Efter min förra artikel (Brukshunden nr 1 2011) gick vågorna höga och en uppdelning i två skilda läger med mer eller mindre helt motsatta uppfattningar blev tydlig. Oavsett åsikt så är det utan tvekan ett ämne som engagerar och väcker starka känslor. Min egen drivkraft är att hitta bra lösningar på problemet. Ett första steg kan vara att ta reda på mer fakta. Steg ett i detta kan du läsa här nedan.

Intervju med Leif Carlsson utbildningsledare på hundförarpolisen i Västra Götaland (utbildning av hundarna).

Ingår det i ditt jobb att testa ”farliga” hundar?
Ja, efter beslut av polisens juridiska avdelning i Västra Götaland.

De hundar ni testar, vad har dom gjort?
Bitit människor, andra hundar, jagat bilar eller cyklister eller på annat sätt varit till besvär i samhället. Testet är till för att se om problemet ligger i handhavandet eller mentalt hos hunden.

Hur länge har du jobbat med detta?
Sedan 1990.

Ungefär hur många hundar testar ni per år?
10-15 hundar per år, men långt ifrån alla som gjort något kommer så långt som till ett test hos oss.

Ökar eller minskar antalet?
Antalet är ganska konstant, men man kan se större variation på hundarnas mentalitet än tidigare. Inslagen av osäkerhet och aggression ökar.

När det gäller angrepp på andra hundar, vilka hundar får ni då flest anmälningar kring?
Hundar av ”pitbulltyp” och korsningar med dessa eller rottweiler korsningar.

Pitbull är vanliga säger du hur är det med amstaff?
De är ungefär 50/50 mellan dem. Men det är en något osäker siffra då vi inte gör någon kontroll utan enbart går på vad hundägaren säger. Pitbull har generellt en sämre klang.

Hur är det med Staffordshire bullterrier?
Av dem har vi enbart testat en hund.

Vad är det för skillnad på angreppen av dessa hundraser mot andra?
Generellt kan skadorna bli större då en del individer inte gärna släpper greppet och är svåra att bryta när de väl har startat.

Vad anser du att det beror på?
Rasernas genetiska bakgrund.

När du säger att det ofta är ett hundägarproblem vad menar du då?
Hundtypen fascinerar fel typ av ägare som inte så sällan har kriminell eller missbruksbagrund. Det är också många andra som väljer dem som inte klarar av att handha hundtypen. Köper man en hund med stor potential så måste man också vara insatt i hundens bakgrund och fundera över om man har förmågan att hantera en sådan hund. Som för alla hundägare gäller det att man kan ta fullt ansvar för sin hund.

När det väl händer, på vilket sätt kan hundägaren påverka styrkan och hundens metod i angreppet?
Det kan ingen hundägare påverka, bara förhindra att det händer.

Har du några tankar kring varför det många gånger kan ta flera år innan dessa hundar hamnar i ett slagsmål som de svarar på eller själv går till angrepp?
För en hund som handhas på ett förståndigt sätt handlar det oftast om att de hamnar i en situation där de själva t.ex. blir attackerade av en annan hund. Ett problem som sedan kan uppstå med vissa individer är att situationen tänt smaken för att slåss och det utvecklas en ond cirkel.

Vad kan den utlösande faktorn vara?
Som jag svarade på förra frågan, men förutom det finns det också en del individer som redan som valpar och unghundar har en benägenheten att vilja starta slagsmål.

Vad tror du att det beror på att så många ägare till raserna inte anser att det är något problem?
Därför att dom helt enkelt inte förstår vad det är för typ av hund dom äger. Men om ägaren förstår sin hunds potential i sammanhanget så uppstår det sällan några problem för de ägarna har också full kontroll på sina hundar.

Vad testar ni?
Socialitet mot människor, kamplust (behöver ej innebära samma sak som lusten att slåss), jaktlust samt en del andra tester som väljs utifrån individ och frågeställning. Vi försöker även utsätta hunden för en liknande situation som den som utlöst händelsen.

Hur prövar ni agerandet mot annan hund?
Passeringar och närhet till annan hund. Om hunden reagerar testar vi också om den går att bryta eller om den blockerar sig.

