Hundavel internationellt sett

Enskilda länders kennelklubbar har stort inflytande över hundaveln. En enkät till 15 nationella kennelklubbar visade att de rangordnar överdriven exteriör och genetiska sjukdomar som viktigast att prioritera i sitt arbete den närmaste tiden.

Även om huvudsyftet för nationella kennelklubbar är ganska lika mellan många länder kan förutsättningarna variera. Lagar och regelverk, andelen hundar som är anslutna och synen på hundars välfärd skiljer sig åt, och detta kan påverka vad man tycker är mest prioriterat att arbeta med. För att undersöka vad man ser som de högst prioriterade problemen inom hundaveln och hur man arbetar med dessa skickade forskare från Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med internationella kollegor ut en enkät till nationella kennelklubbar. Forskargruppen fick svar från 15 länder, varav 11 i Europa.

Alla svarande kennelklubbar rangordnade överdriven exteriör och genetiska sjukdomar som högst prioriterat. Dessutom ansåg 14 av 15 att problem med inavel och förlorad genetisk variation var högprioriterat. Mer än hälften av länderna redovisade information om sjukdomar i stamtavlan och man gav rekommendationer om, eller hade krav på, sjukdomsfrihet före användning i avel för mer än hälften av sina raser. Bara fyra länder saknade helt information om inavelskoefficienter eller parningsguide via nätet.

 

Källa:

Forskningsnyhet från SLU.

Länk till publikationen
https://doi.org/10.1016/j.tvjl.2018.02.018
Referens:
Wang, S., D. Laloë, F. M. Missant, S. Malm, T. Lewis, E. Verrier, E. Strandberg, B. N. Bonnett, and G. Leroy. 2018. Breeding policies and management of pedigree dogs in 15 national kennel clubs. The Veterinary Journal 234:130-135.