Ormbett – livshotande för hunden

I Sverige har vi bara en giftig orm och det är huggormen. I vissa trakter är den mycket vanlig, till exempel i skärgården. 

Många hundägare tror felaktigt att ormbett är ofarliga för hundar. I själva verket kan det vara livshotande.

I de lindrigaste fallen blir hunden bara svullen på platsen för bettet. I de medelsvåra fallen uppstår skador på kroppens organ. Hunden kan få en lever- och njurskada och ofta blodbrist. Allt detta går oftast över med lämplig medicinering och vila. I de allvarligare fallen får hunden kraftigare leverpåverkan och njurskador. Även störningar i hjärtats funktion förekommer. Blodkropparna faller sönder med allvarlig blodbrist som följd. Blodäggvita läcker ut och det uppstår stora ödem under buken, bröstet och i benen. Se därför till att snarast kontakta veterinär om din hund blivit ormbiten.

Behandlingen hos veterinären syftar till att upprätthålla cirkulation och blodtryck och att dämpa smärta. Intensivbehandling kan ibland omfatta ormserum som motgift. Trots behandling överlever inte alla hundar ett ormbett

Symtom på ormbett

Ormgiftet är en blandning av ett flertal gifter eller enzymer. De påverkar blodet så att blodkroppar faller sönder och blodproppar bildas. Vissa enzymer bryter ner vävnaderna och under den processen frigörs kroppsegna substanser som också verkar som gift. Först märks ormbettet inte så mycket på hunden, men efter ett tag blir hunden trött och vill helst ligga ned. Efter någon timme svullnar den bitna kroppsdelen. Om bettet har tagit i nosen eller i läpparna svullnar ansiktet upp mycket kraftigt och når ett maximum efter ett till två dygn

Läpparna kan bli ett par centimeter tjocka och svullnaden kan sjunka ner på halsen. Om bettet tar i en tass svullnar den upp och svullnaden sprider sig uppåt benet.

Farligast att bli biten i tassen

Det har stor betydelse var bettet tar. Det vanligaste är att hunden blir biten i nosen och läpparna. De flesta tror att de bett som tagit i läppar och nos är de farligaste i tron om att svullnaden ska täppa till luftvägarna. Så är det alltså inte. Trots att de flesta hundar blir bitna i nosen, är det de som får bettet i tassen som oftast dör.

När hunden går på benet där ett ormbett tagit bidrar musklernas sammandragningar, tillsammans med blod- och lymfcirkulationen, till spridningen av ormens gift. Det är därför strikt vila är så viktigt. Om hundens storlek medger att du bär den, så ska du göra det för att hindra spridningen av ormens gift.

Det är idag inte klarlagt om cortison har någon entydigt positiv effekt, eller någon effekt alls. Diskussion förs kring cortisonets användning i samband med ormbett, och i väntan på nya rön kan det idag inte anses tillhöra rutinbehandlingen. Observera att om du har cortison tillgängligt sedan tidigare och ger hunden av preparatet, bör du ändå kontakta veterinär snarast för vidare vård.

Om din hund blir ormbiten – gör så här:

iStock_000005778067_Small

Källa: Agria