan beteendet förstärkas ytterligare.

När bör man vara uppmärksam?

Om slickandet blir mycket intensivt eller plötsligt ökar kan det däremot vara värt att vara uppmärksam. Särskilt om hunden slickar sig själv upprepat på samma ställe bör beteendet följas upp.

Överdrivet slickande kan ibland kopplas till stress, understimulering eller oro. I vissa fall kan det också bero på medicinska problem som hudbesvär, allergier, smärta eller mag-tarmproblem. Om hunden slickar sig själv så mycket att huden blir irriterad eller om beteendet förändras markant kan det vara klokt att rådgöra med veterinär.

Ett naturligt sätt att kommunicera

Oavsett om hunden slickar för att hälsa, utforska, söka kontakt eller lugna sig själv är beteendet en viktig del av hundens språk. För hundägaren kan det därför vara värdefullt att inte bara se slickandet som en 'hundpuss', utan också fundera över situationen och vad hunden försöker förmedla just då.

I många fall är några snabba slickar helt enkelt hundens sätt att säga: ”Jag ser dig, jag känner igen dig och jag vill ha kontakt.”

Hälsa

Lär dig läsa foderetiketten

”Med kyckling”, ”rik på nötkött” eller ”kycklingmeny”. Små ord på foderförpackningen kan göra stor skillnad. Enligt europeiska riktlinjer finns tydliga regler för hur olika ingredienser får lyftas fram på hund- och kattfoder – och hur mycket av ingrediensen som faktiskt måste finnas i produkten.

Redaktion 14 juli, 2026 • Uppdaterades 17 juli, 2026 • 2 minuters läsning

Hund- och kattfoder som säljs inom EU omfattas av foderlagstiftning och riktlinjer från FEDIAF, den europeiska branschorganisationen för sällskapsdjursfoder. Reglerna styr bland annat hur tillverkare får beskriva innehållet på förpackningarna.

En formulering som många djurägare reagerar på är ”med kyckling” eller ”with chicken”. Enligt FEDIAF riktlinjer innebär det att fodret måste innehålla minst fyra procent av den angivna ingrediensen. Det betyder inte att resten av fodret saknar animaliska råvaror – bara att minst fyra procent måste utgöras av just kyckling.

Om det istället står att fodret är ”rikt på”, ”high in” eller ”rich in” kyckling krävs minst 14 procent av ingrediensen.

Ännu högre krav gäller om ingrediensen lyfts fram som huvudnamn i produkten, exempelvis ”Kycklingmeny”, ”Chicken Dinner” eller ”Kycklingfoder”. Då måste ingrediensen utgöra minst 26 procent av innehållet.

Om ett foder bara marknadsförs med ordet ”kycklingsmak” finns däremot inget krav på att en viss mängd kyckling ska ingå. Det räcker att produkten har smak eller arom som motsvarar kyckling.

Helfoder eller kompletteringsfoder

Ingredienslistan, som på europeiska foderförpackningar kallas ”Sammansättning” eller ”Composition”, ska alltid listas i fallande ordning efter vikt när receptet blandas. Ingredienser med högst vikt anges först. Eftersom färskt kött innehåller mycket vatten behöver det dock inte betyda att det är den största källan till protein i det färdiga fodret.

Etiketten ska också visa om produkten är ett helfoder eller ett kompletteringsfoder. Ett helfoder är sammansatt för att täcka djurets dagliga näringsbehov, medan ett kompletteringsfoder måste kombineras med annan föda för att ge en balanserad kost.

Dessutom ska näringsanalysen redovisa bland annat råprotein, råfett, växttråd och mineralinnehåll. Syftet är att djurägaren ska kunna jämföra produkter och få en bättre bild av fodrets näringsmässiga sammansättning.

FEDIAF betonar att märkningen ska hjälpa konsumenten att göra informerade val och att informationen på förpackningen inte får vara vilseledande.