Forskning kring hjärtsjukdom hos hundar

Vad är det som gör att vissa hundraser drabbas av hjärtsjukdomar, medan andra raser sällan drabbas?

Genom att undersöka gener och proteinuttryck från avlidna hundars hjärtvävnad, arbetar ett forskningsteam hos SLU med att hitta svaren. Målet är att få fram markörer som via ett enkelt blodprov ger svar på om hunden har, eller löper risk för att utveckla hjärtsjukdom i framtiden.

Vilka hundar drabbas?

Myxomatös hjärtklaffsdegeneration (MMVD) är hundens vanligaste hjärtsjukdom. Sjukdomen drabbar framför allt hundar av små till medelstora raser, så som cavalier king charles spaniel, tax, dvärgpudel och chihuahua, från medelåldern och uppåt i ålder. Bland hundar över tio år förekommer däremot sjukdomen bland alla raser.
Ofta märker inte djurägaren till en hund med hjärtsjukdomen något onormalt beteende. Ibland kan veterinären höra ett blåsljud, men ofta går myxomatös hjärtklaffsdegeneration obemärkt förbi fram tills hunden utvecklar sjukdomstecken på hjärtsvikt, så som andningsproblem, trötthet och inappetens.

– Överlag finns det relativt mycket information om hur sjukdomen utvecklas i vissa drabbade raser, men det finns idag inget svar på varför vissa raser utvecklar sjukdomen vid en yngre ålder än hundar av andra raser. Just den frågan önskar vi att besvara, säger veterinär Ingrid Ljungvall, som leder denna forskning vid SLU, som bland annat finansieras av Agria och SKKs forskningsfond.

Blodprov kan ge ett tidigt svar

Just nu pågår analyser av vävnader som tagits från avlidna hundar hjärta vars ägare godkänt provtagningen. Med svaren i handen kan forskarna – förhoppningsvis – se mönster kring riskfaktorer som gör det möjligt att på sikt minska förekomsten av hjärtsjukdom hos våra hundar genom ett strategiskt avelsarbete.
Det pågående forskningsprojektet syftar till att undersöka gen- och proteinuttryck i hjärtmuskelvävnad från hund för att söka efter sjukdomsalstrande mekanismer.

– I förlängningen hoppas vi att resultaten kan leda till en ökad förståelse för sjukdomsförloppen och att vi i framtiden, via blodprov, kan hitta markörer för sjukdom som kan ge svar på om hunden har eller löper risk att utveckla hjärtsjukdom i framtiden, säger Ingrid Ljungvall.

När ett dylikt blodtest finns tillgängligt återstår att se. Resultaten ska analyseras och verifieras på en mängd olika sätt innan ett blodtest förhoppningsvis kan utvecklas, och senare användas ute på djurkliniker.

– Hjärtforskningen går fort framåt. Några av de analysmetoder som vi använder i den här forskningen fanns inte för några år sedan. Idag används de både inom djur- och humanforskningen, avslutar Ingrid Ljungvall.

Vad är myxomatös hjärtklaffsdegeneration?

Myxomatös hjärtklaffsdegeneration (MMVD) är den vanligaste hjärtsjukdomen hos hund. Den drabbar framför allt hundar av små till medelstora raser från medelåldern och uppåt i ålder. Sjukdomen leder till att hjärtklaffen mellan vänster förmak och kammare (mitralisklaffen) förändras i struktur och får ett onormalt rörelsemönster.  Eftersom klaffen inte längre kan sluta tätt, börjar blod läcka tillbaka till förmaket när hjärtat kontraherar, istället för att enbart pumpas ut i stora kroppspulsådern. Turbulens i blodet uppstår i samband med klaffläckaget, vilket ger upphov till ett blåsljud som kan höras när man lyssnar på hjärtat med stetoskop. Graden av turbulens styrs både av graden av klaffläckage och av vänster kammares funktionsduglighet. För att kompensera klaffläckaget ökar volymen i vänster förmak och kammare, liksom vänster kammares muskelmassa. Hundar med myxomatös hjärtklaffsdegeneration kan ha sjukdomen under flera år utan att visa sjukdomstecken. Hos vissa hundar blir dock återflödet till förmaket så kraftigt att hjärtat inte längre klarar att kompensera för otätheten, och hundarna drabbas av hjärtsvikt. 

Test

Så kan du ta kontrollera att din hund med största sannolikhet inte har akut hjärtsvikt

Genom att räkna antal andetag som din hund tar under en minut kan du kontrollera att den med största sannolikhet inte har drabbats av akut vänstersidig hjärtsvikt med lungödem. Om hunden vid upprepade mätningar när den är helt avslappnad, alltså vilar djupt eller sover utan att drömma, tar färre än 30 andetag per minut har den med största sannolikhet inte akut hjärtsvikt med lungödem. Om hunden verkar sjuk och om den har hög andningsfrekvens vid upprepade mätningar i djup vila eller vid sömn bör du ta kontakt med veterinär för vidare utredning för hjärtsjukdom eller annan sjukdom.

Källa: www.agria.se