Vad händer efteråt?
Vi skriver ett rådgivande utlåtande som underlag för Juridiska avdelningen. Beslut tas sedan av Rättsenheten. Det vi föreslår kan vara avlivning, ägarbyte eller att hunden kan stanna hos ägaren under vissa restriktioner. Det kan då gälla koppeltvång eller munkorg så fort hunden vistas utomhus.

Hur följer ni upp?
Ingen direkt uppföljning görs om det inte kommer in en ny anmälan. Men det räcker med att eventuella restriktioner inte följs för att hundägaren inte längre får behålla hunden.

Finns det någon kalkyl på vilka kostnader polisen har för ingripanden och tester i sammanhanget?
Ungefär en arbetskraft á åtta timmar per hund. Sedan tillkommer även kostnader för uppstallning och utredning.


----------------------------------------------------------------------------------------------------------


Bad också en god vän som läst genetik på universitetet förklara begreppet genetisk drift.

Anledningen till att så många individer har
kvar egenskaper man inte längre avlar mot.

Genetisk drift innebär att genvarainter (alleler) inom en population som inte har något samband med reproduktiv framgång kan öka eller minska inom populationen på grund av slumpfaktorer. Man kan likna det med att allelerna driver runt utan riktning. (Stearns & Hoekstra, 2005)

Genetisk drift tenderar att minska den genetiska variationen inom populationer men ökar variationen emellan populationer. (Stearns & Hoekstra, 2005) Den genetiska driften har mycket större påverkan på små populationer. Att en eller ett par individer som har en och samma sorts genvariant försvinner ur en population pga. av slumpartade skäl (t.ex. blir påkörd av en bil), är något som mycket väl kan inträffa, men att alla med den genvarianten skulle försvinna ur en population är ganska osannolikt. I en liten population kommer allelfrekvenserna påverkas mycket mer om ett par individer försvinner ur avelsbasen, än i en stor population. Därför kan den genetiska driften förändra den genetiska variationen inom en liten population ganska så fort, medan förändringar inom en stor population tar betydligt längre tid. (M. Ekstrand, 2010. Stears & Hoekstra, 2005).

Detta innebär att för varje egenskap, utseende eller funktion vi vill att våra tamdjur ska besitta måste vi aktivt välja att para individer som har anlag för dessa, för att så småningom ha en population där nästan alla individer har de önskade egenskaperna.

På samma sätt gäller det att för varje egenskap, utseende eller funktion vi inte vill att tamdjuren ska ha måste vi aktivt välja bort de individer som har anlag för dessa, ur aveln, för att tillslut få en population där nästan inga individer besitter de oönskade egenskaperna.

Det räcker således inte att med att t.ex. räkna med att en jakthunds ras kommer att tappa sin jaktliga förmåga genom att man väljer att bedriva aveln åt ett annat håll som t.ex. utställning. På samma sätt kan man inte heller räkna med att jakthundsrasen kommer att behålla sin jaktliga förträfflighet om man avlar rasen för utställning.
Huruvida rasen kommer att behålla eller tappa (dvs. egenskapens frekvens ökar/bibehålls eller minskar) den jaktliga förmågan kommer att vara utsatt för slumpfaktorer.
För att man ska få bort jaktegenskaperna i rasen, och istället få en utställningsvariant med liten jaktlust eller förmåga måste man beakta båda egenskaperna när man väljer sina avelsdjur.
På samma sätt gäller att om man vill behålla rasens jaktförmåga men samtidigt avla den för utställning, så måste man även där välja avelsdjur som besitter både jaktförmågan och god utställningsexteriör för att nå sitt mål med rasen.

* En gen är en bit av en dna sträng som kodar för egenskaper eller kroppsfunktioner hos en levande organism.
* En allel är en variant av en gen, ett anlag.
* En population är den samling individer inom samma art och i ett område där parningar mellan individer inom området är mer sannolikt än parningar med individer från andra områden.

Karin Ström (Naturvårdsbiolog)

Källor;
Ekstand, Mattias. Naturvetenskap.org, Genetisk Drift, 2010-05-15.
Stearns, Stephen C., Hoekstra, Rolf F. Evolution, an Introduction. Second edition, 2005.